I natt blev det tre timmars sömn. Hade ett brev att skriva till en som ska flytta. Hela huvudet fullt med tankar, om vad som skulle stå i det där brevet. Gick inte att sova mera än de där tre timmarna, innan jag gick upp för att skriva tillsammans med en kopp kaffe. Kaffet står fortfarande bredvid mig och är nu. Men det är nytt för det där gamla blev kallt. Det blev att gå och lägga sig igen när brevet blivit skrivet.

många brev

Just nu frågar jag mig hur många brev har jag egentligen skrivit i mina dagar. När någon flyttar från avdelningen. Där jag jobbar, brukar jag skriva ett brev. Jag har jobbat i många år med det jag just nu jobbar. Olika hem men inom samma organisation. Många brev har det blivit till alla klienter. Väldigt många brev och nu ännu ett brev skrivet. Läser dom breven? Det vet jag inte. Men det är viktigt för mig att skriva breven. Viktigt att jag får möjligheten att skriva de där orden till just den som flyttar. Varför vet jag inte det är bara så det alltid varit.

historian

Just nu känns det extra viktigt för den avdelning som jag jobbar på kommer att bo i historian när bara några få brev är klarskrivna. Sorg i tankarna men det har varit intressanta och roliga år på den nu snart minnes avdelningen. Många ansikten ord och minnen bor i tankarna hos mig. Den där episoden, de där orden och den stunden.

Känner mig tacksam över att fått vara med på resan. Även om den resan har varit ömsom vin ömsom vatten. Allt har inte varit guld men heller inte så har det varit sot. Mera som stenar som skulle slipas. Vissa skulle slipas till, andra var lite för kantiga för att vi skulle kunna slipa till dom.

Nu börjar Robotdammsugaren att jobba och jag blir störd av ljudet så här slutar inlägget idag. Ett kortare inlägg. Känner mig lite bättre idag än igår. Men rösten är fortfarande inte min utan här kraxas det fortfarande.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgonen kommer i morgon. Just nu gäller.