Tema ADHD

Fortsätting på föregående inlägg om ADHD. Nu kommer det mera medicinska förklaringen. I alla fall det jag läst om. Jag vet att tankarna är olika och vissa säger så och vissa så. Men det går inte att undkomma att det finns någon form att genetik i ämnet . Jag har ärvt min gen från min farmor och min pappa. Min farmor städade sig igenom sitt liv. Hon var noga med att aldrig göra fel. Allt skulle skina vara perfekt.

Min pappa hade mycket ångest mellan varven. Mellan de varven han inte lagade tekniska apparater och bilar. Det fanns inte något han inte kunde laga. I mamma trädgård stod det ett femtiotal gräsklippare som pappa fixade och lagade till. När mamma skulle flytta från huset dom bodde i, fanns det säkerligen verktyg för tusentals kronor. Min pappa satt i soffan och tittade på tv, samtidigt som han kunde sitta och kolla om borrmaskinen klarade vissa motstånd. När jag var liten satt jag och åt frukost med en bilmotor eller om det var en båt motor. Mamma berättade även att det var inte bara frukost jag fick äta med den där motorn, utan vi firade till och med jul tillsammans med en stor motor ute i det lilla köket på Tomtegatan i Göteborg.

När ångesten knackade på hos pappa. Det var då han dövade den med alkohol och tabletter. Det var en sorgsen tid, det var en sorglig pappa de stunderna. Så dumt att försöka bota ångest med droger, för det tenderar att ge mera ångest när människan nyktrar till. Min lilla pappa var så ynklig, de tiderna. Till trotts det så var min pappa den finaste pappan. Då när han blev nykter för alltid, då var han den snällaste pappan man kunde ha. Hjälpsam, fast det var han även då han brukade alkohol. Han var en givare, han gav av sin tid, hjälpte alla när han kunde. Ni ska veta att det var många i kyrkan då han begravdes. Många vänner han hade som han hjälpt. Han var nykter fri från både alkohol och tabletter de sista tio åren i hans liv. Tyvärr blev han inte så gammal. Endast 59 år. Han dog i lungcancer. En vidrig sjukdom som jag inte önskar någon få genomlida. Jag har nog kanske ärvt han gener i alkohol. Men varit så fasligt rädd för vad det gör med människan, vilket gjort att jag är väldigt måttlig i mitt drickande. Att köpa en flaska vin till mig är dumt. Jag dricker ett glas kanske två och resten blir vaskat då det blir för gammalt. Det beror på historian, det beror på min uppväxt där jag tog beslut om att aldrig göra så som pappa gjorde med alkohol.. Men som sagt eller skrivits, Det finns så mycket man kan missbruka. Samlande, nässpray, träning, äta nyttigt, Ja finns hur mycket som helst. Men här kommer då det genetiska skriften

Genetiska kombinationer

Genetiska kombinationer är en term som beskriver hur generna som finns i en persons DNA kombineras från sina biologiska föräldrar. En persons gener bestämmer egenskaper som hårfärg, ögonfärg, längd och risk för vissa sjukdomar eller tillstånd.

Varje person har två kopior av varje gen, en från varje förälder. Vissa gener är recessiva, vilket betyder att de bara påverkar en persons utseende eller hälsa om de är närvarande i båda kopior av genen. Andra gener är dominanta, vilket innebär att de påverkar en persons utseende eller hälsa även om de bara är närvarande i en av de två kopior av genen.

Genetiska kombinationer bestämmer vilken genvariant som en person har, och därmed hur de utvecklar sig och hur deras kropp fungerar. Genetiska kombinationer kan variera från person till person, vilket förklarar varför människor har olika egenskaper och predispositioner för sjukdomar.

För vissa sjukdomar eller tillstånd, som exempelvis vissa former av cancer eller vissa neuropsykiatriska sjukdomar som ADHD och autism, kan det finnas en genetisk komponent som ökar risken för att utveckla tillståndet. I dessa fall kan forskare undersöka genetiska kombinationer och mutationer för att bättre förstå sjukdomen och utveckla behandlingsmetoder.

Neurologiska

är en term som hänvisar till något som rör nervsystemet. Nervsystemet är det komplexa nätverket av nervceller och nerver som styr alla funktioner i kroppen, från rörelse och känsla till tänkande och beteende.

Neurologiska sjukdomar och tillstånd påverkar nervsystemet och kan ha en rad olika symtom och effekter på kroppen och hjärnan. Exempel på neurologiska sjukdomar inkluderar Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom, multipel skleros, epilepsi, migrän och neuropsykiatriska störningar som ADHD och autism.

När det gäller diagnostisering och behandling av neurologiska sjukdomar kan en läkare utföra en grundlig medicinsk undersökning och använda olika tester och bildtekniker för att bedöma funktionen och hälsan i nervsystemet. Baserat på resultaten av dessa tester kan läkaren rekommendera lämplig behandling, som kan inkludera medicinering, terapi och livsstilsförändringar.

Forskning på området neurologi fortsätter att avancera, med nya upptäckter om hur nervsystemet fungerar och utvecklar sig. Detta gör det möjligt att bättre förstå och behandla neurologiska sjukdomar, vilket i sin tur kan förbättra livskvaliteten för personer som lider av dessa sjukdomar.

Miljömässiga faktorer

avser de omständigheter, händelser eller exponeringar som en person möter i sin omgivning och som kan påverka deras hälsa och utveckling. Miljömässiga faktorer kan vara fysiska, kemiska, biologiska eller sociala och kan påverka människors hälsa på olika sätt.

Några exempel på miljömässiga faktorer som kan påverka hälsan inkluderar:

• Exponering för giftiga ämnen såsom luftföroreningar, kemikalier och tungmetaller som kan orsaka luftvägsproblem, cancer eller neurologiska sjukdomar.
• Tillgång till utbildning, arbete, mat och hälso- och sjukvårdstjänster som kan påverka hälsa och livskvalitet.
• Sociala faktorer såsom fattigdom, segregation och diskriminering som kan påverka den fysiska och mentala hälsan.
• Uppväxtförhållanden såsom brist på kärlek och uppmärksamhet från vårdnadshavare eller utsättning för våld eller missbruk som kan påverka den psykiska hälsan och utvecklingen.

Miljömässiga faktorer kan spela en viktig roll i utvecklingen av sjukdomar, inklusive neuropsykiatriska störningar som ADHD och autism. Forskning har visat att exponering för miljögifter och brist på näring under graviditet och tidig barndom kan öka risken.

Att minska miljöhot och främja hälsosamma livsstilar kan hjälpa till att förebygga och främja god hälsa. Det kan också vara viktigt att identifiera och hantera miljömässiga faktorer som kan påverka hälsan, såsom att minska exponering för farliga ämnen och förbättra tillgången till viktig hälsosamhetsfrämjande resurser. Det miljömässiga faktorerna kan påvisa symtom som liknar ADHD. Med en tryggmiljö, struktur och lugna miljöer kan symtomen sedan vara något som individen inte upplever. I alla fall ställer det inte till så stora problem som det innan gjorde.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och kan inte göras något åt. Just nu gäller just nu.