Biverkningar av medicin.

Idag blev det inte något bad för mig. Idag stannade jag hemma. Vågar inte köra bil idag, tog den riktiga dosen av medicin vilket jag inte gjort innan. Tabletten gör att det känns som jag tagit ett glas vin för mycket. Lite orättvis tycker jag eftersom jag inte fått njuta av den goda smaken. Utan bara har den negativa känslan.

Jag blir trött av medicinen, känner även att det är en kortare väg till reaktion i former av ilska. Inget jag vill ha. Men jag vill inte heller ha ont i benen. En nosning på negativa tankar bor också i medicinen. Fast jag vet att det är en biverkning, så går dom liksom inte att stoppa. Det har flyttat in en mera sorgsen ton i känslorna. Men det är känslor det med. Jag är medveten om var ifrån dom kommer. Blir det värre, ska jag se till att göra något åt dom. Sover bättre på natten jo inte så många uppvaknade. Men klockan visar på uruselt kroppsbatteri.

Har tänt den lilla fina värmande kaminen, elden sprakar där inne och jag sitter här och skriver till dess sprakande. Det flyttar in härliga känslor i kroppen till elden. Härlig värmen bor både på insidan och utsidan av kroppen. Elden som brinner är orsaken. Idag blir det besök hos sjukgymnasten. Får se vad hon säger. Annars är det en helt vanlig dag här hemma. En dag där maten ska tillredas, plocka undan lite och vattna blommorna. Vet inte när jag gjorde det sist. vissa av blommorna skriker vatten andra ser ut att må tillräckligt bra.

Nu är vintern här, jag lovade mina syskon att skanna in mammas alla foton under vintern. Det kommer att bli ett projekt för mig under några dagar. Ska bli roligt att skanna in och titta på fotona. Komma fram till minnen från då när jag var liten. Då innan mobiler och datorer tog över våra liv. Några av fotona ska min kusin få. Alla hennes saker brann inne får några år sedan. Hon har inget kvar efter sin mamma och sitt liv som barn ung vuxen och på sina barn. Jag ska göra en liten mapp med det som finns bland mammas foton. Om hon sedan har någon nytta av det, vet jag inte. Lär inte få veta det heller. Vi har inte den relationen, så att vi delar tid i livet. Vissa saker har hänt under livets gång, hon väljer att avsäga sig bekantskap. Då är jag inte någon som trugar, det är upp till var och en. Vill man inte så får det vara så det är. Men foton ska hon få. Hon har ju mera nytta av dom än vad vi syskon har.

Igår kom julgranen upp. Den har fått en ny plats här i huset. Julgranens plats har intagits av kattens tron.

Här ligger lilla Findus som han heter och kollar in alla fåglar på utsidan allt som oftast.

Julgranen den får stå intryckt i ett hörn. Ser lite trångt ut och den borde säkerligen göras lite i ordning. Men just nu får den stå där den står. Julklapparna ligger redan under men flera lär det bli. Fast det lär bli en del mjuka klappar till.

Lite raggsockar och annat ska till. Jag stickar raggisar för glatta livet framför tvn. Två kvällar så är ett par klart. Jag stickar på rundstickor och stickar och stickar båda samtidigt. Då blir det klart. Det är mycket roligare att sticka på rundstickor och sticka båda samtidigt.

Det har blivit en del tröjor under året. Jag tror jag stickat 9 tröjor. 1 till mig, 1 till svärdottern och resten till mina barnbarn. Nu vet jag inte om de använder dom men det känns så roligt att ge dom tröjor som jag stickat. Ofta när dom kommer hit så frågar dom om jag stickar något till dom.

Vi pimpade upp vår husbygge igår med en ljusslinga. Nu är det ljus både inne och ute i huset. Lite skevt och vint är det, men det är väl så pepparkakshus ska vara. I alla fall tycker jag att det ska vara så. Det behöver inte vara mästerverk som tar flera dagar att göra. Vårt tog kanske en timma och göra. Det var så länge som ungdomarna orkade hålla på.

Får vara bra för idag. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook