Kaos Och familjehem.

Det får bli att hoppa badet idag med. Inget bad för mig inte. Fast det är rätt skönt att börja morgonen här hemma. Dessutom får vi besök idag. Det kommer folk hit, vi aldrig innan träffat, vi ska bjuda på middag. Middagen kommer att bli plommonspäckad fläskkarré, potatis och sås. Det får duga. Lite nervös är jag eftersom jag inte har träffat dessa människor innan. Men det kommer att fungera. Dom får ta det för vad det är.

Vardagsrummet uppe, är kaos ännu. Till och med mera kaos, än innan. Tänker att jag får förklara att det brukar inte se ut så här. Men just nu väntar vi på besiktningsmannen och när han kommit. Då blir det ordning på garderoben i hallen och allt kommer att försvinna. Vad ska dom tänka. Nåja jag bryr mig inte så mycket, om deras tankar om stöket. Skulle dom ha tankar om det, säger det mera om dom, än om mig.

Den här bilden visar hur det såg ut för två veckor sedan. Nu ser det ändå värre ut. Det har kommit in lite ute grejer, lite vinglas som togs bort från ett skåp står på bordet. Vinglasen togs bort från skåpet, när dom installerade ventiler. Har inte orkat ta bort dom. Jag vill få klart med garderoben så jag kan städa vardagsrummet ordentligt. Sedan ställa upp vinglasen igen. Kaminen ska bort helt, den där fejk-kaminen som står där vid altandörren. Men när den kommer bort vet jag inte. Kaos jo, kaos är det!

Det första som kommer möta våra besökare är delar av en söndrig garderob, på utsidan och den gamla diskmaskinen. Det har ser inte bra ut, för intrycket som blir av oss. Men det är så det är just nu. Grejerna kommer att komma bort, när besiktningsmannen varit här. Då ska vi för vilken gång i ordningen vet jag inte, åka till tippen igen. Då kommer diskmaskinen och böset utanför, bo på tippen.

Jag börjar verkligen tröttna på det här med att renovera. Hela året har varit förändringar. Det började med taket, sedan bergvärmen och nu kaminen. Det ska bli skönt när det är klart. Hmm kom på att jag ska renovera i hallen, innan det är klart. Där ska jag spackla och måla men, sedan efter det får det bli en bara bo tid här hemma.

Fasiken vi har ju även grejat med duschen. Satt in en ny duschkabin, fixat till i pannrummet och gjort det till ett tork och strykrum. Oj vi har ju även gjort om mitt målarrum till ett flickrum. Möblerat om i källaren för att få plats med kaminen och renast i källaren. Nää, jag ska inte skämmas för hur vardagsrummet ser ut just nu. I gatan vad vi gjort grejer detta året. Jag får lugnt vila mig i att säga vi håller på att renovera, där av böset ute och i vardagsrummet.

Lite så här är det med oss, först händer inget alls och inget alls igen. Sedan ojdå sedan flyttar man på en sak, det slutar med flera hundra tusen i lån, ommöbleringar i vart enda hörn och energin i kroppen helt borta tomt och till intet gjord. Då när vågen av att göra är gjord, händer det igen ingenting. Inte ett dyft. Det ska bli så skönt när denna period är klar och vi igen bara bor.

Hm hur blev det nu? Jag hade en tanke om att skriva om familjehem. Om vad som är viktigt, när någon flyttar in. Det får bli ett annat inlägg, skrivet en annan dag. Men något av det vill jag skriva här. Jag tror att det viktigaste av allt är att när ungdomen eller barnet flyttar in, ha inga förväntningar, sätt inte upp regler och tro inte på det, som andra familjehem gett dig. Oftast är det deras egna misslyckanden, som du får till dig. Du får till dig att det är fel på barnet. Inom några veckor, kommer du att märka att det är helt fel uppfattningar och att dom som misslyckats, inte vågar att se deras handlande.

Det barn som kommer till dig, är utvalt av universum att du ska bli den stabila vuxna. I alla fall brukar jag se det så, det är din uppgift att se till att den unge mår bra, ser att det går att lita på dig. Du ska kunna ge en ny möjlighet , ge den unge förutsättningar att växa i sig själv. Var som du alltid har varit emot dina egna barn, men lite bättre! Än då, när du uppfostrade dina egna barn.

I vår hem har vi få regler. Den viktigaste uppgiften ungdomen har, är att gå i skolan. Hur rummet ser ut mellan städningarna är inte viktigt. Sköta sin hygien är viktigt. Men det är din uppgift som vuxen, att påminna om att du måste duscha, och när du duschat byter man alla kläder på kroppen. Att han eller hon trivs är viktigt. Det gör han eller hon när hen märker, att här får man vara som man är. Jag behöver inte förställa mig, vara duktig eller på ett visst sätt. Här bor jag och jag får vara den jag är.

Nu sitter inte jag på någon som helst vetenskap eller evidensbaserad kunskap, utan det är av erfarenhet. Det är så vi har gjort här hemma. Dessutom är det viktigt att inkludera hela familjen, vårt nätverk av människor.

Vår lite nu äldre son, han blev gudfar, till vår äldsta sons son. När mamma dog och det var begravning, då ville han vara med. Men det var något som han fick bestämma själv. Han ville vara stöd för mig, som var så ledsen. Jag tror att han idag, ser oss som sin familj. Jag vet att när han sedan blir vuxen, är han en av våra vuxna barn.

Det kommer att göra lika ont, när han väljer att flytta hemifrån som när våra nu vuxna barn flyttade. När vi blev tillfrågade sist om att ta emot någon, frågade vi honom. Om han tyckte det var okej att någon flyttade in. Han sa då att han absolut var okej med det. Han tyckte att någon annan skulle få samma förutsättningar som han själv fått. Se på mig sa han, se hur bra det har gått för mig.

När jag då försökte mig på att säga, fast det är inte pga oss, utan på din kraft, styrka och ork. Då tystade han mig och sa jag tror det beror på min kraft och min förmåga med, men det hade inte utan er hjälp. Oj då, det blev visst ett inlägg om familjehem i det här kaos inlägget. Men jag ska klura vidare, det här får räcka för idag.

Jag måste bara skriva att jag är stolt, över vår kille. Han är så grym sista året i gymnasiet och har redan jobb. Han jobbar på alla lov, så fort han är ledig. Har grymma betyg i skolan. Alltså han är så grymt bra, på alla sätt. Fast ibland har vi våra dispyter, men dom löser vi på ett eller annat sätt.

Ha en fin dag, skänk mig en tanke idag. Nu när jag ska få hit människor jag aldrig träffat.. hur ska dom stå ut i detta kaos???? Hjälp!

Nej nog för idag. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller, Just nu.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook