ADHD, hur se du på det?

4,6 grader va det i vattnet idag. Idag verkligen gjorde jag det. Jag gjorde det igen det där med att bada i sjön. Det var inte helt enkelt att få till för jag fick verkligen ha samtal med mig själv. Det började med att försvara mig med att jag behöver inte bada men det är vinter och jag kan göra ordning vinterbadväskan för att bada en annan gång. Tänkt och gjort väskan blev packad. När den var packad, fanns det inte ens en tanke på att jag inte skulle bada. Vägen till sjön var bra så länge som jag körde på den stora vägen. Vägen in till sjön var det fläckvist med snö och is. Men jag kom fram välbehållen. Jag kom fram välbehållen efter badet med. Känslan av att yes, jag gjorde det infann sig redan innan jag kommit upp ur vattnet. Känslan av att sedan har badat var ännu mera en seger.

Misstänker att mina badsystrar snart kommer att vilja bada senare än vad vi gör idag. Jag gillar när vi badar just den tid vi gör nu. Men bestämmer dom annorlunda så får det också vara bra. Idag blir det att koka gröt. Risgrynsgröt.

ADHD

Jag har funderat några dagar om ADHD. ADHD miljö eller genetiskt. Jag går i tankarna om att det är genetiskt. Jag har tankar om att visst miljön, kan påverka men då har man sårbarheten. Har googlat och hittat forskning som säger både det ena och det andra. Jag har själv ADHD, då är det inte så konstigt att mina barn har samma svårigheter. Någon hade forskat om ADHD och fattigdom. De visade på saker som att fattigdom…. Det är kanske inte så konstigt för alla orkar inte sitta i studier längre tider, för att få ett yrke som ger mera lön. Impulsivitet kan ju även det bli ett led i fattigdom. Jag vet, för jag har lärt mig den hårda vägen att pengarna ska räcka hela månaden. Jag har lärt mig att det inte är bra att köpa husvagnar och husbilar över nätet. Lärt mig att mobilen ska köpas när allt annat är klart. När ny lön är på ingång, kan man köpa ny mobil, inte när lönen precis kommit på kontot.

Har man upplevt trauma så visar man tecken på ADHD symtom. Det kan bli så att du får ADHD-diagnosen om du upplevt trauma, om du gör utredningen efter något sådant. Här tänker jag… jo inte så konstigt om det är så. För trauma kan göra att man ständigt går på helspänn, vilket gör att man har svårt att koncentrera sig mm. Kan även vara så att du innan trauma, har en sårbarhet och sårbarheten gör att det bli så att dina ADHD symtom blir mera starka av händelsen.

Forskning säger att man kan se det på hjärnan, att vissa saker är mindre utvecklade. Amygdala, accumbenskärnan, vilket har med belöningssystemet att göra. Man är tydlig med att visa på att det inte handlar om hjärnskada, utan bara ett annat sätt att vara på.

Forskning visar mig även att det ofta, inte alltid… men det finns en form av klumpighet, svårare med motoriken hos människor med ADHD. Jo, jo det kan jag skriva under på. Jag kan ramla utan trösklar, trappor mm även i trappor går det att ramla i. När min son var liten så minns jag första gången jag var med, när sonen hade gymnastik i förskolan. Jag minns det så tydligt, jag såg hur svårt min son hade det med rörelserna emot hans förskole-kamrater då när han var fem år. Jag minns även hur Dottern hade en större rörelsebehov än vad sonen hade. Hon som kunde gå riktigt tidigt. Hon som hoppade på ett ben, när hon bara var tre år. Jo både sonen och dottern har ADHD. Fast dom är syskon så har dom olika symtom i sina diagnoser.

Jag blir rädd när man säger att det är miljö, som ger ADHD symtom. Jag blir så rädd för allt lidande, som blir i mötet med föräldrar. Vi gör så gott vi kan. Vi har otaliga möten med dagis, skola mm. Vi som då när det beger sig, lägger ner så mycket kraft och ork för att få det fungera i vardagen och i skolan. Man kämpar på som förälder, så att kraften sakta rinner ut. Men så fort skolan slutar blir symtomen mera stå-utliga om man lär sig mera om sin diagnos. Det är fortfarande så att det är i skolan som ADHD gör mest ont. Men jag tror det gör mindre ont i dag, än för några år sedan. För jag vägrar tror att vi inte kommit framåt med att se, hjälpa till se till elevens förmågor än deras oförmågor.

Ja, nog för idag, men rädd är jag. Rädd för att människor som jobbar i skolan men även andra instanser ser ADHD som ett symtom från familjens miljö. När man säger att det är miljön, då är det att peka på föräldrars oduglighet. Vilket inte är för mig för jag har inte fått ADHD av min miljö, utan jag vet att min farmor, min pappa med flera har haft samma symtom. Även mina barn har fått diagnosen. Vilket inte är så konstigt eftersom jag bär på sådana gener.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Carina Ikonen Nilsson

Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook