Kategori: Malix

  • Idag ska vi gå till valurnorna i alla fall ska jag det.

    mina tankar så här in för stunden jag ska lägga min röst. Det här hänt mycket under de här åren av de blåa herrarnas styre.  Jag har fått mera pengar i plånboken det har jag. Men är det verkligen det jag prioriterar?  Lite mera i plånboken för mig, viagra sale har ju även gjort att det finns människor som inte sett  något alternativ till att leva. De har tvingats ut till meningslösa jobb som inte funnit.  Människor har tjänat pengar på andra människors lidande.  Faserna har varit tre, buy och vid trefasen har människors värde suddats ut.

    Våra apotek har sålts ut. Skolor har blivit guldgruvor som sedan satts i konkurs.  Privata alternativ har funnit men inte för de där svåraste fallen, för då blir du bortvald.  I vår familj har vi upplevt det två gånger eller närmare sanningen en och en halv gång.   Först va det  den privata kortis-verksamheten som läskade pengar genom att förklara för lss handläggaren att just vårt fall var en av de tuffaste.  Hallå om  nu inte vår son hade haft så stora problem och varit inom lss så hade vi ju inte från början ens sökt hjälp. Vi sökte inte ens hjälp för att vi skulle ha det lättare, utan för att han skulle komma ut och uppleva andra saker.  Vi sökte hjälpen för att han behövde träna på det sociala samspelet.  Men efter ett tag  gav kortis-verksamheten som var privat upp förklarade att de inte kunde ta hand om vår son. Han blev bortvald.  Just nu är han avstängd från sin skola, Lite grann känner jag att även de äskar pengar och att detta är en markering.  Eller så är det så allvarligt att han om en månad inte ens  har möjlighet att gå i skolan.

    Skolor har stängts, vissa barn inom barnomsorgen får vatten och knäckebröd, äldre människor får gå med blöjtyngda blöjor. Privata  välfärds företag slutar att betala skatt och hamnar hos kronofogden, för uteblivna skatter. Inom sjukvården går personalen på knäna.

    Men det värsta av allt vilket jag tycker är vidrigt är våra flykting bostäder, integrations-verksamheten. Här är det under all kritik.  Här täljer man inte utan hugger ut verkligen hugger ut stora guldblock. Privata företag tjänar  hur mycket pengar som helst på  människors utsatthet. Bert Karlsson skulle aldrig bedriva flyktingverksamhet om han inte tjänade pengar.

    Nu menar jag inte att det är fult att tjäna pengar det gör jag inte. Men när man tjänar pengar på människors lidande och det är mina skattekronor som betalar då blir jag grinig.  Välfärden är inget någon ska tjäna pengar på, mina skattekronor  känner jag sak gå till det som det från början är tänkt till. Vinster i välfärden?  Hur kan det bli vinster i välfärden? Det går inte att tjäna pengar på vård om  vården är bra? man tjänar inte pengar på att behandla vårda det kostar pengar.

    Nej idag ska jag och maken gå till valurnorna jag ska lägga min röst, Mitt hjärta ska vara med i själva röstandet. I grunden är jag vänstervriden, så mycket det bara går men med nyanser av grönt jag väger blir det  röster på vänster eller blir det Fridolinröster? Egentligen önskar jag de satt i samma parti men så är det ju inte.  Jag röstar rött i alla fall.  Jag är innerligt trött på de blå herrarnas charm för just charmen den saknas.  Och jag är rädd för vad alliansen skulle kunna ställa till med de har ställt till med tillräckligt känner jag.

    Rösträtten är något vi ska värna om, du röstar väl?

  • Silvervatten kurerar så jag står på benen nästa vecka.

    Jo morgonen har fått ny uppgift vilket består i att tända lampan över våra små nu nyplanterade frön som ska bli vackra goda chilifrukter. Fyra olika sorter har vi planterat men det resulterade i ett antal av 27 krukor många chilisar kommer det bli.  Har förresten starta upp en ny blogg, hospital där kommer jag dokumentera de små livens uppväxt och fostran.  Nu är det nog inte så mycket fostran utan mera tror jag att de små liven kommer att fostra mig.  Chil in har jag valt att kalla den nya bloggen.

    Nästa vecka är det ut på uppdrag igen. Denna gången går färden till Mellerud. Till en daglig verksamhet inom socialpsykiatrin.  Det ska bli spännande och roligt att besöka dom.  Nu hoppas jag bara att jag hinner bota den här vidriga förkylningen som satt in i kroppen.

    Men jag har fått tips av en vän på FB att det finns något som heter Silvergrogg och det ska göra susen.  Just den här groggen består av Ionosil Kollodialt Silver 1/2 dl, check och en 1/2 dl rödvin, samt en pressad halv lime eller citron.  Igår när maken kom hem med krumilurmeducinen så provade jag med en gång. jag som är mera för de där frikyrliga medicinerna kände med en gång att jag faktiskt blev bättre. Maken han gick och muttrade sa att jag inbillade mig. Men jag oavsett om det är inbillning så är jag glad över att jag kände att nu är jag på rätt väg.
    Men se  jag tror inte det är inbillning, för jag vaknade inte på natten och behövde nässpray. Vilket jag innan i veckan har gjort så  Silvervattnet är underverk om man nu är förkyld.

    Ska redan nu kurera mig med det där silvervattnet men  så här på morgonen tänker jag utesluta vinet just den smaken vill jag liksom inte ha just nu. Det lär även funka med bara silvervatten och en citron.

    Nästa vecka kommer jag vara som vanligt igen. Det ska bli riktigt roligt att åka till Mellerud och visa dom på mitt arbete som ambassadör inom (H)Järnkoll.  Tänker allt ta tillfället i akt och lära mig ett och annat också och berätta lite om mig själv med för den delen.

    Mitt nya ord som hittat till mig får avsluta det här inlägget.
    Chil in chillia lugnt.

    Lev idag just nu,  igår är historian och morgondagen är i morgon Just nu är här och nu.  Här och nu för mig ska bli frukost.

    Ha en fin dag.

  • Chili har blivit vår grej 🙂

    sakta men säkert har den flyttat in. Vi pratar chilifrukter! För ett år sedan tog jag några frö från en chilifrukt satte i en kruka, thumb några få frukter blev det. Men akta dig för hur goda frukterna va. De till och med sved i ögonen när jag skar i dom.  I år avancerade vi, ampoule hade köpt fröer och hade hela köket fullt med små odlingar. Bar in och bar ut våra plantor i våras för att härda dom. Vilket vi hade läst oss till att man måste göra.

    unnamed (2)

    Fina ståtliga plantor hade vi men någonstans på hälften blev det något fel, jag tog dom från sina krukor och satte dom i vårt växthus.  Aj aj skulle jag inte gjort för något gjorde att de vissnade och dog.  Nu hade jag varit lite förutseende och bara satt några få där, några hade jag inne som jag efterhand satte om i krukor. Vilket vi också lärt oss att det är så man gör.  Under  sommaren nu har vi läst mera och lärt oss mer.

    unnamed (3)

     

    Nu ska vi avancera till en ännu högre nivå, vi ska upp ännu en level. Nu  har vi köpt dyr jorden, ska ställa bord i vårt skrivarrum köpa växtlampor och göra ordning redan nu för nästa sommar.  Just det där med chili är riktigt spännande och roligt. Jag som lyckas ta dö på de flesta växter, har en helt annan nivå på att sköta om just chiliväxter. De där små plantorna som egentligen blir riktigt stora lyckas.  Så här ska odlas i höst och vinter 🙂

    Det började med ett litet frö för ett år sedan. Där en planta överlevde hela vintern, slog till och blev grön i våras. Har vuxit sig så stor att den till och med är över en och en halv meter.  Frukter gav den i år med. Ett litet frö såddes då förra året vilket blivit en ny hobby. Här ska odlas chili i vinter 🙂 .

    unnamed (4)

  • Farmor gillade när jag skrev dikter.

    Idag  skrev jag en till henne även om hon inte för se eller höra den.

     

    Du seglar bort till en annan strand, clinic den stranden  kan vi inte nå.

    Vi står här kvar hand i hand, tillsammans svaga och grå

    Sorg, saknaden är idag min bror

    Så tråkigt grå och stor.

     

    Tårar i sorgens tecken är av ett antal som måste ut.

    Jag vet inom mig när de nått sitt slut.

    Jag kommer aldrig får se dina vackra ögon le igen

    Men jag vet att vi kommer att ses sen

     

    Den dagen då jag seglar till den där andra stranden.

    Du kommer stå där, för att hålla mig i handen.

    Du kommer se mig som den jag är.

    Du är någon igen som jag kan hålla kär.

     

    Livet går vidare fram, även om jag gråter.

    Men snart är det igen, livet som låter.

    Snart är det dina kloka ord och din varma hand

    Som igen och igen  kommer ro mig i land.

     

    20130514_113540

    Min farmor som ung, och som gammal.

    Min älskade farmor.
    Min älskade farmor.
  • Söka vårdbidrag är inte enkelt.

    Igår läste jag på Fb en kvinna som fått vårdbidrag 100 %. Hur hennes känslor va blandade. Jag har själv varit där bland de där blandade känslorna.  Det är jobbigt det är tufft att söka vårdbidrag, cialis många frågor och det som man egentligen tycker är helt naturligt blir konstigt och onaturligt. Det känns när försäkringskassans personal frågar ut, order  och när de läser upp svaren så blev i alla fall jag mörkrädd.  Det som man som förälder strävar med varje dag som man på något sätt alltid gjort och alltid sett som normalt, nurse är inte normalt för andra. Det är inte normalt att man köper gympakläder flera gånger per termin, det är inte normalt att böcker försvinner och att det är krig hemma nästan varje dag för att skolan kallar.  Det är inte normalt att se ljuset slockna någon gång i september i ditt barns ögon.  Det är inte normalt att ungen inte ens klarar fram till Jullovet.

    Här hemma va det skolan som gjorde mest ont, och gör även idag fast  vi bara har lillkillen hemma. Men varje dag var enda dag som det är skolan hör vi innan han åker till skolan.

    Jag vill inte till skolan, jag hatar skolan. Från 0-1 till nu tvåan på gymnasiet samma fraser varje dag Alltid. Jag vill inte till skolan är egentligen det enkla. Alla bråk som varit i skolan där lillkillen ställt till det. Alla dumheter som han råkat utför är värre, än jag hatar skolan frasen. Men det som sedan några år har gnagt är just den där frasen jag vill inte till skolan jag hatar skolan.

    I 11 år har vi hört det i 11 år har vi hela tiden sagt: ja men du måste gå i skolan, det är snart fredag, eller snart är det lov igen.  11 år av att göra något varje dag som man inte vill, som man hatar. Som sonen säger att han gör. Borde det inte finnas bättre alternativ? Hade jag  hatat något så mycket i 11 år hade jag gjort allt för att undvika det som vuxen. Som barn har man inte möjligheten, att välja bort i alla fall det hatobjektet. Nu är det  två år kvar i skolan för vår son, Förra våren tog vi vårt förnuft till fånga jag och maken vågade prata om det och presenterade det för skolan. Att det faktiskt måste finnas andra alternativ än bara skolan. Ännu är inget klart men de har börjat rota i alternativen och de har börjat röra på sig i alla fall har det blivit en del samtal om att hitta praktikplatser men handledning.

    Oj jag ser att jag kom bort från ämnet jag som skulle skriva om vårdbidraget och de känslor som flyttar  in i det sambandet.  Vet inte helt säkert om jag gjorde det men det får duga.

    Lev idag just nu, Igår är historian och morgondagen är inte här just nu finns hela tiden.

  • livet tickar långsamt känner jag.

    är någon dör känns det som livet tickar långsamt, pharm allt som sker under dagen går långsamt.  På något sätt känns det som om varje detalj som är förknippat med den döde är trösklar som man måste ta sig över.  Idag är det en sådan där tröskel som vi ska förbi. Jag och mina syskon.  Idag ska vi till begravningsbyrån och ordna upp så att farmor kommer i jord, pharmacy ordna med bouppteckning och låta de ta över så vi får tid med vår sorg.  Det känns som sorgen har olika steg, cheap ett steg känns det som vi ska ta idag.

    Igår ringde min syster mina kusiner frågade om hur de tyckte och ville. Men de ville just ingenting, för mig känns det sorgligt. Det är konstigt att vi hade så olika bilder, minnen och uppfattningar om vår mormor/farmor.  För mig var hon riktigt speciell, jag och hon har ju varit bästa kompisar igenom mitt liv. Farmor är den som sagt alla kloka ord till mig, tagit hand om mig när jag varit ledsen. Varit den som vetat allt om hur man sköter ett hem,  hur blommor hur man ger dom kärlek. Hon har alltid sett begåvning  i alla människor försökt locka fram den hos var och en av oss.  Det är hos farmor man kunde fråga om allt, vad man än frågade fick man inga dömande blickar bara svar så som hon såg det.

    Jag trodde i min villfarelse att detta med farmor skulle vara en lätt match vet inte varför men det trodde jag.  Det är det inte, för hon är med i tanken hela tiden, tåren sitter där inne bakom ögonlocket hela tiden. Att matchen skulle bli lätt tänkte jag för det var ju så länge sedan farmor var farmor som jag minns henne. Men nu så här efter hennes död vill jag ha henne kvar om så bara skalet. Vilket hon va de sista åren.  Samtidigt känns det skönt att hon har fått somna in, att hon slipper lida, slipper sitta där i sitt mörker och sina inre bilder då hennes yttre hade tagit slut pga blindheten.  Jag kommer att sakna farmor, allt jag och hon gjorde tillsammans, vi va så lika jag och farmor. Vi umgicks i många dagar i sträck. Vi bakade bröd, lagade mat, ordnade med blommor i krukor vilket alltid va behövligt när farmor kom upp. För det där med blommor va inte min grej, De gånger farmor kom på besökt räddade hon var enda blomma från drunkning eller uttorkning. Vi sydde gardiner, satt och pratade långt in på natten, åkte och badade, simmade i simhall,solade fikade vi gjorde allt ihop.  Jag och farmor.  Fast det va längesedan nu vi gjorde allt det där, så saknar jag det.  Skulle ge vad som helst för en sådan speciell dag när det var farmor besök.  Sådana besök startade alltid tidigt redan vid 8  9 kunde farmor ringa på dörren, då hon genast började packa upp sina kläder för att hänga på galge, och när väl det va gjort så satte vi igång men alla våra tillsammans göromål.

    Ja saknar är ordet, min lilla farmor trodde inte att jag skulle kunna sakna så här mycket. Att det gick att sakna så här mycket, det borde vara förbjudet att sätta in så många känslor i en och samma kropp. Kommer jag någonsin se det vackra igen?  Det vet jag att min farmor hade velat att jag ska göra, hon visade på skönhet alltid, Nu har skönheten runt mig försvunnit bort slocknat på något sätt.

    Ja så idag är det dags att låta Fonus göra sitt har några timmar att samla ihop mig.

    Lev idag just nu, imorgon är inte här och i går ligger i samlingarna.

  • Det där lilla extra det är det som va min farmor.

    Nu blir det inte flera överaskanden som kommer göra ont, buy vad beträffar min lilla farmor. Nu finns det liksom inte något stadium kvar där telefonen kan ringa, no rx eller något stadium där det kan hända något med min lilla farmor. Då farmor dog på fredagskvällen.  Tiden hon vandrade in till sin död var kort, click 5 timmar var det som hon låg och väntade på att hennes gud skulle öppna dörren till den himmel, hon väntat på i så många år.

    Min farmor trodde på gud, men hon gav inte mycket för den svenska kyrkan, inte heller hade hon något till överst för politik. Det var många gånger jag försökte få henne att rösta, men svaret va alltid att hon röstade på gud i sitt hjärta. Även om stunden i fredags var full av känslor som gjorde ont, som gjorde så ont att jag bara ville lägga mig där hos farmor och hålla henne kvar, så var de det bästa som kunde hända, om jag tänker på farmor. Farmor var gammal, 88 år, sjuk och helt inne i sin egna värld. Mig har hon glömt av i säkerligen tre år. Förutom sist jag var hos henne. Då visste hon vem jag var, Eftersom hon var blind, så hade hon en inre värld. I den världen kom farfar förbi, hennes lilla Kenneth som egentligen va min pappa. Det där sista besöket, innan dagen hon dog är ett minne som jag kommer förvara länge inom mig. För då pratade hon som om, hon levde igenom sitt liv en sista gång. Hon var glad och sjöng små trudelutter mellan varven.

    Den dagen hon dog var jag, min dotter, min son,hans sambo och min syster hennes man och deras lilla pojke hos henne.  Hon dog i ett ögonblick när min son höll hennes hand. Hjärtat slutade bara slå lugnt och stilla.

    Även om jag blev helt förtvivlat ledsen, så var stunden hon dog vacker. För hon va inte rädd, hade inte ont och hon blev fridfull i sitt uttryck.  Vi va där hos henne, ensam var hon inte då hon trädde in i den där andra dimensionen. Efter att personalen hade gjort henne fin, så vi kunde ha den där sista stunden med henne, så fikade vi.  Min syster köpte  wienerbröd med pekannötter vilket va min farmors favorit.  Vi satt där vid farmors matsalsbord drack kaffe och åt wienerbröden och umgicks. Farmor låg i sin säng med fina kläder och sitt halsband om halsen.  Så vacker och fin på något sätt, kändes det som att hon va med oss i stunden att hon bara låg och sov.

    Igår morse gick jag till henne tidigt redan vid halv tio och satt där hos henne. Tittade på kort, plockade ordning på lite blommor och pysslade runt, så som jag alltid sett min farmor göra i sina glans dagar.  När  de sedan kom för att hämta henne, samlade jag och mina syskon ihop henne tillhörigheter städade hennes rum. Tvättade hennes sista tvätt. Gav avdelningen sådan som vi tänkte att andra äldre kan ha nytta av.

    Min syster har varit farmors godman, vilket min syster  skött utomordentligt bra. Farmor har inte  saknat något, under de här sista åren.  Min syster har verkligen sett till att farmor ska ha bättre än bäst.  När vi gick igenom hennes kläder hittade vi kläder som hon inte ens hunnit använda. Den lilla bandspelaren som spelade musik för farmor de där sista timmarna, hade farmor  precis under veckan fått till sig, då hennes gamla hade gått sönder.  Det står en stol här nere i källaren som  min syster köpt till henne, under det sista året. En stol som man har till äldre som har svårt att röra sig som kostade massvis med pengar. Först tänkte vi lämna kvar den på avdelningen men sedan, tog vi beslutet att ta med oss den och sälja den.  Då lär ju stolen komma till användning, inte stå som ett monument på en avdelning. Farmor hade någon katt som tydligen ska vara lugnande för äldre,  den lämnade vi kvar till någon som kanske inte har råd att köpa samma saker, som kanske inte har anhöriga som vill ge det bästa av det bästa.  Det känns skönt att farmors saker är nerpackade, att rummet är städat på riktigt, att jag och mina syskon tog dagen igår till att göra klart allt, och att vi gjorde det tillsammans.

    Att vi städade ordentligt jag och min syster, så som farmor hade velat att vi hade gjort. Min bror, min systers man samt min make bar och lastade in allt i släp kärra, Nu står alla saker här hemma och  vi, jag och maken behöver plocka ordning på alla saker. Stuva om i källaren tills vi vet vad vi ska göra med alla hennes saker.  Men det  lär inte bli idag, för oj vad ont i kroppen jag har.  In i minsta muskel gör det ont av allt packande och städande igår.

    Nu är det bara det sista med farmor kvar, det där med begravning det kommer bli litet, vi är tre syskon, våra barn,  vi ha tre kusiner,  min mamma.  Måste man ha begravning? Det känns fel när jag tänker på min farmor, en präst hon hade inget till överst för dom. En politiker som står och pratar hade oxå vart fel. Dessutom så skulle hon tycka det är skamligt att lägga ut så mycket pengar, på något som bara eldas upp.

    Vi har pratat om att vi kanske istället ska gå ut på fin restaurang, äta fin middag och ha med oss farmor i våra minnen.  Just det hade hon uppskattat, hon som älskade gå ut och äta och dansa.  Hon hade  om hon varit med rent kroppsligt, lyst som solen själv, varit sprakande vacker av sitt leende, om hon hade vart med och  vetat om att hon  nu satt och bjöd på fin-kalas till sin familj.  Just det där med fin kalas, min farmor hon älskade just sånt högtider när det dukades med fin porslin, och var extravaganser.

    Just det där med det lilla extra är det vi tyckt vart viktigt att personalen har sett till, de här sista åren att farmor,  fått känna sig som en fin dam även nu.  Halsband, nagellack, fina kläder, och attiraljer det är sånt som min farmor gillat, sängfösare, lite vin till maten, pälsen på om man ska ut.  Just sådant har min farmor tyckt om.  Det känns så härligt att det var just så hon fick sluta sina dagar så där lite extravagans, för det va just så min farmor va.

    Hon såg inte det fula, dåliga, utan lyfte fram det vackra i allt som fanns. Det fanns bara vackert när man pratar farmor, alla människor har det inom sig. Vi har alla  talanger inom oss, enligt min farmor. Kanske såg hon sig inte själv så men, den kvinnan kan jag berätta hade verkligen talanger att få i alla fall mig att känna mig värdefull.

    Lev idag just nu, Imorgon är en helt annan dag och just nu  präglas från vår historia.

  • En sol har slocknat och en nu ängel har flyttat till himlen.

    Idag har en av mina solar somnat in. Min älskade lilla farmor bor nu i himlen och i mitt hjärta. Jag vet att tårarna kommer att sluta rinna men inte idag och inte nu.

  • Vuxna barn är spännande

    Ja men hur blev det, thumb jag tänker på hur det blir och vad som sker.  När mina barn ännu bodde hemma, så var det så att de fick anpassa sig till hur vi har det här hemma. Våra regler och våra rutiner.   Det var vi vuxna som stod för hur vi gör och vad som sker.  Nu har barnen flyttat hemifrån, de bor i egna lägenheter förutom minstingen som i och för sig inte är så liten.  Han fyller 18 ganska så snart.

    När barnen bor hemma så är det jag och maken som bestämmer, vi som betalar.  När de sedan bor i egna lägenheter, då är jag i och för sig mamma men, mamma utan bestämmanderätten.  Visst är det svårt ibland, när man känner att de kanske gör fel val.  Jo, då hur det än är så oroar man sig, hur det  ska bli. Till och med så att jag ibland sitter och funderar på hur de tänker. Men min roll som mamma känner jag är i de lägena att jag får ställa frågor, berätta hur jag tänker och ibland men, bara ibland berätta för dom  vad jag tycker.

    Men från och med där, så är min rätt som mamma slut. Jag kan stötta, lyssna och hjälpa till, men inte mera. Sedan är min roll som mamma slut. När de vet vad jag tycker, så är det upp till dom, då är det deras beslut att göra vad som är rätt för dom. Vissa nitar lär det bli, vissa mindre bra saker lär de få uppleva, visst är det så. Men är det inte det som är livet. Är det inte så som vi lär oss till sist.  Betalar de inte räkningar ja då blir det sura utgifter, som är rena synda pengar, men något lär de sig. Städar de inte då när de behöver städa så är det så att städet är kvar.

    I alla fall är det så jag ser att min roll som mamma är idag. Det är nu det riktigt roliga i att vara mamma börjar, nu ska vi ha jämlika relationer jag och barnen. Det är nu jag har möjligheten att umgås med mina barn, utan att ha bestämmande rätten.  Det är nu det bär av ut i det vuxna livet, på gott och på ont. Mamma är jag ännu men, bara mamma och utan någon som helst beslutande rätt för min barn.  Det är nu det finns möjligheter att antingen få en god bra jämbördig relation med barnen, det är nu som mitt jobb under alla år betalar sig i om de vill umgås med mig eller inte. Detta är på något sätt kvittot på hur relationerna har varit.

    Om ungarna kommer hem till oss så är det idag för att vi ska umgås prata och ha trevligt, inte för att jag ska tillrättavisa dom eller uppfostra dom. Utan för att lära känna dom som vuxna människor, då när de står på egna ben.  Jag sitter här och ler när jag skriver, sitter och känner i varje del av min kropp hur spännande det blir i mina tankar.  För det är helt klart en ny outforskad erfarenhet för både mig och mina barn. Det är nu livet börjar för dom på allvar, det är nu livet är deras och jag har möjlighet att få vara med på tåget men bara som åskådare och en jämbördig vuxen.  Det känns rent av hissnade i mig.

    Ja vilken morgon det blev till trots att natten varit vidrigt svår att få sova i.  Nej nu ska jag ta ner fötterna från skrivbordet och lägga tangentbordet där det ska vara. Låta kroppen jobba, det är torsdag och torsdagar är dagar som vi städar på. Jag ligger efter för sonen har redan fixat  tre av alla sina saker idag.  Han har hunnit med tandläkare vart nere och duschat och redan städat sitt rum. Han har bara skolan kvar.  Tänk vilken morgon och vilken bra start det blev idag ……

    Lev idag just nu. Igår är historisk,  bra eller dålig spelar ingen roll, för den är historisk! Imorgon är inte här just nu, så den tar vi imorgon.  Idag har vi och idag är det vi har ansvar över. Just det är ett ansvar som jag känner att jag hanterar.

  • Läste (H)järnkolls brevet som sändes igår.

    den psykiska hälsan och dåligt chefstäthet hänger ihop fick jag lära mig nu på morgonen.  Kommunerna runt om i landet har en dålig chefstäthet och personalens brist på nära samarbete med sin chef är en av andledningarna till att den psykiska hälsan blir lidande. Här ser jag en enkel lösning, drugs för visst måste det vara enkelt. (H)järnkoll har granskat 170 kommuner som visar på att chefer har för många i sin personal grupp så det viktiga arbetet att förebygga psykisk hälsa blir lidande.  Precis som på vilken arbetsplats som helst är det väl bara så enkelt som anställ flera, treatment Låt flera chefer ha ansvar för en mindre personalgrupp.

    Jag tänker att det som kostar i lön för att anställa flera, sales tjänas in på att det blir mindre sjukskrivningar i personalgruppen, Men förtjänsten är ju större än så. Mindre sjukskrivningar, fler människor som är friska på jobbet, gör att arbetsgruppen haltar mindre, ger en bra arbetsgrupp, där vi bättre tar hand om varandra.

    Det mänskliga lidandet blir mindre, arbetet de utför blir bättre för både  personal, chef.  Chefen slipper gå hem med ont i magen för att han eller hon inte hann med, jag som personal slipper gå hem med ont i magen för att jag inte hann med, hade en möjlighet att lasta av det som skulle lastats av. De människor jag tar hand om får en bättre del av mig, där jag känner att jag hinner med och jag får tag på chefen om problem uppstår.  För mig är lösningarna enkelt men det är klart jag håller inte i plånboken, kanske är bra för jag hade prioriterat annorlunda på många plan.

    The big spender hade jag blivit kallad om jag fick ha hand om den plånboken. Fast jag tror att med en långsiktighet så hade mitt tänk och min spenderingstakt på mera personal, samt mer chefer, långsiktigt gått med vinst. I det långa loppet hade vi tjänat pengar i storheten.  Mindre arbetslösa, 🙂 flera som  arbetar som inte är sjukskrivna, mindre medicin utskrivet, mindre besök hos sjukvården, ett friskare Sverige.  Det blir liksom en win to win situation.