Ålder ska ta ut sin rätt.

Idag ler jag åt mina lite dumma tankar igår. Det om ålder, det är väl klart är man 57 år är man inte purung. Det är till och med så att om bara några veckor, är jag till och med 58 år gammal. Inte ung, det känner jag i kroppen. Nu när ryggen spökar i benen. Dessutom ser jag det i spegeln. Viss rynkor döljer sminket, men det finns allt de som inte går att gömma.

Egentligen ska man dölja? Jag är ju den, jag är även idag. Fast med en himla massa mera erfarenheter och klokheter, som jag då inte hade som ung. Har säkerligen lagt till en massa olater, med åldern. Kommit på att vissa saker, är faktiskt inte så himla viktigt. Viktigheterna idag, är inte att vara omtyckt av alla. Jag bryr mig faktiskt inte. Men jag vill vara omtyckt, av dom som tycker om mig och jag tycker om. Det är där man ska lägga krutet. Där man ska göra det där lilla extra, för att visa sin uppskattning. Jag tror att jag gör det idag.

Förr spred jag nog ut det till alla som fanns runt omkring, även människor som kanske inte var riktigt så trevliga, som de människor jag har runt omkring mig idag.

Visst det är lite viktigt för mig, att känna själv att jag ser rätt okej ut. Jag behöver inte visa spöket som jag möter varje dag, jag vaknar. Döljer, jo kanske men jag tror mera att jag fixar till mig, för att jag själv känner mig lite bättre, piggare och finare. Jag gör det nog inte för andra. Utan för mig själv. För att jag själv ska möta min egen spegelbild, inte mötas av det gromiga och lite trötta ansiktet. Det som visar sig, de där första minuterna när jag vaknat.

Fast ibland gör jag det hela dagarna, då är det riktigt skönt att slippa den där lite grövre proceduren på kvällen. Då maskaran ska bort och sminkresterna, ska bort ordentligt. Gör oavsett en procedur med att tvätta ansiktet och smörja in med krämer varje dag och kväll. Den vanliga utan smink i ansiktet, är en riktigt skön stund. Då mår jag riktigt bra när jag tvättar och smörjer in ansiktet. Lite lyx i vardagen det där med mina krämer. Mary Kay såklart att det är!

Det syns att jag är 57 år gammal, till och med att jag bara är 58 år om några veckor. Rynkor jo men visst, dom bor där för att visa på allt jag lärt mig och all min klokhet. Tur att jag lärde mig att tycka om mig själv då för många år sedan. Även om det tog tid och var många år sent, så blev det ändå till. Idag inser jag att jag är helt okej, till och med en fantastiskt fin och omtänksam kvinna. Jag duger som jag är och jag gillar mig.
Mina underbara krämer som jag använder varje dag och kväll.
Min helt fantastiska praktiska väska som jag även den köp från Mary Kay.

Nu stundar det där härliga jullovet ungdomarna här har väntat på. Nu vet jag inte riktigt med Lillgrabben om han bestämt sig vara ledig eller om han ska jobba. Han sköter sådant själv. Jag tycker han förtjänar ett jullov. Men jag misstänker att han vill ha lön. Han gillar lön. Hm det gör jag med, fast min lön rinner ut till att betala dom där mångtaliga räkningarna och spara till elräkningen. Hm inte riktigt sant, för jag leker även lite finanshaj. Fast jag skulle nog kalla mig själv, för finanssill i detta fall. Idag när jag kom ner till källaren möttes jag av en intrasslad liten Källman. Han hade lyckats få tag i min stickning.

Dom strumpor jag lyckats sticka, är idag ett minne blott. Källman åt upp det mesta, det blir att börja om. Börja om från början, börja om från nytt…. jag hör hur min pappa nynnar just den låten, där uppe i himlen just nu. Hon som skulle få strumporna till sitt lilla barnbarn, får vänta ytterligare några dagar. Sånt är livet ibland får man börja och någon får vänta lite extra. Men strumpor till en liten kille på två år, lär det bli när, jag lärt mig att Herr Källman gillar strumpor. Eller inte strumpor, han äter gärna vilket plagg som helst. Till och med obrukat garn duger för den rackaren.

Jag fick så fina Julstrumpor av min vän som jag nu stickar strumporna till. Julstrumporna har fått bo i två skålar en med små strumpor och mina Julservetter i. En med stora strumpor och julservetterna. 10 för dom stora och fem för dom små…. Men skynda på, nej, det är dumt när det vankas julbord. Men visst blev det fint. Det får bli istället för Julstjärnor, vi inte kan ha i år. Lilla Findus äter ju på allt vad blommor heter. Dessutom kommer ju lille Hugo hit , han är en hejare på att gör saker som man kanske inte ska göra. Vi får snällt nöja oss med skålar med Julstrumpor och julservetterna som får pryda bordet i år.

` Jag är jätte trött´´ sa lilla Drake.

Stora Panda svarade. ”på vintern drar sig naturen tillbaka, vilar sig och samlar kraft för att börja om på nytt, Vi för göra likadant, lille vän´´

Kanske är det likadant för oss ibland behöver vi vila i det som är för att ladda upp våra krafter som då är starkare och kraftigare. Ha en fin dag. Ta hand om dig och din dag.

Lev idag just nu, Just nu är precis just nu i just denna stund. Vad kan jag göra för att just i denna stund göra något som gör tillvaron lite lite bättre? Jo jag ska upp och koka en kanna Jul-te, varm choklad till lill-fia och vi ska fira att Jullovet har börjat. Detta gör vi med att titta på en Julfilm. Det gäller att ladda upp julstämning.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook