Stick to the plan, rensa saker och egen trygghet.

En helt ny dag att vakna upp till. Fast det är klart min dag började för en stund sedan. Men det är en del av mitt uppvaknade, den där stunden innan jag skriver. En stor sol på himlen och Lvl^2 är packad för helgen. Idag ska jag hämta Lilla Emilia vid 13.00. Hon hade velat att jag kom och hämtade henne med husbilen. Men så roligt ska vi inte ha. Utan jag hämtar henne med bilen. Våra barnbarn ska vara med och Campa.

We must stick to the plan. Jag och Alfred we have a plan, det är att campa i sommar, ett besök till Slottsskogen och ett besök till Borås djurpark är stick to the plan. Lille Alfred berättade i veckan, att han nog inte kan sova i husbilen. Detta beror på att han har inte fyllt fem år ännu. Det säger han är nödvändigt att vara, om man ska sova i husbilen. Här hemma kan han inte sova från det att han är 12 år, säger han allvarligt. Men han kan nog sova i husbilen om han får med sig plattan, berättade han för morfar igår. Plattan kommer med så att Alfred vågar sova med sin kusin, mormor och morfar. Han ska sova bredvid morfar har dom bestämt. Vilket är riktigt bra, för Emilia har bestämt att hon ska sova bredvid mormor. Lillflickan sover i sin säng.

Igår när lillflickan skulle göra sin veckostädning bestämde hon sig för att möblera om i sitt rum. Innan hon gjorde det, frågade hon om hon fick göra det. Mitt svar blev men sådant behöver du inte fråga om. Det är ditt rum och du gör som du vill, så länge du inte börjar riva väggar eller sådant. I flera timmar höll hon på. Under sängen fanns det massvis med saker hon inte rört under året. Igår rensade hon och slängde en massa saker. Jag tror eller i min tanke blir det trygghet.

Ett stort steg även om det bara är rensande, så är det ett stort steg framåt i trygghet. Tryggheten här handlar om att kasta saker, som innan varit trygghet. Det brukar vara så för barn som bor i andra familjer än sina egna, att dom samlat på sig saker som andra inte förstår, varför det i den stunden är värdefulla saker för dom. Nu har hon rensat och slängt. Det säger mig att det bor en ny känsla i henne, en känsla av trygghet.

Ett stort steg framåt känner jag att det är. Ett stort steg i att vara trygg med tanken, om att här vill hon leva och bo. Här ska hon bo, tills hon är vuxen. Lillgrabben gjorde likadant när det begav sig för honom. Men jag tror det tog längre tid för honom innan han rensade i trygghets-saker. Trygghets-saker för honom var gamla kläder, mackapärer och saker som jag då det begav sig inte kunde förstå att han behövde. Nu är det andra saker som bor i hans rum. Massvis med kläder, massvis med dyra parfymer och systemkamera mm.

Det tar tid innan barn som placeras, kommer till punkten trygg. Det är vad jag sett genom åren. Just det där rensandet, är en viktig del i trygghetskänslan. Rensandet av saker är att de liksom inte får plats längre, eller dom där sakerna behövs inte längre. Man gör plats för andra saker i stället för teckningar, gamla leksaker eller kläder. Man behöver inte de där sakerna, för att hålla fast vid sin trygghet, utan tryggheten har flyttat in i kroppen istället.

Att börjar möblera om, är även det ett steg i att känna tryggheten, men även att sätt till rätt för det som är jag, i mitt bo. Rummet blev hennes på riktigt igår i henne så som hon är. Jag tror det kommer att komma många ommöbleringar, innan hon sedan flyttar. Om några år lär hon bo i lillgrabbens rum, misstänker jag. Men ännu är det hans rum tills han flyttar. Men en dag misstänker jag starkt, att hon kommer att fråga om hon kan ta rummet i källaren.

Även vi gjorde vissa förändringar igår. Eller vi lät sommaren känna sig välkommen. Detta genom att maken klippte gräset för första gången i år. Medans han gjorde det samlade jag på gamla saker och la i en hög, så maken lätt efter gräsklippande kunde lägga dom tillrätta. Skräp som gömts under snön som jag inte orkat ta tag i innan. Plockade jag bort och vi möblerade om lite på altanen eller möblerade om??? Vi ställde saker till mera rätta. Efter det satt vi och mös där ute i solen.

Vår lilla babys katt sprang ute i trädgården precis som vår förra katt. Han ville vara med oss när vi fixade och donade. Igår gick han på upptäcks färd och hittade en lekkompis. Grannes katt som vi då vår gamla katt dog lite adopterade, verkar om det vill sig väl, bli en lekkompis.

Nej nu ska jag ner i källaren och stryka, fixa till så det bara är att komma hem och ta det lugnt när vi kommer hem på söndag. Måndag är det jobb igen. Nu är det full tid som gäller, det känns som det ska funka, för magen är nog mera min igen.

Tacksamhet.

  1. Tack för att jag fick vakna till ännu en dag.
  2. Tack för allt som hände igår. Lilltösen slänga saker är viktig för mig.
  3. Tack för den trevliga kvällen ute på altanen efter allt jobb maken fixade med.
  4. Tack för den där dagen långt där borta i historian då vi bestämde oss för att köpa vårt hus. Jag trivs så bra här, här är min borg min vila mitt liv.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. I morgon sitter jag och skriver i eller utanför husbil här på bloggen.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook