Mormor & Farmor – närvaro, kärlek & saknad

Mormor & Farmor – liv, ansvar och generationer

Att vara mormor och farmor är två roller fyllda av kärlek. Men min verklighet rymmer kontraster: som mormor får jag vara närvarande, som farmor lever jag med avstånd och saknad. Här samlar jag mina texter om båda rollerna – om glädjen i det nära och sorgen i det bortvalda.

🇬🇧 Read this page in English


Varför jag skriver om mormor & farmor

Att vara mormor och farmor är en del av vem jag är. Det rymmer både vardagens små ögonblick och de stora känslorna.

Som mormor får jag vara nära. Jag kan steka pannkakor, åka på små äventyr och känna värmen i att vara en naturlig del av barnbarnens vardag.

Som farmor lever jag med en annan verklighet. Här finns kärleken lika stark, men också saknaden, längtan och tomrummet när jag inte får vara med.

Därför är det viktigt för mig att skriva om båda rollerna. För att visa kontrasten, men också för att hålla fast vid det som betyder mest – kärleken till barnbarnen.


FAQ – Vanliga frågor

Hur är det att vara mormor?
Det är närvaro och gemenskap. Jag får dela vardagen, pannkakor, skratt och husbilsresor.

Hur är det att vara farmor?
Det är kärlek på avstånd. Saknaden kan vara tung, men minnena bär och kärleken finns alltid kvar.

Varför skriver du om båda rollerna?
För att visa att livet rymmer både glädje och sorg. Det är en påminnelse om att vi kan stå kvar i kärlek även när omständigheterna skiljer oss åt.


Läs inläggen här


Stöd bloggen

Vill du stötta mitt skrivande? Du kan göra det här:
PayPal-länk


Woman with sunglasses at the beach, a day by the water in summer sunlight Carina Ikonen Nilsson

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien, morgondagen väntar längre fram. Men just nu – det är här livet händer.Carina Ikonen Nilsson

🇬🇧Grandmother – Life, Responsibility, and Generations

Being a maternal grandmother and a paternal grandmother are two roles filled with love. But my reality holds contrasts: as a maternal grandmother, I get to be present; as a paternal grandmother, I live with distance and longing. Here I gather my texts about both roles – about the joy of being close and the sorrow of being left on the outside.

Why I Write About Being a Grandmother

Being both a maternal grandmother and a paternal grandmother is part of who I am. It holds both the small moments of everyday life and the big emotions.

As a maternal grandmother, I get to be close. I can fry pancakes, go on little adventures, and feel the warmth of being a natural part of my grandchildren’s everyday lives.

As a paternal grandmother, I live with a different reality. The love is just as strong here, but so are the longing, the absence, and the empty space when I am not allowed to be part of their lives.

That is why it matters to me to write about both roles. To show the contrast, but also to hold on to what matters most – the love for my grandchildren.

FAQ – Frequently Asked Questions

What is it like to be a maternal grandmother?
It is presence and togetherness. I get to share everyday life, pancakes, laughter, and motorhome trips.

What is it like to be a paternal grandmother?
It is love from a distance. The longing can feel heavy, but the memories carry me, and the love always remains.

Why do you write about both roles?
To show that life holds both joy and sorrow. It is a reminder that we can remain in love even when circumstances separate us.

Read the Posts Here

Being a Grandmother – Both Joy and Longing

A Mother, Grandmother – Everyday Anchors, Love, Longing, and Strength

Being a Maternal Grandmother and a Paternal Grandmother – Joy, Pancakes, and Longing

Being a Grandmother – Joy, Longing, and Love That Remains