Gravsättning och släkthistoria.


God kväll i stugorna. Idag blev det inget bad för frun i det här huset. Jag skulle till Göteborg för att vi skulle gravsätta vår lilla mamma. Jag och min lillebror åkte tillsammans ner mot Götet. Jag hämtade upp honom i Uddevalla sedan träffade vi vår syster och hennes man ner i Kortedala. En lunch restaurang som heter Kanonen ligger i Kortedala på vägen mot Bergsjön. Sicket Lunch ställe. Dom öppnade 11.00. När vi kom 10 i elva var det redan fullt med byggjobbare och andra gäster där. Trångt att parkera för det redan var så många bilar där. Innan oss var det nog ett tiotal gäster som köade för att komma in. I entrén var det två tvättställ och en stor lapp, om att man skulle tvätta händerna innan man gick in i matsalen. Vilket alla gjorde. Alltså vilken mat, vilket ställe. Här snackar vi luncha ala bara bäst. Det fanns 4 eller 5 rätter att välja på. Jag valde fläskmedaljong med kantarellsås och potatis gratäng. 110 kronor kostade lunchen och den var värd varenda krona. En stor sallads buffé fanns att tillgå där det fanns allt du kan tänka dig av sallad. i priset ingick både dricka och kaffe. Maten var utsökt. Det var så gott att det inte gick att sluta äta fast jag var proppmätt. Där till all sallad jag tagit till mig som jag inte ville missa. Men det gick inte att äta upp all mat. Det var på tok för stor portion för mig. Men så gott.

Efter lunchen åkte vi till Kvibergs kyrkogård där mamma skulle gravsättas. Vi handlade lite ljung, för att plantera bredvid det nu vissna konvaljerna. Klockan hade precis passerat lunchstängt till stället, där vi skulle hämta urnan som var mammas. Så vi fick tid till att plantera, sedan lämna tillbaka plantering spaden till blomsteraffären. Min syster hade någon gång hört av pappa, då han levde att Blomster affärens ägare, hade varit en kompis till pappa, då han var ung. Jag var tvungen att fråga biträdet, om det var en släkt ägd affär fortfaraden. Vilket det visade sig att det fortfarande va. Hon berättade om släkten och söner döttrar. Det blev ett intressant samtal. Jag tror jag visste vem pappas kamrat var.

Mamma som hon ofta såg ut. Hon hade ofta ett leende på sina läppar.

Klockan blev ett och det gick att hämta ut, mammas kvarlevor från expeditionen. Jag hade velat öppna urnan, ta lite aska för att sprida med vinden. Men det gick inte tyvärr. Gropen vid graven var redan gräv av kyrkans vaktmästare. Vi stod där en stund. Det vart så fint att se urnan stå där i solen. Nu bor mamma bredvid sina föräldrar. Hon bor där i en lite skogsglänta, där det är träd, berg och stenar bredvid en rododendron. Solens strålar lös så fint där. Vi bestämde jag och mina syskon att vi tar en filt en annan dag för att fika. Vi hade inte förberett eftersom det innan hade lovat regn. Mamma hade tydligen berättat för min syster, att när mamma hade varit liten hade hennes familj ofta haft picknick just där. Då var det inte en kyrkogård.

När vi sagt hejdå till mamma så visade min syster oss, Farmors mamma och pappas grav. Jag har ju släktforskat lite och viste några historier om pappan och mamman som jag berättade. där låg även andra i graven sådana som jag träffat som liten. Dom berättade jag också om. Min syster berättade om tant Eny som kom från Danmark och hade gift sig med farmors bror. Hon var tydligen grym på att baka wienerbröd. Dom hade min syster fått smaka. När vi pratat klart om alla dessa människor så åkte vi sedan till Östra kyrkogården.

Detta för att, här vilar min farfars föräldrar, några av hans syskon och syskonbarn. Här hade vi en grav utan dess like. Lokförare Ernst Wendt jo jo, det vart klass på den graven. Lokförare det vart ett fint yrke på den tiden, berättade min systers man. Det var inget man bara blev, utan det vart en rad uppgifter innan man hamnade där, fortsatte han. Jag minns att då jag släktforskat hade hittat ett dokument, där det stod att Ernst hade varit eldare innan han blev lokförare. Hans fru dog i kräfta och hennes namn gick också att se där. Deras dotter som dog i unga år, fanns även hon inristad i gravstenen. Mamman och dottern dog båda i kräfta i magen.

Den där Herr lokförare Ernst Wendt, var en hyvens man. Min farmor berättade att han aldrig, sa du till någon, Han sa, fröken Lilly till farmor, då hon var ung. En gång hade min farfar varit ute på galej. Då hade Herr Ernst bjudit ut fröken Lilly på middag, sagt till henne att hon inte ska vara ond på Lille Roland, som min farfar hette. Fröken Lilly ska inte heller vara ledsen. Lille Roland kommer att komma tillbaka till fröken Lilly, för han är alldeles för förtjust i fröken, hade Herr Ernst fortsatt. Nu ska fröken Lilly äta och dricka gott. Blir hon uppbjuden av någon herre som vill ha en vals, ska fröken Lilly tacka ja till dansen. Hade Herr Ernst sagt bestämt. När hans fru lämnat jordelivet, hade Herr Ernst haft en hushållerska. Men farmor berättade att den där hushållerskan, nog varit mera än en hushållerska.

Det har varit en händelserik dag, en fin dag och ett bra sätt att knyta ihop banden. Nu är mamma äntligen i jorden. Visst sorgligt men ändå härligt för hon var så inte sig själv, de sista åren. Det sista året kunde hon inte prata, så man förstod henne. Nu bor hon i himlen. Hennes kvarlevor ligger där i skogsgläntan bredvid sin mamma och pappa. Vi fick en hel dag i familjeband och många minnen som hittade fram.

Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Lev idag just nu, Igår finns inte kvar och morgondagen vet vi inget om. Just nu gäller.
Carina Ikonen Nilsson


Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

%d bloggare gillar detta: