Familj kan se så olika ut.

Igår hade jag tanken om att bada på morgonen. Men jag vaknade försent för att hinna till mina badsystrar. Dags att ta tag i badet igen. Saknar både bad och systrarnas small talk. Jag gör ett nytt försök i morgon. Då kan det hända att jag kommer upp i tid.

Gårdagen här hemma förflöt i att sortera bland mammas kort. Nu är det utsorterat, kort lämnade till dom som ska ha. En flytt kartong med kort som ska skannas, är ett jobb jag gör under vintern när jag ändå är mera hemma.

Barnbarnen Emilia och Hugo var här igår. Hugo han går inte av för hackor. Den lilla pojken är rörlig. Inte en sekund lugn när han är i farten. Emilia visade att hon kunde stava själv till ord. Emilia fick även mammas smyckeskrin, full med massor av halsband och armband. Hon var så lycklig när hon satt där och provade varenda halsband. Det var många halsband och hon viste precis vilket hon skulle ha, när hon fyllde år och när hon skulle ha dom andra halsbanden.

När vi skulle äta middag, valde hon ut ett som fick henne att känna sig som en prinsessa sa hon. Jag skänkte en tanke till mamma, visste att hon skulle varit glad om hon hade sett Emilia, där hon satt med alla smycken. När den lilla familjen hade åkt hem, sov jag lite middag för att senare åka till lille Alfred. Alfred ville spela spel, vi spelade Yatzy på Alfreds vis och han ritade siffrorna.

När vi skulle gå, ville han att vi skulle spela en sista gång. Då tog han fram ett spel, där han med säkerhet visste att det skulle ta lång tid. Men vi spelade några kort, sedan sa jag att vi måste åka. Då ville han visa upp hur snabb han var på sin spring-cykel och cyklade runt i trädgården. Den lilla killen kan cykla snabbt.

Igår var det en jobbig dag, en vecka sedan mamma dog. Gråten bodde innanför ögonlocken hela dagen. Jag känner sådan stor tacksamhet över att jag hann hem till mamma, att hon fortfarande levde när jag kom till henne. Är glad för dom där sista timmarna, är glad över jag satt där och var hos henne. På tisdag är det Fonus som vi ska besöka. En sak att bocka av. En sak som är jobbig, men min syster har tankar om hur det ska vara. Bra tankar så det finns nog inte mycket jag kan bidraga med. Sedan bara begravningen. Där efter kommer det vara över. Jag kan låta tiden gå till att hitta tillbaka, till det som är jag utan sorg.

Idag ska vi in till Uddevalla. Lilltösen ska vara med min sons familj dom ska ut på en tur till Norge tidigt i morgon bitti, hon ska sova där. Något tivoli ska dom besöka. Är så glad över att min familj är en familj som bjuder in. För några veckor sedan skulle dottern till Liseberg, då bjöd hon in lillflickan till att följa med. Igår frågade sonen om inte hon ville följa med dom till Norge, besöka deras tivoli. Här är vi en familj. En familj som oavsett hur man blev medlem i vår familj, så är vi en för alla och alla för en. Jag hoppas dom får en jätte fin tur till grannlandet.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller, just nu.