Kategori: Uncategorized

  • Klokheter och tillbaka blickar

    Varför krångla till det? Varför inte göra det enkelt så som en kvinna vid sin bästa ålder gör det. Hon ger mig klokheter som ligger och gror inom mig. Även om vi inte alls har samma trosuppfattningar så vinklar jag hennes texter så de bli enkla för mig. Min el, pills din el, sickness Min gud, sovaldi eller din gud. Gud, Allah, messias, hinduiskt ortodox, katolik, protestant, Buddist, har säkerligen inte nämnt hälften ens, men är det inte samma gud, gud är väl god? Är gud god? Eller är han hon? Är han kanske rent av ond? Nja, inte vet jag, jag har inte en aning, ska villigt erkänna att jag innerst inne skulle vilja ha någon gudomlighet att tro på. Men för mig slutar det alltid med att jag inte gör. Tror asså.

    För till styverns och till sist, så blir det alltid jag som får göra det ändå. Jag får torka tårarna och liksom bestämma mig för att nu e det klart nu, ska jag se till att bli glad igen.

    Det hjälper liksom inte mig, att jag vilar mig i att:

    Jo gud, hjälper mig. Eller om jag ber eller går till kyrkan så kommer. Tyvärr bara hela jag bli full av myror i kroppen där jag har svårt att sitta still. Svårt att lyssna på det som sägs mm. Min farmor har i många år under min barndom, försökt få mig till gud, men nej inte ens hon lyckades. Ibland tröttnade hon på mina frågar, sa till mig att jag inte ska fundera så mycket på gud om han finns eller inte, utan bara acceptera att han finns. Men farmor, kunde man höra mig då, då bröt farfar in och sa nått som att vi båda var tjatiga fruntimmer som skulle acceptera att vi trodde olika. Just sådana tillfällen gick jag och farfar ut för att palla jordgubbar, i farmors jordgubbsland. För då kom jag oftast på bättre tankar, än just gud frågorna som skiljde mig och farmor åt.

    Nu till min nyfunna vän Gunnel, som menar din el, min el, min gud ,. Din gud.

     

    Gillar den tanken slänger just en blick upp till himlen, där min farfar sitter. Han tittar ner på mig, han ler just nu han med. För Min gud, eller din gud, det skulle jag köpt, när jag och farmor kivades, fast kanske skulle jag just då haft sista ordet en sista gång, sagt tyst till farfar att men min gud finns inte J. Sen hade farmors och farfars favorit gått ut, sjungit på en sång, varit noga med att farmor inte såg. Då jag norpat åt mig lite jordgubbar i ren triumf, som jag då sluppit dela med mig av till farfar. ;J

    Fast det gjorde jag så gärna det fanns inte något mera spännande än just de stunder som jag pallade jordgubbar och farfar höll vakt så inte farmor skulle se. Det var ett rent äventyr bättre än en saga.

     

    Tänk så många krig som startas av min och din gud vi krigar om saker som enligt mig inte finns hur blir det så??? Vill nu gud om han finns att vi ska kriga om just honom om vad han heter? Vill han verkligen det.??? Fast hmm min gud din gud för mig fanns han ju inte ………….

    Gör som kända och mindre kända personer, bli supporter av kampanjen Hjärnkoll och bidra på så sätt till ett öppnare samtalsklimat kring psykisk ohälsa.Engagera-dig/Bloggare/

  • Sommaren i antågande

    Dagen börjar bli kväll, order nu bor tröttheten inom mig. Det har varit en dag i hemmet, ailment min vrå och ensamhetstid, viagra där har behovet vart idag. Hade målande tankar i morse, men, dagen har gått åt till annat. Idag var första soldagen för mig, Gud vad jag längtar till sommaren, till värme, sol och bad. Vågor, lekande barn och skrikande måsar. Idag satt jag på altanen, fantiserade om sommar, morgon, kaffe, dator, under markisen, tystnad som bryts av fågelsång. Snart är vi där! Snart är vi där mitt i sommaren, kliar myggbett, smörjer solsveda och svalkar oss med iskallt vatten. Sommar jo denna vinter har varit lång, ändå känns den i solen avlägsen. Fågelsången på morgonen, kommer att möta oss varje dag framöver. Sitter och ler i kapp med bokstäverna just nu.

    Sommaren 2011 är på ingång nu blir det bara ljusare, varmare och mjukare på backen.

    Men även i mig blir det mjukare.

    En försmak av den kommande sommaren……

     



    Även idag vill jag visa

  • Små grodorna ………

    Grodor Kan hoppa Hej vilt, physician men jag tycker att så här villt får inte grodor hoppa. Inte får politiker uttala sig hur som helst?! Eller får dom det? Har googlat mer om denna grodhopps kvinna och funderar på vad det är som hon har lärt sig i sina fil kand program. Rasbiologi kanske, buy cialis Psykologi hade hon läst, undra vilken teori hon fil-kandade i. Eller var det fil med kanderat socker. Socker lär ju i mängder kunna berusa människor. Kanske var hon full, fulla människor ska stanna hemma från jobbet. Men efter att läst vidare så får jag förståelse om varför jag och just denna kvinna och hennes politiska åsikter är så långt ifrån varandra. Okunskap och Idioti verkar vara denna kvinnas styrka.

    Kanske eller helt klart har hon ont när hon tänker. Inte alla hästar hemma och mera där till.

    Nej, hennes åsikt är inte värda mera än så här. Läs och ta själva ställning.

  • Lite solskenstankar

    Nickelback Rockstar, drugs en av mina favoriter. Just den låten är så tydligt visar på till vilket pris man måste utplåna sig själv för att bli stor. Thåström sjöng Alla vill till himlen även han pratar om att byta ut sitt namn för att nå de svindlande höjderna. Rockstar och droger blir billiga och klippa håret. Klipphåret och skaffa dig ett jobb. Jo spegla sig i glamoren och moviestar, vissa har den ledstjärnan.

    Sitter just nu och funderar på min egna ledstjärna.

    Har den falnat singlat ner?

    Nej inte alls, den har bara tagit sig i uttryck i andra former. Kanske helt andra vägar, inte kanske, för det går att ta bort. I dag visar flödet vad det är jag ska göra. Förr betalde jag ett dyrt pris, för att nå upp till saker som jag sedermera kom framtill att jag inte saknat. Idag rör jag mig sakta och ändå ramlar saker fram, för att plockas upp av mig. Just detta var det något som jag talade med om min, Vet inte vad jag skall kalla honom. Inspiratör är ett bra ord. Han just denna man tänker lika galna och utan för boxen tankar som jag själv. Kommunen visade på vänligheten då de sa att jag inte passade in och att inget jobb fanns för mig. De gav mig i stället klokheten Peter Wallén som en hjälp på traven. Kan bara tacka och ta emot för det är spännande, utmanande att träffa honom. Han inspirerar och ger tips, som ger mig kraft lust och nyhetstankar. En vacker dag när det vill sig ska jag ta tillfället i akt och se denna talare i action. Just nu sitter vi bara vid hans samtalsbord och spånar och reder i vägar att gå. Det ser jag som en förmån, känner tacksamhet att just han var någon som kan leda mig mera framåt till framtiden, det känns lite mera spännande då. Gå in genom att klicka på länken och bli inspirerad.

  • Vem Bryr sig……

    Vem bryr sig om Libyen nu? Vem bryr sig om Libyen, no rx nu, malady när Saade fick glassplitter i ögat. Vem bryr sig om att det i Lybien nu dör människor, view som för någon vecka sen kämpade emot en diktator och tyrann. En lite notis hittade jag på aftonbladets sida, långt ner på sidan under en notis, om att jag nu kan skapa ett komplett skydd till min dator för bara 59 kronor.

    Nu har vi redan glömt de modiga Lybienska invånarna som gick till motstånd emot Gaddafi. Nu är det festivalyra och Japan. Inte menar jag att vi inte ska kunna läsa om Japan, och dess härdsmälta, där det även där dör människor.

    Men!

    Men, jag känner sorg, trötthet över Kvällstidningarnas sensationsskriverier.

    Människor dör och vi får i stället läsa om hur vinnaren av årets melodifestival ska fira segern. Längre ner går det att läsa om att Lybiens folk dör som flugor, Gaddafi nu återtar territorium som folket innan övertagit.

    Gaddafi är en diktator och vi är tysta, Människor dör för sin övertygelse, människor i Japan står i kö i timmar för att kunna få rent vatten.

     

    Ser att aftonbladet har svårigheter att hålla fokus, hallå det är jag som har just den svårigheten det är jag som byter och tappar uppmärksamheten.

    Människor dör men vi får istället läsa om seger och billiga dataprogram.

    Gaddafi får härja fritt och snart tror vi kanske till och med på att det är missbrukare och Bin Ladens anhängare som är revolutionen i Lybein. Vi har redan glömt Egypten och de Tunisiska upproren. Det är så tyst, Varför är det så tyst?

    Vad är det som gör att vi tappar intresset vad är det som gör att nyhetstidningar är som SE OCH HÖR och strävar efter lösnummer. Nyheter blir Fotografer som kryper runt i buskar och tar kort på Kändisar utan trosor.

     

    Gaddafi härjar nu fritt, skövlar och massakrerar människor som för bara någon vecka sen kämpade för demokrati och frihet. Idag äter Gaddafi dessa Hjältar till frukost. Våra politiker är tysta och vågar inte uttala sig och vi höjer inte ens på ögonbrynen.

     

  • Sommar

    Får väll skriva ett inlägg, order istället för att hoppas att snön ger sig av till en annan del av världen. Jag tycker inte vi behöver mera snö nu. Nu har vi fått mera än vad som är bra för hälsan. I alla fall för vad som är bra för min bilkörning. Men snart är det väl ändå sommar, sale snart är det väl ändå så att vi kan komma att ligga ute vid havet? Få möjlighet att lyssna till barn som gråter, som skratta, som leker, Måsar som skriker, stjäl mat och bombarderar oss med måsskit. Är det vi längtar till?


    Jo, jag gör det. Jag längtar till husvagnen är vid havet, maken grillar och vinet står på bordet.

    Jag längtar till att mitt skinn svider av solens strålar, längtar till det salta vattnet som svalkar min kropp.

     

     

    Nu vill jag FAKTISKT ha sommar , SOMMAR, SOMMAR. Kan jag få det nu?

     

  • Det Folkhem som vi röstat fram är en skam!

    Hur står det till Hur blev det så här? Vad är det som håller på att hända? Är det så att jag befinner mig i Sverige? Är det detta som Reinfeldt och gänget kalla folkhem? Då är jag en del av det, unhealthy men jag vill inte vara med!!! Det svenska Folkhem som jag hörde talas om innan. Då i tidernas begynnelse, tadalafil då man verkligen kunde kalla det för folkhem, sick är det som jag vill ha till folkhem. Det folkhem som idag finns är ett hem utan folk ett folk utan hem. Vem bär ansvaret för alla utförsäkrade och alla konstigheter som idag händer? Jo, så e det ju vi har demokrati, vi har alla en chans att påverka. Men Jag känner mera att vi nu avverkar, urholkar och sakta tar död på alla sociala skyddsnät. Vi slänger ut människor i tomhet, meningslöshet. En mental is tid Sjöngs det om en gång för länge sen Jag tror vi är där nu.

  • En ny tryckning är bestämd

    Idag ännu en gång tillsammans med Bokförlaget Recito. Kommer det nu tryckas upp en ny upplaga av min bok ”jag föredrar att kalla mig Impulsiv” för de böcker som är kvar är få. Tänk att jag då 2009 var livrädd och panikslagen av att jag tryckte upp 100 böcker. Trodde på allvar att jag skulle få elda upp alla böcker utan de som de närmaste mig skulle köpa. I dag 2011 03 07 har jag ännu en gång skickat iväg min make till postlådan med ett kontrakt om en ny tryckning av min bok. Det är fantastiskt, seek i magen bubblar det av härligheter i mig. I tanken bor massvis med tacksamhet över alla dessa för mig okända människor som köpt och läst min bok.

    Hur blev det så?

    Vilka är alla dessa fantastiska människor, order som har en bok med ett ilsket rött omslag med massa lösrykta bilder. Som jag målade en gång då jag bara ville penseln skulle bo på duken men saknade motiv. Min make döpte just den tavlan till ADHD, viagra då för länge sen. Jag skulle vilja bjuda hem alla dessa underbarheter och sitta i soffan, dricka en kopp te med dom. Tacka alla personligt. Inser att det inte komma att kunna bli så för det är många böcker som bor där ute på bibliotek, hemma hos människor i deras bokhylla. Eller kanske som hos mig på nattbord eller undanstoppat i all hast för att glömmas bort, för att sedan hittas igen. I alla fall vill jag tacka för alla tankar som flyttar in i mig i samband med var min bok kan befinna sig. Den e ju inte ens min, den är ju köparens men orden och den följd av ord som bor i boken, är den följd av ord som är mina.

    Lika mycket som jag känt att folk som läst boken vart i mitt vardagsrum, lika mycket bor ju jag eller i alla fall en del av mina tankar och ord i deras bokhylla. Det gör att vardagsrumstanken inte längre är så skrämmande som jag upplevde den när jag först tänkte den.

    Alltså tänk de 100 första böckerna 2009, har fördubblat sig många gånger om. Inte ens i drömmen fanns alla de exemplar som nu faktiskt finns. Det är fantastiskt och det bor lycka i mig för att just alla ni köpt böcker. Tack för att just du, och du, till och med du köpt min bok, det gör er alla speciella för mig.

    Tack! /Carina Ikonen Nilsson……