Igår var en dag fylld av känslor och insikter. Vår son kom hem för att flytta ut sina möbler och börja ett nytt kapitel i sitt eget hem. Det var en stor dag för honom, men också för oss som föräldrar. Med sig hade han en stor bukett blommor. Det var en gåva som tack för att han fått bo hos oss. När jag tog emot blommorna kände jag hur tacksamhet och vemod sköljde över mig. Det blev verkligt för mig att han nu skulle flytta ut och börja sitt eget liv på riktigt. Det är svårt att beskriva alla känslor som bubblade upp. Det kändes som om en era i vårt liv plötsligt nådde sitt slut.
Tankar om Familj och Traditioner
När han kramade mig som tack för blommorna började en rad frågor snurra i mitt huvud. Hur blir det till jul? Kommer han att komma hem på alla födelsedagar och middagar som vi alltid har firat tillsammans? Men innan jag hann säga något, såg han på mig och sa lugnande: ”Jag har läst din blogg. Ni är min familj. Självklart kommer jag hem till jul och alla andra gånger vi brukar träffas.” Hans ord gav mig en enorm tröst. Det påminde mig om att oavsett var våra barn befinner sig. Familjebanden kommer alltid att vara starka. Vi kommer alltid att vara en del av varandras liv. Det handlar inte om avstånd, utan om hjärtats närhet och viljan att hålla kontakten.
Flyttkaos och Nya Rutiner
Efter den känslosamma stunden började han och hans flickvän packa ut hans saker ur sitt rum. De lastade dem i flyttbilen. När min man kom hem från jobbet hjälpte han till att bära ut några av de tyngre möblerna. Han är alltid redo att hjälpa till. Efter att ha hjälpt till med att bära tungt för sonen. Började maken packa in i husbilen. Han packade in det vi behövde i husbilen. Sedan gav vi oss av till Citygross för att handla kräftor. Det var vår lilla flykt från allt packande och stökande hemma.
Smärta och Barfotaskor
Medan vi var på Citygross passade min man på att byta en gasolflaska. Nu har vi två fulla flaskor, vilket gör oss redo för fler utflykter med husbilen. Men på vägen in till affären märkte min man att jag gick långsamt. Han sa att jag gick så långsamt att det gjorde ont i kroppen på honom. Hmm det är jag som har ont i ryggen inte han. Stegen som är korta gör att det går långsamt. Stegen blir små och korta när smärtan tar över.
När vi kom fram dit vi skulle, gjorde vi en snabb middag med rökt makrill och potatissallad. Efter maten tog jag på mig mina barfotaskor för en kvällspromenad. Jag har alltid älskat känslan av att gå barfota, och de här skorna är det närmaste man kan komma. När vi promenerade till sjön märkte min man att jag gick snabbare än jag brukar. Det fick mig att fundera på om jag kanske borde investera i ett par kvalitets barfotaskor. Det är inte bara en inbillning – de verkar verkligen göra skillnad för min rygg och mina steg. Men frågan är hur länge jag kan fortsätta använda dem. Hösten är här, och snart blir det för kallt. Kanske är det något att tänka på till nästa sommar
Samtal med en Kär Vän
Senare på kvällen ringde jag en av mina närmaste vänner som numera bor i Portugal. Vi har känt varandra i åratal. Trots att vi inte pratar så ofta känns det alltid som om vi tar vid precis där vi slutade sist. Det var så upplyftande att höra hennes röst. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det brukar vi göra. Hon påminde mig om att universum alltid ger oss det vi behöver. Hon delade en ny affirmation med mig: ”Jag har en perfekt kropp och hälsa.” Jag ska försöka ta till mig de orden. Jag ska använda dem som en påminnelse om att ta hand om mig själv på alla sätt jag kan.
Min vän och jag har alltid haft en lite ”flummig” syn på livet. Jag tror att det är därför vi förstår varandra så bra. När vi jobbade ihop brukade vi ha långa diskussioner om universum, tredje ögat och andra spirituella ämnen. Barnen på jobbet tyckte nog att vi var lite konstiga ibland. Jag tror också att de uppskattade att vi pratade om sådant som ligger utanför det vanliga. Även tror jag att de uppskattade alla våra samtal och känslor och tankar man kan ha ibland. Min vän är en själslig syster. Hon är någon som alltid vet vad jag behöver höra. Även om vi inte hörs så ofta, känns det alltid som att vi pratar varje dag.
Att Acceptera Förändringar och Se Framåt
När jag summerar dagen inser jag att livet ständigt förändras, men att varje förändring också innebär nya möjligheter och insikter. Vår son må ha flyttat ut, men han är alltid en del av vår familj. Smärta och kroppsliga begränsningar kanske påverkar oss nu. Vi kan fortfarande hitta sätt att leva fullt ut. Vi kan njuta av de små ögonblicken. Och vänner, de är som stjärnor på en mörk himmel – alltid där, även om vi inte alltid ser dem.
Nu ska jag ta på mig och ta promenaden till badet. Ett bad ska till och det ska badas lite. Bikinin har tyvärr hängt ute i natt så den är nog lite fuktigt kall. Men jag ska bada och då spelar det inte någon roll. Ha en fin dag.
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
#Familjeliv #BarnSomFlyttarUt #Föräldrar #Familjetraditioner #HälsaOchVälmående #Barfotaskor