Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • duschat hemma. Skulle inte ens säga att det var underbart utan helt underbart fantastiskt otroligt obeskrivtbart skönt. Sovit i min egen säng. Även det är allt det som jag skrev om innan. Den vackra solen är idag  någonstans där jag inte är, prescription även det känns skönt.

    Lev idag just nu

  • Dagen idag är camping.

    idag har jag badat i havet,  vaknat i husvagnen nu väntar jag på att grillande skall till.  Ritat, recipe badat bara sådant som  är härligt. Bättre kan det inte bli, mera underbart finns inte för mig. Att vädret är fint gör inte heller ont.

  • Jordgubbar Jordgubbar ge mig mera

    Jordgubbar jordgubbar jag vill ha jordgubbar, order i stora lass. Så sjunger inte Madicken men jag gör det…..

    Jag formligen älskar jordgubbar.

    Det gjorde min farfar med. Oj vad vi lurade  farmor på somrarna när jag var liten. Farfar ville ha jorggubbstårta, han.men har blir det en liten jordgubbspaj i stället, med vanilj-sås.

  • Skarsgård och Kunskap är att ha makt över sig och sitt liv…..

    Skarsgård och Kunskap är att ha makt över sig

    och sitt liv…..

    eller så är det inte så som rubriken säger, decease i alla fall inte Skarsgård men kunskaper är att ha makten över sig och sitt.

    I går blev det inget inlägg. Sparade mig tills idag för ett av mina bättre, då handlar det inte ens om mig hehehe. Nej till verkligheten,  så vill jag att du ska fly in till filmens värld, en liten kortfilm som jag hittade på FB.  En kille som kallar sig Aspergan,  hade lagt upp en film snutt som sändes  i SVT. Självklart är det en Skarsgård med i novellfilmen, Den är riktigt bra och den ger en inblick i Aspergerkänslor. I rymden finns inga känslor.

    Diagnoserna är ju något jag brinner för, kan man säga så? Vet inte,  vet inte ens om jag bryr mig, om man kan eller inte.  Det viktiga i det är att visa och ge en mera tydlig syn på vad det handlar om, så att fördomar och  olika skeva uppfattningar  blir mindre.

    Jag är en vanlig dödlig människa, kvinna, mamma, fru, dotter, vän,  Barnbarn, och allt man kan tänka sig, fast jag har adhd. Adhd är inte en stor farlig  svart varg eller monster, utan ett funktionshinder  när jag inte har kunskap. När jag däremot har kunskapen,  så blir mina otillgångar en tillgång där jag har möjligheten att växa, så är det!

    När jag själv och min omgivning får kunskaper om  adhd och vi blir mera  acceptanta, och får en större förståelse så lyser och glimmar jag. Därför är kunskapen viktigt för det är så sällan vi vanliga dödliga med dessa tillgångar  får möjligheten att lysa och glänsa. Oftast så blir  vi belysta då vi  gör fel och inte  befinner oss i acceptansområdet!

    Det gäller att ha (H)järnkoll. 🙂

  • Och när han går förbi står flickorna på rad det bönar och ber……

    det borde vara förbjudet att vara så här söt, rx Den här lille grabben kommer flickorna få akta sig för då den tiden är inne

  • Att beröra….

    jag gillar att beröra människor, rx Gillar när människor får en känsla av mina texter.  När det jag skriver gör ont eller känns på något sätt. Då får jag en kick. Oftast så är det frågor och tankar om att så kan man inte skriva om det inte är själv upplevt. Den frågan svarar jag inte på. Nej då förlorar historian sin glans.

    Regnet idag ger min  kropp ingen svalka. Behöver kylas ner.

  • Fjärilseffekten

    Ett vingslag är det som gör ringarna på vattnet, store nästan som en kedja visar länk på länk hur saker går ihop och bildar en helhet.  Tänk ett lite steg i fel riktning kan göra att det blir mil att ta sig tillbaka.  Det kan även vara så att det lilla steget fel, gör att du inte orkar se dig själv i ögonen, du vågar inte möta ditt samvete. Det gör att du i stället väljer att fortsätta fly.

    Ett litet snedsteg av mig, kan även göra att ringarna på vattnet blir drabbade. Min familj drabbas, min familj som inte vuxen känner av, min makes familj. Vänner från förr, vänner tillsammans grannar och i oändlighet.

    Jag formligen hatar beroenden. för när jag nu tänker jag tillbaka. Jag minns när jag var liten, jag och pappa skulle gå på Liseberg. Vi gick dit, men min pappa gillade att dricka öl.  Att åka svingoplan, super-åttan, och allt det andra var jätte kul. Men att som sexåring få sitta med sin pappa på en ölhall, eller försöka få han till att åka mera karuseller,att åka spårvagnen till Frölunda efter Lisebergs besöket var  mindre kul.  Att sedan höra Mamma och pappa bråka var inte heller kul. I min hjärna som liten flicka gjordes även verkligheten om.  Som barn tror man att det är mitt fel. Så gjorde även jag. Jag trodde det var mitt fel att min pappa ville till öl-hallen, mitt fel att pappa var full.  Det var mitt fel att mamma blev ledsen. Som barn tar man stryk av missbruk och beroenden och medberoende. Man tar på sig ett ansvar som inte ett barn ska ha.

    När man sedan blir vuxen får egna barn så gör man antingen som sina föräldrar eller tvärt om.  Det är tragiskt att se när  barn som haft det svårt i barndomen, bestämmer sig för att ge sina barn samma barndom som de själva  genom gått. Då gör livet ont. Förbannat ont.

    Visst jag kan blunda och välja att se bort vid sådana tillfällen. Men där är min svårighet. Mitt barndomsjag  skulle vilja ha trolldom vid sådana tillfällen där jag ser att barn är tvungna att uppleva samma känslor, som  deras föräldrar upplevt som barn.

    Tyvärr saknar jag det trollspöt, men jag  kan vara en vän till den som lever just så……

    Ofta så är det ju så att vi som har ADHD ofta har eller har haft sådana problem, även det gör ont i mig. Det är också här det är så viktigt med att få rätt behandling.

  • att vakna tidigt gör att ögonen vill blunda.

    idag blev det tidigt vaknade, ambulance ailment kaffet och katten redan klart.  Är pigg och sprätter i min kropp, for sale men ögonlocken vill sjukna ihop. hur blir det så? Funderar på om jag skall lägga mig på altanen och sova där det blir svalare, kanske kan jag sova en timma till då.

  • synliga skrubb-sår och skrubb-sår på själen

    Tänk om själssåren syntes precis som skrubbsåren som föds av obalanser och motoriska svårigheter. Vilket ibland finns hos mig. För några dagar sen  då jag var på väg till sjön  för att bada. Så råkade jag ut för just det där,  ni vet benen viker sig och man ramlar hejdlöst, får  förb… ont. Men  trots  ondheten och svedan så reser man sig borstar av sig  och kollar febrilt efter om någon såg mig.  Självklart var det massor av människor som såg mig,  så jag bet ihop. Trots att jag skulle vilja gråta, skrika och lägga om mina sår så gick jag vidare med blod rinnande på benet. Torkade rent och  hoppade i sjön utan att blinka.  Nu när det gått några dagar,skulle någon fråga vad jag gjort så skulle jag utan att skämmas berätta om mina bravader. Vi skulle skrattat lite och det hela fanns som ett bevis på mitt knä.

    Nu till själva Kärnan i min tanke.  När jag  istället har ont i min själ, eller mina tankar pga av groparna som jag trillat i  psykiskt.  Det onda på insidan som inte syns ni vet. Då berättar vi inte lika glatt över vår dumhet inte heller skrattar vi.  Utan  smyger undan och skäms,  skulle jag berätta  så möts jag kanske av: Men herre gud det är väl inte så farligt, då skulle du se.. blaa blaa eller  men du det är bara att bita ihop och skärpa till dig.

    Mina själsliga sår  har ju kommit till av att jag har bitit ihop,  skärpt till mig alldeles på tok för länge.  Dessa har ju blivit till av att jag glömt av mig, inte haft  tid till att reflektera och lyssna på min kropps signaler.  När sedan kroppen skriker ut att: hallååå  nu är det så att jag behöver vilan. Då den talar högt när tankarna mal på då är det på tok försent att lyssna, Då behövs bandage och  vila på högre nivå. Då hjälper inte det med att jag skärper till mig. För det är ju det jag gjort alldeles på tok för länge.

    Tyvärr skrattar vi inte lika mycket åt den psykiska ohälsan, Den skrämmer i stället oss. Den ohälsan är skamfylld, Så full med fördomar om  att vi som drabbas är svaga och klena i våra nerver.  Jag misstänker starkt att det är precis tvärt om.  Men att jag också är starkare då jag vågar  möta min psykiska hälsa och sitta ner och ta emot signalerna som andra kanske inte vågar möta,  Att våga må dåligt är en väg till att våga må bra på riktigt tror jag.  Vägen till att må bra handlar om att jag vågar känna efter,se till mig och mitt.  Kan även kalla det personlig utveckling.

  • Sommarpratarna i repris, Eva Dahlgren….

    misstänker att det kommer att bli väldans varmt idag. Misstänker att jag kommer behövas svalkas av flera gånger idag.  En dag vid havet hade varit skönt. Men misstänker att sjön får duga idag.  Solen, click vatten och radion är det som gäller idag.

    Har glömt av alldeles  mitt sommar nöje!  p1 kl 13.00 sommarpratarna.Vilken tur för mig att det finns kvar på webben. Har en del att lyssna på, sale just nu lyssnar jag på min favorit Eva Dahlgren.

    Se hela bilden

    bilden hittade jag här