Att ifrågasätta tankarnas riktighet…

Det kom en nya dag idag med. Tack för att jag fick vakna upp till en härligt fin morgon. Äntligen är det en ledig dag, där jag ska vara i husbilen. Men först ett möte. Jag ska hinna packa ihop lite saker och hänga upp lite tvätt. Sedan är ledigheten min. Jag längtar till att jag ska orka med morgonbaden. Just nu orkar jag knappt andas. Just nu känns det som de sista dropparna av liv i mig, rinner ut av att bara andas. Men det kommer nya dagar när energin kommer tillbaka. Jag vet det och längtar tills jag samlat på mig mera kraft. Gör ett försök med lite bilder det piggar upp mitt sinne. Här står hon vår Lvl^2 bara väntar på att vi ska åka iväg. Fulltankad, med både vatten, bränsle för motorn och Prosecco. Apperolen med för den delen.

För att ha förtälts känslan kvar sedan husvagnstiden, har vi en liten känsla av det när vi sitter på altanen.
Här trivs vår lilla katt bäst. Lillekatt som maken säger.

Det är tungt på jobbet, jag kan inte sätta ord på vad som är tungt. Det är bara tungt. Kanske är det jag som är rörig och …och inte hänger med. Men det känns som att vi springer runt som yra höns. Allt är rörigt. Jag försöker få ut i minsta beståndsdel att försöka göra mitt bästa. Men går hem med en känsla av att nej, du är verkligen helt totalt värdelös på ditt jobb.

Jag vet att mina tankar om mig själv och min insats är fel. Jag har inte bevis på att alla tankar…..att dom är rätt och riktiga…..det är bara tankar. Men dom är svåra att mota bort. När jag pratar med andra om deras tyngre tankar, att man ibland måste ifrågasätta sig själv och sina tankar. Så vet jag och är helt på att det är viktigt att ifrågasätta tankarnas riktighet. När det kommer till mig själv, sitter jag här och har svårt att mota bort dom. Svårt att få till den där sopkvasten som ska sopa bort dom. Men från och med nu ska jag låta tankarna om jobb vara på jobbet.

Jag brukar använda mig av en tvättlina i tanken, där jag hänger upp tankar och låter dom torka i vinden. Men just nu går det inte, det finns inte på kartan. Linan blir en skör tråd och tankarna är kvar i huvudet. Hur gör ni när det bara mal på med negativa tankar? Jag brukar vara snäll emot mig själv, alltid försöker få till en mjuk känsla i kroppen, utan att ha dömande tankar om mig själv. Har gömt undan verktygen och just nu är dom svåra att hitta.

Jag vill vara en positiv människa, Jag Är En Positiv Individ, jag brukar vara det, men finns just nu med som en stor mur omkring mig. En mur som är svår att riva. Murar är till för att rivas.

Nä det här duger inte, inte alls faktiskt. Det får bli att inte sitta här och må skit. Dags att ta tag i det som ska göras innan avfärd. För just den här lilla husbilshelgen är så välkommen.

Lev idag just nu, Just nu vill jag ska vara för alltid. Fast mera ett just nu när kroppen är fri från dömande tankar och kroppen fylld med livslust och energi. Igår finns inte kvar är där i historian och morgondagen är där borta i framtiden. Just nu gäller. Just nu.

Carina Ikonen Nilsson.

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook