Mareld rent sagolikt.

Just nu sitter jag i vår lilla bil och dricker mitt kaffe. Från sängen hör jag hur maken är långt inne i sin sömn. Det känns lugnande i mig att höra hans andetag. Datorn har jag i mitt knä, fötterna på en hopfällbar stol, men en filt på.

Jag älskar verkligen sitta här och skriva. Det gjorde jag även då vi hade husvagn, men det här är annorlunda mera mysigt. När jag går och lägger mig på kvällen, ser jag redan då framemot att vakna. Göra mitt kaffe och sedan packa upp datorn för att skriva. Det ger sådan ro, sådan avkoppling. Nästan som musik att höra hur tangenterna trycks ner och bildar ord, i ett flöde. När jag sitter här så känns det som orden aldrig tar slut. Men för att inläggen inte ska bli för långa, så bestämmer jag mig för att sluta.

Vi åkte till Fjällbacka, för att maken ville visa mig vad mareld var för något. Jag hade aldrig sett det, innan jag kom hit. Mareld är alger som lyser upp om natten, ett försvar emot andra djur. Rör du vid vattnet så bildas ett blågrönt ljus i vattnet under några sekunder. Vilket var riktigt häftigt att se. Natten till Lördagen gick vi ner till havet, för att se detta fenomen. En upplevelse, lite overkligt sagolikt. Även månen vart vacker den natten, där den lös och speglade sin glans i havet. Maken som fotograferar har bilder, som jag inte ännu kommer åt. Ska se om det blir något jag kan lägga ut här, om några dagar.

Något jag kan lägga ut är bilden som jag lyckades ta med min mobil från gårdagens strapats då vi besteg Vetteberget.

Det var inte enkelt att få till bilden, utan människor. Men vid ett snabbt ögonblick efter väntan, att ingen skulle gå under den häftiga stenen, lyckades jag. Visst är det en häftig bild. Jag vart för ivrig med att börja strapatsen upp för det stora berget, vilket gjorde att jag efter turen upp, var för slut i upplevelser för att ta mig under stenen.

Idag börjar vi vår färd hemåt igen. Imorgon börjar veckans jobb, med jobbhelg framför mig. Så ut på tur med husbilen, lär det inte bli denna veckan. Vi får se om det blir någon mera tur denna höst. Eller om vi rent av redan nu gjort vår sista tur.

Fast så illa kan det ju inte vara, vi har ju precis köpt ny husbil, inte skulle vi kunna nöja oss med bara det här. Nej, det måste till någon eller helst några turer till, med vår lilla Hobby TomCar. Hur skulle det annars se ut.

Lev idag just nu, Igår finns inte här. Morgondagen kommer först i morgon, där borta i framtiden som du ännu inte kan göra något åt. Just nu, det är här i just detta nuet, du kan göra något åt. Ha en fin dag. Godmorgon.

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook