Ord kan sätta bo.


Igår kväll hade jag skickat ett meddelande till min badsyster om att det snöar, jag ville inte att hon skulle åka hela vägen från sitt. Bara för att hämta mig till bad. Men i morse när jag såg på telefonen så hade hon, andra tankar. Vilket jag nu är riktigt glad för. Det gjorde att jag fick en magisk morgon, precis utanför vårt hus. Helt tyst, stilla och en månskära som var trolsk. Snön låg kanske inte orörd men, bara någon eller några ynka bilar och en granne som varit ute med sin hund, visade sig som tecken i den fina ny snön.

Bilden är verkligen inte rättvis mot min upplevelse. Den var så mycket större, än vad bilden visar. Det var mörkare, tystare, kanske inte bilden speglar det. Men en dov tystnad, där mina andetag var det som hördes. Jag stod där ute i snön och väntade på att min badsyster skulle komma i sin bil, för att hämta upp mig.

Det bodde så mycket stillhet i stunden där jag stod. Inga tankar som störde, utan bara tankar om hur allt var stilla och lugnt. Om turen att jag fick möjligheten att uppleva just det som var där då.

På vägen till sjön, var landskapet oerhört vackert, nästan som fina små julkort. Ni vet sådana där, vi förr i tiden skickade till alla.

Vid sjön låg snön orörd. Ett vit matta hade lagt ut sig i omgivningen. Sjön var stilla, kylan bet sig tag i mina fingrar. Det var inte utan ett par andetag och några stilla tankar, om att nu gör jag det,flöt förbi när morgonrocken skulle tas av. När den väl kom av, så var det bara att göra det som ska göras. Ut från vår lilla badstuga, sätta de först fotspåren av badskor i snön. Ner mot den fina trappan, ta trappstegen ner och sedan stå där och insupa omgivningen. Ställa in klockan, så att badet inte blir för länge. Ett steg ut och vattnet, kändes varmare än luften två , tre, frya steg ut, huttra till. Några steg till, för att sedan sänka ner axlarna i vattnet. Sockerdrickskänslan kom nästan direkt.

När klockan visade fyra minuter, blev det stegen upp mot land igen. Badet, morgonens härligaste, coolaste, Yes vi gjorde det, känslan infann sig. På vägen hem satt vi tysta, jag tror att vi båda var så fulla av vår upplevelse, orden behövdes inte. Min badsyster sa något om att det är så skönt att vara två, ändå våga, kunna vara tysta. Tystnade var behaglig, välmenad och där i tystnaden, bodde på något sätt ett samförstånd i att vi bara vilade oss i känslan som blev efter badet.

Nu är frukosten uppäten, havregrynsgröt som alltid. Spisen är rengjord, där inne bor nu en eld som sprakar. Elden värmer min nu lite frusna kropp. En härligt fin morgon, bjöd jag mig själv på. En härligt fin morgon med det underbara morgonbadet. Graderna var 7, 6 om jag inte minns fel. Några magiska ord, bjöd min badsyster mig på. Hon sa, det är så roligt att du är med oss och badar. Dom där orden gjorde så gott inom mig. Dom bor inom mig i dagen.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.!!!

Carina Ikonen Nilsson


Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

%d bloggare gillar detta: