Jag var inte helt säker i morse när jag vaknade, på att jag skulle bada eller inte. Men när klockan närmade sig åtta. Då blev det att sätta sig i bilen och åka iväg. Har börjat bada med badkläder. Inte alls lika trevligt när man går upp ur vattnet som att bara svepa in sig i morgonrocken. Utan nu blir det att krångla sig ur badkläder innan morgonrocken gör nytt.

Här är min bildskörd från idag. Är inte alls så bra att fota som min maken hans bilder ser du längre ner på bloggen. Mitt underbara träd det jag säger hej till varje morgon.

Jag är inte blind men, jag kan inte se blev en strof i tanken idag. Jag är inte blind men jag kan inte se. Lite så som det är i livet, för vi har så fullt upp med oss själva. Vi glömmer av att titta på, det som går att se på. När vi ser, vad är det då vi ser? När vi vågar se, vad är det då vi vågar att titta på? Ser vi det som vi ser eller skriver vi om det då vi tittar på det? Oavsett om det är snällt eller o-snällt? Jag vet inte, har inte kommit fram till något svar ännu men, det är en tanke i mig. Strofen kommer från David Nilsson röst, ni vet han och hans grupp jag skrev om för inte så länge sedan. Det finns så många konstiga tankar i mig av en refräng ibland.

Här kommer makens kvällsbilder från Lerkil. På Tommys fotosida kan du hitta flera bilder. Han kan det där med att fotografera.

Just nu sitter jag nere i källaren när jag skriver detta. Vi kom hem igår från det blåsiga Lerkil. på vägen hem stannade vi till på Kungsmässan i Kungsbacka. Vilken otroligt stor frys för dom glutenfria bröden. Där fanns det att välja på vill jag lova. Där fanns det fantastiska glutenfria brödet som vi åker så många mil, för att köpa in.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar mera än i minnen. Morgondagen kommer först i morgon just nu gäller.