• Bandit har tystnat idag.Här hörs Thåström istället

    sitter här och skulle skriva lite tillsammans med bandit. Istället blir det morse meddelande. Samt en röst då och då om att jag ska fortsätta lyssna. Får lyssna gamla klipp istället.  Tröttheten, troche finns men bandits samtal är riktigt roliga så det blir svårt att inte le till. Idag ska vi på utvecklingsdagar, pill idag och imorgon. Rivstart inte illa, capsule fick till mig av min bror att han  skulle lurat mig för ett tag sen om att tv 4 skulle intervjua mig i någon morgonsoffa. Som tur att han inte kan hålla inne med sådant, för jag hade svalt och gått på sånt till den mildaste grad.

    Sportify Thåström FAN FAN FAN, det skulle va duu. Artikeln som jag hittade igår var intressant dessutom gillade jag hans svar. Om att han kan inte strukturera sig så att han sitter ner nio till fem och skriver. Han har för mycket adhd var slutklämmen på hans svar. Måste vara  just det som jag gillar i hans texter, för jag har alltid tyckt att de pratar till min själ, Jag som aldrig kunnat sitta still, jag skriker djävligt högt, alla de andra texter.  I mina texter av nonsens på skrivpuffen är jag ofta inspirerad och lånar i bland av denna storhet. Sorry thåström dina ord är för bra för att jag ska låta bli och låna ett ord här och där.

    Idag skriker han ut i sin nya tappning av alla underbarheter. Denna konstnär är underbar och för varje gång jag lyssnar ( Jag lyssnar ofta) så hittar jag nya tankar och stråfer som passar in i mig i mitt liv, hans texter är vackra hans ord blir fantastiska tillsammans med hans röst.

    Redan som ung var han det som jag behövde som medicin för att stå ut med mina virrvalande tankar. Min son har gått i samma skola. Det är han och jag som håller koll på vad  Herr Thåstöm har gjort som vi missat. Jag har glömt min första kyss men jag miss tydlig när jag fick Rolle Stolts autograf.  Om bara några månader är  det åter igen en högtidsstund för mig och min son, då på lisebergshallen, 4 feb, kommer vi vara och andas samma luft igen.

    Tankar om min bok får plats här, min bok som jag så gärna skulle vilja lämna över till den mannen som jag innan skrev om Herr Thåström. Jag skulle vilja skicka den till honom eller ge den till honom personligen. Vet inte riktigt hur det ska gå till, men det är ännu en dröm som jag har idag. Alla drömmar kan inte ske  nu med en gång även om jag vill det men en dag så känner jag att jag kommer att får till den glädjen att få överlämna min bok till denna man. Den dagen kommer vara en dag som jag för alltid kommer att minnas.

    Jag föredrar att kalla mig impulsiv, en av böckerna jag har här hemma är till för Thåström, Han finns till och med i mitt tacktal i boken.  just nu får det räcka med att Hans nya skiva länkar på samma inlägg som min bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

    Lev idag just nu, i morgon eller i eftermiddag är just nu, senare, inte just nu…..

  • Jag föredrar att kalla mig impulsiv…..

    Den nya tryckningen av min bok har varit ute 1 vecka nu och ser att jag snart igen kommer att få ta ett beslut om en ny tryckning. Helt fantastiskt Jag trodde verkligen inte att detta skulle kunna ske som ett under ett under min dröm känns helt verklig. Jag har skrivit en bok trodde eller tyckte att om jag lyckas bli av med den första tryckningen så ska jag vara nöjd. Då har jag lyckats. I dag har jag ser jag hur den andra tryckningen också blir mindre och mindre. Jag eller inte jag min bok säljer. Det kallar jag lycka…….

  • Thåström

    Intressant läsning och en massa sköna formuleringar. Denna man tilltalar mig i sina texter oavsätt om han skriker djävligt högt eller sjunger om kärleken är för dom. Intervjun visar en man en naken man som på något sätt klätt av sig visar sig på ett nytt sätt. Snart kommer jag och min son ännu en gång uppleva denne mans konst i verklighetens minut.

  • Ordningen återställd

    Idag hittade jag hit tidigt….

    Idag hann jag liksom med min vana. Att redan tidigt hitta hit. Gillar ju kaffestunden här, try tillsammans med mina ord. Kaffet dricks vanligtvis inte upp utan blir kallt. Men en klunk då och då under inlägget gör mina tankar klarare. Innan Concertan gör verkan så blir det så. Den tar en halvtimma på sig att verka. Mina tabletter stå  här på skrivbordet, order För oftast är det här jag  minns dem. dessutom har jag en påminnelse med ringsignal på skärmen här för att ta dom. Jag tror att det är min ADHD, doctor som visar sig så.  Här med datorns hjälp blir det inte svårt. Innan jag kom på att göra påminnelsen här glömde jag tabletten ibland. Då blev det lite mera tokig. Just idag skrev jag en text på skrivpuffen om just denna tablett. I dag ska jag lägga några timmar på jobbet, vi hoppade över mötet  i måndags så idag blir det av istället. Imorgon ska vi iväg på utvecklingsdagar, jobba ihop oss för framtidens uppgifter.  Jag känner mig så glad över allt jag hann med igår, att allt verkligen kom på plats. Att jag orkade ta tag i sakerna när jag efter det inbokade mötet kom mig för att göra de sedvanliga göromålen i dec.  Om två dagar fyller min minsta dotter Malou år, då blir hon 14 år. Min lilla tjej, håller på att bli stor hon med.  Något är annorlunda med henne idag. Det senaste  halvåret har hon på ett konstigt helt underbart sätt blivit annorlunda. Idag är inte kompisar så viktiga, idag är hon mera hemma.

    Jag och min make pratade om det igår, om hur hon  mera vill vara nära oss på dagarna. Hon är en liten pojkflicka, min man och hon kramas genom boxningar och killsaker. Med mig är hon mera tjejig även om jag mera får lära henne saker som tjej. Robbomemo perioden görs sista gången på torsdag, då har hon gjort 25 gånger, resultatet har redan visat sig.  Av en form i prov i naturkunskap då hon inte  hade pluggat ändå fick över G. Hon var så stolt över resultatet och själv kom på att omm hon hade pluggat mera skulle hon kunnat få mera poäng än hon fick.  Jag berättade för henne om hur stolt jag var över henne och om min lilla hemlighet att jag aldrig som liten lyckats med det hon lyckades med. G i ämnen som inte var skapande.  För mig räcker det med G, eller för mig räcker det med att min dotter är lycklig och stolt över sig själv. Det ger mig hopp om att hon känner att hon duger som hon är. För det gör hon min lilla Malousan är en härlig underbarhets tjej på snart 14 år.

  • ojdå  vad tiden går fort. Idag hann jag i alla fall med det som alla andra redan gjort.  Alla de där  sakerna som ska fram till jul.  I ren panik  grep jag ta i röjar tag idag. Nu är det inte så att allt är framme utan bara det nödvändigaste minsta möjliga. Tänk att jag lyckades med det nere i våran bastu är det lite mera kartonger som ännu inte ät upp packade. I år jobbar jag  vi ska till svärmor på jul. Felix är hos sin pappa på julafton, prescription i år får det bli mini afton istället. Nästa är igen blir det lite mera då brukar ju alla komma hit i från min sida släkten, pill vilar upp mig in för nästa år.  Är så djäkla nöjd med mig själv att jag äntligen tog tag i städningen och allt krafset.

    Inte har jag hunnit med så mycket annat idag, det får räcka för dagen kanske sätter jag mig en stund vid staflit eller skriver lite just nu är jag bara lite kvälls fika skall dukas fram.  Min son och min nygamla vän som hört av sig  har idag tränat på gym, ska bli kul att se hur han tar sig upp från källaren imorgon.  Kul att han och Robin gör nått ihop, Robin har varit en betydande kille för min son. Någon som Felix tycker mycket om och känner tillit till.  Tack vännen för att ni gör nått tillsammans. Felix uppskattar det, även jag.

    Nu ska det fixas lite gott te till kvällen…..

    Lev livet nu igår finns inte imorgon levs imorgon.

  • Be-bop-a-lula hela jävla dan

    Thåström – Be-bop-a-lula hela jävla dan

    Snart, prescription snart är jag där Thåström är i alla fall några timmar. Den nya skivan e helt grym. Hans röst är bättre än någonsin.  Den 4 feb är jag på samma ställe som han fast han på scenen jag nedanför.  Men vi är i alla fall i samma rum.   Räknar dagar men det får bli ett nytt år innan.

  • ADHD glädje….

    Idag ringde en vän till mig, pill en ganska ny-vunnen vän. Denna kvinna hjälpte mig med det sista av boken. Det sista är för mig läsa allt och rätta alla grammatiska och alla felstavningar som var kvar.  För innan hade min  vän som bor här i byn ägnat många timmar till att  ändra det allra värsta felen.

    I alla fall ringde hon idag, malady precis när jag kommit hem från jobbet.  Hon berättade med glädje i rösten att nu, patient nu skulle hon få göra skattningar och utredning för adhd.  Mitt svar till henne blev att jag blev glad och klart att du har adhd.  Tänk att adhd kan gör mig glad, att om hon nu får diagnosen kan hon mera få förstålse för sig själv, få hjälp på riktigt. Få den hjälp som hjälper. Concerta istället för det som händer idag.  Att få diagnosen och mera förklaringar på varför det ibland blir som det blir. Det blev  en sådan mjuk fin glädje i mig när vi pratade om det. Och jag hoppas verkligen hon nu får den hjälp hon behöver.

    Nu ska kvällen ägnas åt ledighet, vilande och kanske ett och ett annat penseldrag  var idag iväg och köpte flera dukar olja tar sådan tid om man inte preparerar den, den torkar långsamt  så nu  behöver jag en ny duk till en ny liten början på en helt annan tavla.

  • Min tid, min plats

    Igår var en dag då jag inte fick bo hos mig i mig. Dagen var i umgåstecken hela dagen. Jag fick ingen tid till mig själv. Nu låter det tragiskt, online det var inte så. Men när kvällen blev sen och timmen för mig blev till, sovaldi då var jag trött. Satte mig vid min tavla, hospital penseln och jag umgicks en stund. Jag till och med slutade för att jag inte orkade mera. Min dag hade varit fylld av aktiviteter shopping med dottern, tiden med den  lilla familjen, här vilar min tacksamhet. Jag fick till det, en dag i kärlek, Härlighet. Men den sena timmen var viktigt där framför staflit samlade jag kraften tankarna och mitt inre jag och mitt skal umgicks själva. Det är min livskraft. Inte konstigt att jag kännt mig halv ett par år inte konstigt att jag lagt så mycket tid på att skriva. Orden har varit min pensel, orden har i många år varit mitt skapande. Mina ord lär bli mindre skrivna nu. Nu lär pensel skriva mina ord i bilder istället. Mina bilder kommer att vara färger av alla orden.  Jag kan knappast själv förstå hur jag varit utan, det första jag tänker när jag vaknar är mina färger ändå har jag varit utan i så många år. Det är nästan brottsligt, jag har varit en förbrytare i fem års tid eller har jag bara vilat mig för att hitta krafter i mig igen som orkar att måla?

    Nu lär det bli några timmar i olja och färg där efter ska jag återigen till jobbet.

    Lev nu, just idag, i morgon lär det bli andra färger.

  • En underbarhetsdag

    Idag jobbade jag först fram till elva, generic sen hem ringa några samtal och iväg med bilen till stan. Jag och min lilla tjej skulle ha en shopping dag. Dessutom fick vi förmånen att träffa min alldeles egna lilla vän, cure som jag träffade snabb igår. Idag satt han hemma tillsammans med sin lilla familj, sickness sin söta lilla fru och deras son Kian. Jag har inte träffat frun innan, bara snabbt i affären igår. Min vän är tror jag mera än sex år sen, jag träffade sist. Då under mindre trevliga omständigheter. Även om vi haft våra kontroverser, jag  misstänker att han inte alltid varit glad på mig. Så kändes det ändå som vi inte haft ett uppehåll så länge, som vi faktiskt haft.  Det kändes som vi aldrig haft något uppehåll. Han är på något sätt min familj även om han inte ens skulle kunna vara min familj, så tillhör han oss. Han ingår. Den lilla pojken som inte ens var fyra månader är den yngsta familjemedlemmen.  Vissa människor träffar man i livet för att ha som vänner, hela livet. Man känner dom utan att man har några band. Ändå ingår dom på något sätt. Jag känner mig nästan som en mamma som återsett sin son efter många års letande. Men ändå är jag inte hans mamma. Vet inte ens hur det känns att återfå en son efter många års sökande. Ändå bor den känslan i mig. Min lilla kille har blivit stor vuxen man, en som är en gift man som även är en far. Jag kunde till och med gå in på Lindex idag, utan att köpa till mig.Idag blev det bara handlat till den lilla nykomna familjemedlemmen.  Det händer inte, kan det vara så att jag blivit mormor? Nej iså fall farmor, fast utan släktskap. Nej farmor är jag inte, mera som en syster som träffat sin Yngsta bror.  Fast inte ens det stämmer, utan en vän som återigen funnit sin vän.

    I dagen vilar det tacksamhet, Jag känner en sådan tacksamhet över att återigen fått bekantskapen med min vän, som idag är en vuxen ung man.

  • Mitt stafli och jag är kompisar igen

    Hurra! Hurra hurraaaaaaa!

    Kände lite ångest igår när jag satt här vid min dator, buy cialis Tankarna snurrade på. Tänk om jag tagit upp staflit i onödan. Tänka om det inte kommer ett målat streck på min  tavla.

    Hjälp jag kan inte! hjälp Hur Gör Man!. ….

    Det är ångest att måla för mig, det är ångest att skriva för mig ändå skulle jag inte kunna vara utan det. Min kreativa sida är något jag fått på köpet, gör jag inget så får jag ångest , ska jag börja göra nått får jag ångest. När jag sedan sitter där och  känner att nej, måste göra annat då skapas ångest.  Att jag ska till jobbet idag  ger mig ångest, för jag vill hellre sitta här måla hela dagen. Just i sådana här stunder gör adhd i mig ont.

    Först tar det en stund, innan jag kommer till staflit eller skrivandet. Sen skriver eller målar jag och glömmer av tiden, klockan går, tankar i sekunder som säger mig nu måste jag sluta, för nu måste jag packa ihop till arbetet.  Inget annat än mitt skapande bor i mig just nu, blir tokig av att slita mig ifrån mitt målande, jag vill inte. Sitter ännu i morgon rocken, skriver, kaffet är slut. Inser att jag borde  ta på mig packa ihop,  sedan göra mig mentalt redo för arbetet.  Där i ligger min ångest, idag hittade jag dit. Det var därför jag packade ner mina målar grejor sist. Det var så svårt att sluta i tid. Har jag väl satt mig där, så vill jag inte sluta.  Just nu  har jag börjat måla en  blå tavla,  vad det blir är jag inte klar med, mera än att tanken från början var att måla mina  avkortade tankar. Mina tankar som spinner runt  till det korupt slutar,  blir en ny annan tanke.  Vem skulle vilja se sådan konst? Ingen annan än jag själv. Men det är ju jag som målar, det är mitt målande och alla andra kreaktiviteter i mig som måste fram.

    Jag är just nu bara i början igen, tre, fyra år sen sist och redan hittade jag orsaken, till varför staflit fick bo i källaren efter ett tag. Nästan maniskt har det en dragningskraft till mig. När jag inte sitter där, skrattar det åt mig, när jag sitter där blir jag lite stressad av att inte kunna sitta kvar, för jag har annat att göra.   Men får svårt att slita mig.  Varför i hela världen ska saker vara så svårt, varför ska det vara så svårt att lägga ifrån sig sin pensel, varför ska det vara så svårt att sätta sig där? Vad är det som gör att jag utsätter mig för detta, varför kan det inte vara så att jag är mera tillfreds med vardagslivet, varför kan jag inte stå ut med vardags saker. Vara nöjd med bara skriva lite, bara måla en liten stund, älska att leva som alla andra?

    Nej, Jag gör inte det, för jag nästan måste  grejja och det är det, som är mina tillgångar, det är det som är adhd i mig, som jag i mig är ganska stolt över.  Men tiden som egentligen är gratis, gör att jag har andra saker att göra mellan varven.

    Tänk om det kunde vara så enkelt, att mina pengar ramlade in även om jag satt och målade hela dagarna. Då hade jag varit i lycka, hela tiden.   Att kunna sitta här och måla, skriva, vara mamma, och bara göra det som är mina intressen. Jag vet att ni tycker jag är naiv. Sånt är inte livet, tänker ni. Så är det, även jag är medveten om det. Men egentligen borde vi inte alla just få vara i dessa stunder alltid hela tiden. Jag hoppas i alla fall att jag kommer att stå ut med mina  avslut och avbrott,  vara i vardagen för att sedan smyga mig in till min lilla stor- rums-ateljé för att få vara fri igen en stund och bara vara jag, mina färger. Nu måste jag slita mig för denna gången. Ska till jobbet, ännu en gång. I morgon hoppas jag att jag åter igen kommer att kunna sitta här en stund.

Malix.se

Jag föredrar att kalla mig impulsiv .

Hoppa till innehåll ↓