Energiförlust av sociala sammanhang.

Har kommit hem efter teamdagarna med jobbet. Riktigt bra dagar, även om det var tunga dagar. Inte genom att använda musklerna. Mera genom att använda sig av sociala färdigheter, umgås på ett annat sätt med kolleger än brukligt. Det tar på mina krafter, det är svårt det där med att umgås i andra former, än de som är vanliga jobbformerna. Ovant och lite svårt. Men våra chefer gjorde det bästa, för att få oss att släppa fram de vanliga inom oss. Även om vanligheten, inte är den samma som här hemma. Utan bara en annan form av mig, som jag är mera ovan i att vara. Teamkänslan blev till, tror jag. I alla fall känner jag att jag fick mera teamkänsla i sammanhanget. Men det även gjorde mig lite ledsen. För det ska bytas rader, helglagen blir annorlunda. Vad det beror på vet jag inte, men vissa vill jobba ihop och man säger att det är för att stärka upp. Jag misstänker eller tycktes mig se en röd tråd eller så var den bara inbillad. Nåja jag lämnar det från och med nu. Det får bli som det blir. Jag känner att jag kan jobba med vem som helst av mina kolleger, vilket lag jag får vara i spelar ingen roll.

Det var i alla fall trevligt att träffas utan för jobbväggarna. Men som sagt musten ur mig tog det. Helt slut i kroppen och i känslorna.

När jag kom hem hade maken lagat till Tacos. Jag tog det som sallad. Tacos utan bröd. När maten var uppäten så gick vi ut och planterade om lite blommor. När det var klart blev det att vika tvätt och lägga på rätt ställe. Fixa till makens hår så att han ser mera vårdad ut blev till. Packa in i husbilen för att göra avfärd i morgon. Ännu en påfrestning för vi ska på kalas. Jag är urdålig på att kalasa, har svårt med det vanliga livet att träffa människor i sociala sammanhang. Det dränerar mig på energi. Tur att det är i husbilen vi ska sova, det gör att vi på något sätt ändå sover hemma. När det blir för mycket umgås-het, kan jag slinka in i Lvl^2 och sova. Det är svårt det där med sociala koder. Svårt för mig att vara naturlig och som vanligt. 2 av 4 är snart gjorda. Det ska till ett studentfirande här hemma med människor jag inte känner. Även ett ett års kalas. Det är i alla fall på hemmafronten. Det ska bli skönt när allt är som vanligt igen. När dagarna är i den vanliga lunken här hemma.
Nog för nu.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller och just nu smuttar jag på ett glas med rött gott vin.

Carina Ikonen Nilsson.

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook