Morgonens bad och massa dravel.


God morgon, Idag blev det en härlig morgon med ett litet morgonbad i sjön. 5,6 grader i vattnet och regn. Kroppen är rejält nerkyld. 4 minuter badade jag. Min fina badsyster kom och hämtade mig i morse. Har fått öka min medicin, det gör att jag inte vill köra bil. Nu hänger badskor på tork och badet är över för denna gången. Elden brinner i spisen, knastrar gott i takt med tangenterna som trycks ner. Det börjar kännas som att den ger lite värme.

En grå regnig morgon, men med ett bad blir även det en härlig dag.

Idag ska det bli kalas. Inte något vi ska ordna till, utan vi ska åka till kalas. Vår svärdotter fyller år och hon ska få en liten present. Vi tänker även lämna julkalendrar till barnen. Det ska slås in lite julklappar idag. Dom kommer att göra sig fina under granen. Den står ännu i källaren, men den behöver bara lyftas upp. Den är redan klädd har varit det hela tiden sedan vi köpte den. När julen är slut bär maken ner den till källaren så som den är. Där får den stå och vila sig under året.

Tänk att vid 57 års ålder börja fundera på, var ifrån saker kommer. Borde jag inte funderat på det för länge sedan? Det kan man tycka kanske. Men jag har just nu sådana undringar. Tillsammans med mina kära och nära från förr. Börjar jag förstå, varför jag gör som jag gör. Varför vissa känslor sitter i kroppen.

Det där med ordning och reda är farmor. Samtidigt som jag inte ens kommer i närheten, av min farmors ordning och reda. Hon har satt sina spår i mig. Ofta, oftare nu än innan, kan jag höra henne säga till mig. Men så där kan du inte ha det, gör så här i stället. Disktrasor säger hon till mig att slänga i tvätten oftare än oftast, torka av diskbänken, städa toa och allt sådant där smått som hon gjorde varje dag. Hör jag henne säga till mig. Nu när mamma bor så nära i mina tankar, kan jag höra henne med. Men inte behöver du göra det. Sy det där. Det är klart att du kan. Men jag kan verkligen inte. Då mamma sagt gör så, blir det att jag gör. Av någon konstig anledning så blir det till och med bra. Kanske kan jag sy, fast jag alltid trott att jag inte kan. Jag kommer i och för sig aldrig bli så bra, som min mamma var på det där med syning. Men jag kan. Jag blir bättre och bättre på det.

Snålheten i mig är ett rakt nedåtstigande led från min farmor och min pappa. Farmor var snål, men så på ett smart sätt. Hon var aldrig snål på andra, men hon var noga med att inte slänga, använda och lägga pengar på sådant som hon tyckte var nödvändigt. Min pappa var snål på vissa saker och givmild på andra. Kvalitet var viktigt för pappa, även för farmor. Kvalitet är viktigt, även för mig.

När jag ibland köper saker som är av mindre kvalitet, så visar det sig ofta rätt fort att no, no det där var dumt. Ska jag köpa hushållsprodukter så är det bara vissa märken, jag nöjer mig med. Dammsugare är jag grym på att handla. Då är det Miele och inget annat som duger. För några år sedan köpte jag en Dyson. Då tyckte jag den var grym, helbra. Men så här i efterhand så inser jag att no inget för mig. Den duger bra i husbilen, men här hemma är det robotarna och Miele som är grejen.

Mormors sylta och hennes förmåga att tillvara ta mat. Är även det något jag tagit till mig. Jag är riktigt duktig på att göra andra saker, av det som blivit över. Kokt potatis blir potatissoppa. Blir det över så kokar jag mera potatis som sedan blir potatismos. Förr om åren när pengarna var mera nogräknade, kunde jag göra sylta av kycklingen som var över om vi ätit kyckling. Det är bara lite att koka ihop med gelatin och lite extra kryddor, då blir det en fantastiskt god sylta. Om man nu gillar sylta.

Att koka gröt, där bor farmor i mig den sista tiden. Innan var det mamma som bodde där. Mamma gillade inte att koka risgrynsgröt, gjorde efter konstens alla regler gröt över natten. Hon packade in kastrullen med uppkokt gröt i handdukar över natten. Sedan var det färdigkokt gröt på morgonen. Men nu, nu är det farmor. Jag känner hur hon står där bredvid mig, när jag kokar risgrynen. Hon små pratar om att den där klicken smör, är så viktig. Att röra i grytan är viktigt för gröten, men även för sinnet. Tankarna blir mjukare och rörelsen gör att kroppen mår bra. Nu är det inte bara kroppen, sinnet och tankarna som är en viktighet i grötkokandet. Utan familjen. Familjen som äter gröten. Vet inte hur många kg gröt jag kokat under hösten men jag tror det börjar närma sig ett 20 kanske till och med et 30 tal kg gröt som kokats. Ungdomarna äter det till frukost och kvällsmat.

Oj idag blev det utsvävningar. Surrar mest hela tiden. Men nu ska jag slå in julklappar. Nu är kroppen uppvärmd och jag ska återgå till vardagen. Inte sitta här och vakta aktier och skriva blogg. Ha en fin dag. Ta hand om dig och de dina.

Lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Borde ta en nu slutbild för så där bekvämt kan jag inte sitta längre. Nu sitter jag med benen i golvet och en kudde i svanken så att benen inte gör så ont. Hmm.

Carina Ikonen Nilsson

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

%d bloggare gillar detta: