Samtal med Prästen….

En dag hos prästen. En dag att ge prästen ord om mamma. Min bror körde oss till Göteborg. Prästen var i Örgryte. En trevlig man i sin bästa ålder, han ingav värme och omtanke, bara genom att vara i rummet. Vi fick berätta om våran mamma. Prästen tog god tid på sig, för att lyssna. Han hade med sig en praktikant, som läste till präst. Tårarna rann så klart, det var ganska så jobbigt där och då. Nu är det bara begravningen kvar, sedan är det återhämtning och fortsätta att leva. Allt har sin gång, det enda vi vet om med säkerhet, är att vi någon gång ska dö.

Jag väljer att tänka på döden som att vi flyttar någon annanstans. Vi kommer till dom som vi genom livet lärt oss att vara nära. Vem vet kanske finns det flera liv. Men själen lever kvar.

Inte helt enkelt det där, för om det nu är så… Hur många själar finns det då inte runt omkring oss? Nej blir jobbigt att tänka så, jag får välja att tänka på annat för i just sådana här tankar snurrar det på för fort. Vi har ett liv att leva, kanske räcker det med just det. Ett, bara ett liv, så det vill till att vi fyller det med sådant vi vill det ska vara i livet.

Just nu vill jag i mitt liv att den huvudvärk som bott hos mig, ska försvinna. Är det inte yrsel som sätter in, så kommer huvudvärken. Idag var yrseln borta men, vaknade med huvudvärk. Hela förra veckan bodde det huvudvärk i dagarna. Nu vill jag ha lugn och ro. Orka med att ta mig igenom begravningen, sedan bara vara. Låta allt rinna av, sova mig pigg, glad och som vanligt. Just nu känns det som långt borta men, ändå något som kommer att vara där borta i framtiden. Något som kan ske. Det kommer att ske.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer inte ännu. den är där borta i framtiden. Just nu gäller.