Idag vaknade jag så att jag hann med att bada med mina badsystrar. Det blev 200 meter för jag vill inte att någon ska stå och vänta på mig. Ren och skär mentalträning blev det, mentalträning i att vara här och nu i simtagen. Så stilla och så lugnt där vid sjön. Varje simtag kändes som en uppstart av min kropp. Vattnet var mjukt härligt varmt. Inget annat än just simtagen var påtagliga. Fanns inte en tanke på något annat än allt det vackra just där. Så stilla, så mjukt vackert. Sommardagarna börjar ta slut. Jag försöker suga ut det sista av sommaren i nästan varje stund. ’
Sista av sommaren.
Hösten närmare sig med stora steg, men ännu är det sommar. Ännu finns möjligheten att njuta av vinden som ännu inte blivit rå och kall. Därför sitter jag här ute på altanen och skriver detta inlägg. Tillsammans med min kopp med kaffe. En och annan kråka kraxar och skatorna tjattrar. Jag tror dom busar med vår Lillekatt. Dom där skatorna kan vara riktiga retstickor när dom busar med Lillekatt. Dom är även smarta och retas i grupp. Bilarna som kör på stora vägen hörs som ett bakgrunds sus.
Jag sitter här med kofta på mig och har datorn på bordet för att låta bokstäverna bli till ord. Ord som är mina, Ord som seglar förbi i tankarna. Sista av sommaren. Det har varit en vacker sommar i min kropp. Kanske beror det inte på vädret utan på alla resor, alla bad som blivit till. Alla möten med människor, alla dom där lata timmarna som vi spenderat utomhus.
En kär kollega.
Igår när jag kom till jobbet visade det sig att min Kollega hade kommit tillbaka efter semestern. Det var så roligt att träffa henne. VI hade som vanligt mycket att prata om. Det blir en sådan härlig stämning på jobbet när hon är där. Flytet ligger i luften och allt blir bara klart och rätt när vi jobbar ihop. Så skönt att allt börjar bli som vanligt igen. Samtidigt med dessa ord förkastar jag inte våra timvikarier. Det är roligt att jobba med dom med men det är tryggare eller kanske inte tryggare, mera som att allt ramlar i sina rätta rälsar igen och tåget går sakta framåt.
Passade mina barnbarn.
Innan jobbet igår passade jag min sons två små barn. Jag kom till dom innan klockan slagit sju. Vi åt frukost tillsammans och var ute på promenader med deras hund. Vi provade på att cykla, eller barnen cyklade jag var mera en orolig farmor, som var rädd att dom skulle ramla. När sonen kom fram emot tre, åkte jag direkt till jobbet. Att vara barnvakt och sedan åka till jobbet med ens, blev en lång arbetsdag med tröttheten i kroppen redan innan jag börjat. Men oavsett tröttheten så ångrar jag inte att jag gjorde det. Det var så roligt att vara tillsammans med de små barnen. jag älskar verkligen att vara tillsammans med dom där ugnarna. Dom har så många kloka tankar och så roliga upptåg.
regnet trillar ner…
Nej nu trillar regnet ner på taket på vår paviljong. Det smattrar mysigt, är som en sommarsång på den sista versen. Om ni bara visste hur härligt det är att sitta här under taket och skriva till ljudet av ett sommar regn. Se all den gröna färgen som bor här ute i naturen. Tomaterna bryter av allt det gröna med sin solmogna röda färg. Dags att sluta detta inlägg. Har en behaglig känsla i kroppen. Nu ska min dag börja ta form. Ta hand om dig och tack igen för att du läser alla mina ord. Hur gör du för att behålla eller fortfarande smaka på sommaren? Vad är din känsla in för den stundande hösten?
#Simning#Sensommar#MentalTräning#Familjeliv#Natur#Sommarslut#Höstkänslor#Barnbarn