Kategori: Malix

Det blev ett sent inlägg idag. Har jobbat och hann inte skriva i morse. Fick åka tidigt för att få parkering. Men redan nu är det klart med jobb för idag. Kom hem passade på att göra lite mat innan jag satte mig här för att skriva.

Igår var jag då på den där anställnings intervjun, Det var tre personer som ställde frågor. Jag hoppas jag gav bra svar på frågorna. Fast det var ju svar på frågor som liksom var jag, duger inte svaren så är det ju inte mig dom vill ha. Har inte sökt jobb på länge innan och jag kände mig lite ringrostig. Jag brukar sköta sådana tillställningar bra . Ofta när jag söker jobb, får jag i stället tacka nej tack. Men idag känner jag mig inte säker. Kanske är det för att jobbet, är ett jobb som jag faktiskt skulle vilja ha. Oavsett vad lönen är, så verkade jobbet sådant som jag skulle vilja ha. Tror mig att jag skulle trivas utmärkt med jobbet, Även med de variationer som de presenterade. Men vi får se. Jag hoppas på ett positivt besked. Men jag gjorde mitt bästa och det får jag vara nöjd med. Blir det inte mitt så är det något annat, dom söker och behöver.

Imorgon lär det inte bli något inlägg. Jag börjar tidigt och kommer hem på kvällen. Fast inte hel sent med jag kommer antagligen vara trött.

Nej jag har annat att göra det börjar lukta mat, så jag får sluta inlägget redan här. Idag blir det makaron pudding ala mig. Lite kyckling, bacon, ost och persilja massor av vitlök.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

Har redan varit i väg idag. Inte till sjön men ett möte. Mötet gick bra och nu bara ett kvar. Det som är kvar är fjärilar i magen. Anställningsintervjun är det som är kvar. Det är den som ger fjärilar i magen. Men jag fixar det. Jag har gått på så många intervjuer innan. Räcker med att vara sig själv. Just det är jag bra på. Vill dom sedan ha mig eller inte, är deras sak.

Idag har det inte varit vare sig bad eller träning. Har sådan träningsvärk ändå. Tog nog i förmycket igår. Lagoma jag glömde ordet lagom när jag var på träningen igår…

Innan jag åker idag, ska jag fixa till kaminen så det blir en eld i kväll. Får nog ta och fixa till mig själv med för den delen. Just nu är håret som vanligt i en tofs. Jag är utan färg i ansiktet. Lite svart kring ögonen får det bli, innan jag åker. Idag är det regn tungt här i byn. Jag lyckades pricka in småregn, när jag var tvungen att gå in och ur bilen. Precis när jag kom in och även när jag kom ur bilen öppnade sig himlen likadant var det när jag skulle åka hem. Kan man ha sådan tur en gång till idag tro? Hade varit mera nytt till nästa gång det blir in och ur bilen idag. Men det är inget jag rår över och det får bli som det blir.

Fast nu när jag sitter här och skriver och tittar ut, ser jag små, små tecken på att det inte alls kommer att regna hela dagen. Till och med solen har titta fram mellan molnen. Vädret är ur led. Blir svårt att ha kläder efter väder idag.

Nej nu ska jag fixa till mig inför det sista mötet idag. Har en timmas körning till mötet och har inte riktigt koll på vart någonstans det är. Tur att google finns.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Vilken morgon. Idag gav jag mig av till sjön. Ett bad redan vid 8.00 blev det. Det var kyligt, men inte kallt. När badet var klart gav jag mig av hem igen. Bara för att byta om. Byta om till träningskläder. Iväg till Rehabcenter för att träna. Där var redan en vän som hade börjat sin träning. Idag gav jag nog mera än vad jag borde för nu är kroppen dov och uttröttad. Ska snart ner till duschen, för att duscha av mig träningen. Tänkte bara skriva inlägget innan duschen. Idag fick jag ett tråkigt besked. Någon på jobbet har lämnat jordelivet. Denna någon var en så härligt trevlig kille. Han hade alltid ett gott ord över och var klok som få. Det gjorde ont, känner mig sorgsen så här efter telefonsamtalet. Inser att livet är så orättvist, skört och vi vet aldrig när det är slut. Det säger mig att vi måste verkligen måste våga leva. Säga alla dom där sakerna som vi bara tänker om människor. Vi ska berätta om att vi uppskattar människor som är omkring oss. Även om det bara är kolleger.

Just det där med orättvisa är ju något jag brukar berätta för mina klienter om. Ju fortare dom lär sig att livet är allt annat än rättvist, ju lättare blir livet. Jag följer just nu en ung kille på Facebook. Han har alltid klokheter att dela med sig av. Jag är förundrad över att denna kille är så ung och ändå har så mycket klokhet. Idag sa han något om det där med att vi har ett val. Du kan inte göra något åt det som händer och sker i livet. Men du har ett ansvar hur du responderar till det som sker. Du kan välja hur du ska göra, vilka känslor du ska visa. Det spelar ingen roll hur du har det, det är hur du tar det som är viktigt. Nu visste jag det innan men, ibland är det bra att bli påmind, om sådana klokheter ibland.

En uppdatering angående mina vitaminer, idag firar jag 4 kg mindre. Det var riktig härligt att ställa sig på vågen idag. Det blev en extra puff till att ge lite till på träningen. Därför sitter jag här och är trött och dov. Jag tror jag ätit vitaminerna nu i fyra veckor. Nu ska företaget tydligen börja med kaffe som är smartare än det vanliga kaffe. Nu är det inte så att jag dricker så mycket kaffe, endast två koppar kaffe. Det får räcka med vitaminerna i alla fall just nu.
Nej nu ska jag sluta skriva för nu. Har annat för mig under dagen och behöver börja redan nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Just nu sitter jag utanför dotterns hus och skriver. I vår husbil. Solen värmer mig i nacken och gör skärmen på datorn lite ljus. Vyn utanför är dotterns trädgård, gula löv på gräsmattan, nedfallna äpplen från det stora äppleträdet. Alfreds glass-kafe bredvid. Åkrar och skog. Bredvid deras hus lite längre in på deras väg ligger ett annat hur som jag tror har varit en bondgård. Här luktar inte ladugård så kanske för 50-60 år sedan var det djurhållning här. En bit längre bort vid den stora vägen ligger Alfreds förskola och skola. Skolan är en friskola där allt är integrerat. Ännu längre bort ligger det ett soldattorp som var i bruk i urminnes tider.

Kaffet står på bordet bredvid. Igår kväll var det kalas med kortspel. Fyrmannavist, Vet inte om det heter så, men jag tror det var det vi spelade. Långt in på bara natten. Tror jag gick och la mig vid 1 i natt. Då hade vi förlorat med 1 poäng jag och dottern. Det är roligt att spela kort. Jag och dotter satt under kvällen och spelade både 500, skitgubbe och Skipbo. Till en början var vi för många, för att det skulle gå att spela kort. Idag skulle lilla Alfred iväg och prova på att spela ishockey.
Maken har redan utstakat vägen för Alfred. Frölunda så klart.Det är i Frölunda han sedan ska spela i. Men ännu bara prova på hockey. Alfred kommer antagligen om man frågar maken, axla rollen som nu Joel Lundqvist lämnat. Man ska börja i tid och i 5 års åldern är det bra att börja, menar maken. Prova på, är nog mera att man ser om man tycker, det är kul. Alfred själv säger att han nog inte är riktigt redo för hockey. Utan att han kanske kan prova på det, när han närmar sig åtta år. Alfred är en försiktig liten pojke, en pojke som behöver förberedelse och kanske titta på några gånger, innan han vågar sig på att prova på. Vi får se vad som sker idag. Får se om han vågar sig ut på isen.

Eftersom jag är hos dottern blir det inte något bad idag. Badet får bli till veckan i stället. Det finns möjlighet att det kan bli flera bad i veckan har inte så många pass under veckan. Jobbar helg. Denna jobb helg som kommer är en korthelg. Känner att det är bra med en mjuk vecka.
Efter dom tre jobbpassen jag haft i veckan, har det tagit mig två dagar att ladda upp batterierna. Kanske blir det även idag, en liten vilodag. Har bara sovit fem timmar i natt.
Sover sämre här i husbilen. De andra husbilarna vi haft, har inte sömnen varit så illa. Det är bara i denna husbil som jag sover illa. Vi har pratat om att vi ska köpa bättre madrasser till bilen. Kanske kan det ge mig en bättre sömn. Men det lär bli en kostsam historia. Jag misstänker att det blir fasligt dyrt då madrasser till husbilar är special saker.

Nog för nu, Lev idag just nu. Igår finns inte och morgondagen kommer först i morgon.

Godmorgon, sitter nu i soffan och skriver. Haft en helbra nattsömn, vaknade utvilad. Vilket är lite ovanligt. Jag är verkligen inte bortskämd med att ha bra nattsömn. Men ibland händer det. Dagen igår gick åt till vila. Vila och tvättat, soffhäng och åter soffhäng en eld i kaminen inte att förglömma. Vi skulle åka ut med husbilen i helgen men, maken är sjuk så det är bättre att vara hemma så han kan vila och bli frisk till veckan som kommer. Husbilen är ju kvar och det går flera tåg.

Jag älskar verkligen morgonen. Precis som den är idag. En tidig morgon när bara jag är vaken. Ingen att prata med utan bara jag, kaffet och katten. Fast nu har katten gått ut på sin morgontur. Kaffet är snart slut och det får bli en andra kopp. Det verkar bli en fin dag idag, ljuset har redan börjat leta sig in i vardagsrummet och redan nu ser jag tangenterna som jag trycker ner.

Riktiga vänner är dom där stor Panda och liten Drake.

Sitter här och funderar på ett bad. Ett bad i sjön, tydligen har graderna sjunkit något men inte så mycket. Ännu kommer inte den där härliga känslan av ett kallbad. Det är mera ett helt vanligt sommar-bad. En av mina badsystrar myntade uttrycket, man ångar aldrig ett bad. Det stämmer, för när man väl gjort det så finns känslan där av välbehag och svalka. Kanske blir det ett bad. Har fortfarande några minuter på mig att bestämma mig. Behöver bara borsta tänderna och på med morgonrocken.

Det blev ett bad, 16.8 grader va det i vattnet. vi var inte så många som badade jag tror vi var 6 stycken som simmade där i sjön. Härligt va det och nu sitter den där lite svalkande känslan i kroppen. Nu behöver jag bara hålla i och verkligen göra så att baden fortsätter. Se bortanför de där med att förbereda sätta sig i bilen och verkligen åka. Egentligen gillar jag hela proceduren men av någon anledning har det blivit att jag ser det som ett hinder det där innan badet. I dag blev det i alla fall gjort.

Nästa vecka är det att åka på anställningsintervju, det kan bli spännande. Var länge sedan jag sökte jobb har liksom lagt av med det. Men har i några veckor letat efter jobb. Nu har jag fått napp. Har inte sökt så många jobb tror det är två eller tre jobb jag sökt. Nu har en arbetsgivare hört av sig. Har funderat på vad jag vill ha ut i ett nytt jobb. Lönen är viktigt, får jag den lön jag vill ha så kanske jag byter jobb. Jag vill prova på att jobba dagtid. Dagtid och lediga helger. Ledig på helger och storhelger. Utan att behöva söka semester. Nej jag vet inte det känns konstigt.

Dottern ringde och ville att vi skulle komma och campa i deras trädgård. Nu var det nog kortspelet som dom helst ville åt. Vilket det blir. I kväll sover vi i Rågärd som det heter tror jag. Lite kortspel och Alfred så klart. Alfred är vårt lilla barnbarn som nu börjar bli stor.

Nog för nu. Nu ska mina ord ta slut. Jag vill tacka dig som orkat läsa hela inlägget. Tack för att du tar av din tid för att läsa här.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Där allt går i sakta takt. Idag vart det att åka iväg tidigt. För tidigt, när man kommer hem halvtolv på natten och har jobbat. Men trotts alla missöden i morse, så kom jag iväg. Efter det bokade mötet, blev det att sola en stund i solariet. Bara för att skämma bort mig och ta hand om det som är jag. När jag sedan kom hem kollade jag min telefon, då var det ett telefonnummer jag inte kände igen där. Självklart ringde jag upp och frågade varför dom sökt mig. Då blev jag smått överraskad. Det var ett jobb jag sökt. Dom ville att jag skulle komma på intervju. Blev jag glad? Eller blev jag glad. Ett dagtidsjobb, med lediga helger. Det är ju just det som jag just nu vill ha. Jag har aldrig jobbat på bara veckorna och har aldrig jobbat dagtid. Frågan är om jag klarar av det. Eller så är de det som är bäst just nu.

Denna helg är en ledig helg, inget planerat idag och vi lär nog bli hemma. Maken har blivit rejält förkyld. Till och med så förkyld så att han valde att åka hem lite tidigare från jobbet. Det är inte så vanligt när det gäller min maken, han anser att han är odödlig och går till jobbet med Alvedon i fickan. I ur och skur varmt som kallt och med hur lite sovtid pga hosta, så går han till jobbet. Eftersom han jobbar utomhus och inte träffar så mycket människor säger han, jag kan inte smitta någon. Men idag åkte han hem lite tidigare. Han tar nya tag nästa vecka.
När man jobbar som jag 29 timmar på tre dagar, då känns det i kroppen, när ledigheten kommer. Då går första dagen åt till att vara i en känsla av dovhet av för lite sömn och för lite andas tid. Har bara varit på möte, varit och handlat samt hämtat ut paket idag. Till och med redan nu, sovit en stund för att gäspandet gick i otakt. Dagtidsjobb…. det låter som det skulle passa mig. Låter lockande. Men vi får se. Kanske är det ett jobb som inte alls faller mig i smaken. Kanske är lönen, inte alls vad jag vill att den ska vara.
Då tänker jag vara kvar vid min häst. Som soldaten sa förr: jag stannar vid min häst.

Nej idag är kroppen tom på ord. En dag i töcken utan någon som helst lust till något alls. Kommer bli bättre i morgon. Då har jag haft en ledig dag och en nattvila i normal tid. Nog för nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Om det ändå hade vart väder till den här. Men det är det inte. En ledig dag, en ledig helg, välbehövlig just nu. Här ska vilas och njutas.

Vi har bara ett liv! Det säger mig att det är särskilt viktigt, att ta hand om det liv vi har. Idag har jag gjort mitt bästa för just det. Jag började dagen som jag brukar kaffe i soffan och vakna till. När en kopp kaffe vart uppdrucket vitaminerna intagna. Då blev det träningskläder på och iväg till Rehab för att träna. Idag hade jag lite bråttom så det blev 40 minuter, vissa övningar hoppade jag. Det brukar bli att jag tränar i en timma och en kvart. Snabbt hem för att duscha och sedan iväg hade en tid på Henån för massage. Hann i tid, men då ringde telefonen. Hon som skulle massera blev sen. Det gjorde att jag kunde ta mig en promenad bort till båtarna och hamnen. Kolla in ställ-platserna och smaka på känslan, dom som bodde där måste haft. En halvtimma senare dök massören upp. Idag när hon masserade nacken grät jag. Det gjorde så ont. Vissa senor lät som om man smätte med tjocka gummiband. När det lät, gick värken bort. Nu är jag härligt mör i kroppen. Lär få lite blåmärken efter hennes massage. Men kroppen känns helare. Det gör inte längre ont i nacken.

När jag var klar med massagen ringde en vän, hon frågade om jag var kvar på Orust. Vilket jag var. Det blev att jag åkte hem till henne och fikade. När vi skulle gå ut med kaffet, tittade solen fram. En riktigt härligt stund, där på hennes trapp. Ett avbrott från allt jag hade tänkt mig få gjort. Jag hann allt med allt jag hade i tanken ändå.
Det var inte så mycket som jag hade målat upp i mitt huvud. Maten var klar, när maken kom hem från jobbet. Jag hade hunnit med att hänga tvätt, fixa med att vika in tvätt. Dessutom gjort rent i kaminen. För att kunna elda när jag hade tänkt mig skriva mitt inlägg. Jo det är en eld i kaminen. Inlägget är skrivet och hela jag har en känsla av att idag vart det en toppen dag. Jag har verkligen tagit hand om mig själv. Både fysiskt och psykiskt.
Nu får det bli soffhäng och elda i kaminen. Det bästa av allt är att jag ska krypa ner under täcket i kväll och njuta av de rena sängkläderna jag hann med att byta till. De smutsiga sängkläderna hänger redan på tork. Kvällen är min med soffhäng och allt. Jag är helnöjd med min dag fast jag fick stressa lite i morse. Helnöjd med att jag tagit så väl hand om mig själv idag. Satt mig själv i första rummet den här lediga dagen. Tilltrotts det så har jag ändå orka med och hunnit med att ta hand om vardagsbestyren. Det känns som om energin varit på topp idag. Hmm måste vara mina vitaminer som jag tar dagligen.

Nog för nu.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

När lösenorden krånglar, då blir jag vidrigt stressad och grinig på mig själv. För jag glömmer av till vilket lösenord jag ändrat. Idag var det en sådan morgon. Irritationen sitter fortfarande i. Men som jag vet kan jag ändra mina känslor och tankar om det måste bara jobba lite aktivt i det. Nu är det okej för jag sitter ju här och skriver. Jag behöver inte vara irriterad över det längre. Maken som är lugn och metodisk har fixat det. Nu är allt under kontroll igen. Funkar föga känner jag. Jag får låta tangenterna tryckas ner och låta stressfaktorerna i kroppen klinga av. Även idag vaknar jag i Lvl^2. Sovit gott har jag men det är det där med lösenorden som ställt till det lite grann.
Idag ska vi åka hem, packa ur bilen och sätta oss i den vanliga bilen ner till gbg. Vi ska hämta tösabiten som varit på läger. Hon kommer att vara trött när hon kommer för hon går al in när hon är på läger.

Nästa vecka börjar jag jobba heltid igen. Har tre pass att jobba. Ska bli skönt att komma igång på riktigt igen. Nu vill jag bara att magen och ryggen håller sig i den form de är i nu. Imorgon är det rehabträning och massage. Det gäller att göra allt för att kroppen ska hålla. Vilket jag brukar att göra. Nu kör vi jag och mina alla jag.

Igår var sonen på konsert, Helloween spelade i gbg. Idag nu på morgonen när lösenorden krånglade ringde han och berättade att det var den sista sådan konsert han var på. För det var inte ens bra. Han har varit på många konserter med Helloween. Nu hade han gjort dom. Ibland blir det så när man sätt någon flera gånger. Har själv några sådana stunder. Judas Priest är ett sådant band för mig. Dom var bra då när det begav sig. Den sista konserten med dom var riktigt dålig. Det gjorde att jo, jag har sett dom i sina glansdagar och dom är över.

Jo jag kommer fortfarande ihåg lösenordet jag bytt till. Härligt och skulle jag glömma så kommer maken ihåg. Lugnet börjar sprida sig i kroppen. Ordningen är återställd.

Nej nog för nu, igår finns inte morgondagen kommer först i morgon. Dags Ta mina vitaminer och komma igång. Dags att göra något åt dagen och se till att komma iväg. Just nu gäller.

Sicken grej att åka till jobbet från campingen. 20 minuter tog det att åka dit. Enkelt jag borde flytta närmare mitt jobb. Nej jag trivs där jag bor. Dessutom finns det för mycket saker hemma som aldrig skulle få plats i en lägenhet.

Nej, jag får byta jobb istället. Jag får hitta ett jobb närmare hemmet. Men vem anställer en 58 årig kvinna som bara jobbat med ungdomar hela sitt liv? En svår nöt att knäcka. Dessutom har jag i dag känslan av att jag har världens bästa jobb. Efter sådana känslor är det ens svårt att tänka sig annat jobb. Eller här har du en 58 årig kvinna som hela sitt liv jobbat med ungdomar på glid Gärna med olika funktionsvariationer och lite kriminalitet och missbruk. Jag är riktigt bra på dom där svårare samtalen och jag är även riktigt bra att få till att ungdomarna börjar tror på sig själva. Är bra på att jobba i team, brukar höra att jag är en bra kollega. Ofta i de arbetsgrupperna jag jobbar i har jag förmånen att ha helt grymma kolleger. Det är inte jag som är bra, utan det är på något sätt mina kolleger som får mig att göra ett bra jobb. Jag gör det jag får till mig att jag ska göra.
En smart chef sa till mig en gång att det va så bra med mig, för jag gjorde det jag sa att jag skulle göra. Det där va en smart chef, hon visste hur man får saker gjorda av mig. Hennes ord hänger fortfarande kvar. Du gör det du säger du ska göra. Det har av hennes ord blivit en sanning för mig. Är det bra eller dåligt det vet jag inte just nu. Men jag tror det är mera bra än dåligt.

Nej jag hade bara tänkt att skriva om att åka till camping denna helg fast jag hade ett jobbpass var ett bra beslut. Så härligt att skriva blogginlägg under markisen tillsammans med ett glas rött. Helgkänslorna finns här, fast jag jobbat idag. Kanske inte så konstigt efter ett sådant trevligt, roligt, bra jobbpass jag haft idag. Ett bra sätt att ladda batterier är det i alla fall. Får man ha det så här mysigt.

Nog för nu, ha en fin lördagkväll.

Lev idag just nu, Igår inte ens i eftermiddags finns kvar. I morgon kommer först i morgon.

Idag sitter jag i soffan och skriver till den där första koppen kaffe. Sovit bra i natt. Härligt efter en natt helt utan sömn. Här hemma är ungdomarna förkylda. Stora grabben sängliggandes, lilltjejen lite snorig. Mellan killen har dragits med förkylning i flera veckor.

Idag ska jag packa husbilen Lvl^2 med lite kläder. Jobb i morgon men vi ska sova i Trollhättan så det blir nära till jobbet för mig. Tar kanske 15 minuter till jobbet. Vilket är en skillnad om jag hade sovit hemma. Då hade färden tagit minst 45 minuter. Blir härligt att vara i bilen i kväll och efter jobbet i morgon. På söndag åker vi hem för att åka och hämta lilltjejen. Lilltjejen hon ska på läger idag är borta tills på söndag. Det här blir en helg med lämna och hämta. En gång i månaden gör vi så. Åker 24 mil för att lämna och 24 mil för att hämta. Kommer bli skönt att lägga sig i kväll efter en sådan körning.

Massagen som jag fick förra Torsdagen tog bort all värk i axlar och nacke. Men idag knäppte det till igen, nu på morgonen. Jag kände hur det drog till i nacken och den går nu bara att röra åt ett håll. Sitter just nu med min Tens apparat och försöker leda upp musklerna som knutit sig. Jag har varit glad över att värken försvann. Hm nu vart den tillbaka då da. Fast jag ska på massage på måndag igen jag får stå ut tills på måndag då försvinner den igen. Hon som masserar är så duktig på att ta bort det som gör ont. Kanske gör tens apparaten det lite bättre i alla fall.

Idag kommer min vän med mera Boost tabletter så jag har tills jag får mina egna. Det tar kanske tio dagar innan dom kommer. Jag får lämna tillbaka till henne när mina kommer. Så redan i dag kommer Adhd känslorna av rastlöshet, rörelse vara borta eller i alla fall på söndag. Jag tror det tog två dagar innan dom försvann förra gången. Jag är förundrad över att det tog bort de där symtomen att det blev en långsammare takt i mig. Det är ju bara nyttigheter, det kan jag inte kalla Evanse för att vara. Nu har jag inte ätit Evanse utan jag åt Cocerta och Ritalin på den tiden det begav sig. Dom fungerade, men efter ett tag kände jag hur jag blev spänd i käkar och i kroppen. Det var en så otrevlig känsla vilket ledde till att jag valde att inte äta dom. Pulsen blev så hög och biverkningarna blev fler än vad som hjälpte till. Dotter hon äter Evanse och hon får mediciner för att hjärtat och blodtrycket ska hålla sig i form.
Nej då är det bättre med lite vitaminer. Dom gör ju gott för andra saker med. Ger energi, fyller på kroppen med vitaminer som behövs för att hålla sig frisk.
Nu kanske dom här vitaminerna bara funkar så för mig. Inte på andra men då är det ju ändå tur att det är jag som behöver få bort dom där känslorna i kroppen så att jag fungerar bättre.

Här är hemsidan som jag beställer mina vitaminer på. Klicka här så kommer du till sidan. Jag äter WOW och Boost.

Nej nu blir det att sluta skriva. Dagens första uppgift ska till efter att Tens-apparaten stängs av. Fixa frukost och sedan packa det jag ska ha med mig. Ha en fin dag.

Lev idag. Just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller det är nuet vi lever och andas i.