Idag vaknade jag på jobbet. Självklart blev det att kolla in klockan, för att kolla sömnen och kroppsbatteriet. Sovit riktigt bra på jobbet. Laddat upp 40 % på jobbet. Jag som inbillar mig att sova dåligt. Inbillning, här sover vi gott på jobbet. Åkte hem vid tio. Då hade jag druckit mina koppar med kaffe. När jag kom hem sa maken att det är en bra dag för att husbila oss lite. Jag tänkte det finns nog inte ett bättre sätt för att ladda upp kroppsbatteriet så det visar på appen i telefonen.
Den lilla hunden Kalle som vi lånar av sonen, är med oss här i husbilen. Mitt hjärta har börjat banka hårt för den här hunden. Nästan så att han inte återlämnas till sonen. I gatan vilken fin rädd hund. En rumänsk gatuhund som behöver mycket kärlek. Vad har stackars hunden varit med om i sitt hemland? Vad gör att han är så rädd? Lilla plutten som inte litar på att människan, är snäll. Min kärlek vaknar till och jag vill i hela min kropp visa den lilla Kalle, att det finns fina snälla människor. Kalle du har träffat dom värsta, innan du kom till Sverige. Nu är du trygg. Livet kommer bli bättre för dig nu, när du har både husse, matte och farmor och farfarsmatte/husse. Husbilsdag, hund och ett glas vin….
Kan man önska sig något mera? Nej, jag tror inte det. Nu får det vara nog för idag nu ska jag njuta av husbillsdag natt, hund och make, fast maken kommer inte från tredje plats. Självklart första platsen.
Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först imorgon.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.