Jag måste lära mig klockan. El

Eller lära mig att rutinen som var innan inte stämmer idag.

Hmm, jag som säger att jag gillar kl 8.00 bad. Här sitter jag i godan ro och stickar, pratar med en vän och väntar in tiden. När klockan började närma sig 8.00 kom jag på, att nu blir det lite fel. För jag borde åkt iväg vid 7.30, om jag ska hinna till badet. Samtidigt som jag kommer på att jag borde åkt för 20 minuter sedan. Så hör lillgrabben av sig. Frågar om jag pratat med maken. Mitt svar blev nej, det har jag inte. Ring honom, skriver han. Det har varit en olycka på vägen och det är helt stopp i trafiken.

Jag ringer men inget svar, jag ringer igen, samma sak. Ringer en sista gång och sedan går jag ner och duschar. Det är då katastroftankarna ploppar upp. Innan, när jag ringde honom. Blev tankarna att han har viktigare samtal, än att prata med mig.

Jag duschar, går upp och ringer. Då svarar han. Lättnaden över att höra hans röst, sköljer över mig. Han hade inte varit med i olyckan. Han hade tagit vägen genom skogen, han hade fått råd, av polisen som dirigerade vid olyckan. Nu när jag satt här och reflekterade så blir det men, hur är du människa. Dom där katastroftankarna som kom efter dom ringda samtalen, var ju helt i det blå. Och när du fick dom, valde du att duscha innan du gjorde något åt dom.

Det är tur att jag blev som jag blev. Men förstår mig just nu, det gör jag inte. För nu inser jag att alla dom där känslorna, är ute och cyklar. Mina handlingar där uppe i det blå. Vem reagerar så? Jo, jag. Mitt resonabla jag tänkte kloka tankar, om att han pratar med någon annan. Jag var lugn i de tankarna, tills katastroftankarna dök upp. Det är klart att han inte svarar, han har varit med i olyckan. Men gud nu blir han körd till sjukhus, Det är klart det ska hända. Ett kg till med tankar, fanns nog plats i stunden. Men jag går och duschar.

När jag sedan får klart för mig, att maken har inte varit med om en olycka. Så sitter känslorna där ändå. Tankar som ja men det kunde hänt, den som var med i olyckan hade inte en aning om att det skulle bli en olycka med bilen, när han vaknade. Nåja. jag hoppas att denna någon klarar sig, att denna någon inte är för allvarligt skadad. Tydligen var det helikopter på plats. Det säger mig att det var en olycka av allvarligare sort.

Det blev inget bad men jag vaknade till ändå idag. Nu satsar jag på bad i morgon. Då ska jag komma ihåg tiden. Jag ska ställa larmet så att jag kommer i tid.

Idag blir det jobb. Art idag, Art är alltid kul. Art med min kollega ännu roligare. En fin dag. Jo, det önskar jag dig. Ta hand om dig och det som är du.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och framtiden är där borta i om en stund. Tänk så spännande att framtiden alltid är något vi inte vet något om.

Carina Ikonen Nilsson.

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook