Sökresultat för: ”adhd ”

  • Att passa tider med ADHD – när en revisor och partiledardebatt krockar i hjärnan

    Vissa dagar är helt enkelt tyngre för hjärnan än andra – även om de ser ganska vanliga ut från utsidan. För dig med ADHD kan det vara just de där vardagliga grejerna som skaver mest: tider som måste passas, ändrade planer i sista stund och en hjärna som går i högvarv. I det här inlägget delar jag med mig av en sån dag – där mötet med revisorn och gårdagens partiledardebatt satte igång en hel kedja av tankar, känslor och reaktioner.

    En dag fylld av tider och stresspåslag

    Idag blev det ett lite senare inlägg än igår. Jag vaknade tidigt, men hade inte ro att skriva. Inte för att jag hade så mycket att göra – mer för att jag höll stenkoll på klockan. Först väcka lillkillen, sen hålla fokus på dagens tid: mötet med revisorn.

    För många med ADHD är tidspassning mer än bara att komma i tid – det tar mental energi hela dagen. Att ständigt dubbelkolla, planera om, vara beredd – det slukar kraft.

    När jag väl kom dit fick jag veta att jag fått en ny revisor. Jag var inställd på att träffa honom jag brukade. Istället blev det hans dotter – vilket jag absolut inte hade förberett mig på.

    Personer med ADHD har ofta svårt med plötsliga förändringar – hjärnan har redan målat upp ett ”scenario”, och när det bryts får man stresspåslag eller ett sorts mentalt kortslut.

    Nu är det klart i alla fall – deklaration och moms är fixade. En stor lättnad.

    Partiledardebatt och politiska funderingar

    Såg ni debatten igår? Jag tycker det är viktigt att följa med i politiken, och jag satt bänkad. Den nya ledaren för Centerpartiet överraskade positivt – trygg, tydlig och med koll, trots att hon är ny. Ebba däremot… hon jobbar hårt med härskartekniker. Jag blir så trött.

    Och så var det Jimmie – han som kallades ”världens sämsta nationalist”. Jag har aldrig gillat hans sätt, och både han och Lill-Uffe var fega. De vågade inte ens uttala sig om Trump eller barnbidraget.

    Men värst var kanske kommentaren om människor med NPF i samband med gängkriminalitet.

    Att koppla ADHD, autism eller andra neuropsykiatriska diagnoser till brottslighet är både okunnigt och stigmatiserande. Många med NPF kämpar redan för att bli förstådda, få rätt stöd – och för att inte stämplas.

    Nej, jag är inte en politisk blogg – men…

    Mitt hjärta är alltid rött. Jag tror på solidaritet, rättvisa och på att statens resurser ska fördelas efter behov, inte plånbok.

    Som gammal ska du inte behöva välja mellan mediciner – du ska ha råd med båda.
    Barn ska inte få mindre stöd i skolan för att vinsterna hamnar i skatteparadis.
    Och våra ungdomar – de behöver få en chans. Rätt till jobb, bostad och framtid.

    Många unga med ADHD känner sig tidigt utanför – i skolan, på arbetsmarknaden och i vuxenlivet. Att ge dem chansen att känna tillhörighet kan förändra allt.

    Avslutning:

    Det här blev ett inlägg med både vardagsstress och världspolitik – men så är det ju, när man lever med en hjärna som inte riktigt tar en sak i taget. Tack för att du läser, orkar och delar. Har du själv erfarenheter av ADHD, politik, eller bara av dagar där allt liksom skaver? Skriv gärna en kommentar – jag älskar samtal där tankar får svängrum.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #ADHDvardag #PassaTider #NPF #Partiledardebatt #MentalStress #Solidaritet #MänskligaVärden #PolitiskaTankar #MalixBlogg #Neurodiversitet #LivetMedADHD

    Ett annat inlägg om stress

  • ADHD, ärlighet och skam – när samtal får ta plats

    ADHD, ärlighet och skam – när samtal får ta plats

    Inledning

    Att leva med ADHD innebär många styrkor – kreativitet, energi och ett stort hjärta. Men det finns också sidor som gör det lite svårare att navigera i det sociala. En sådan sak är ärligheten. Den där ofiltrerade, innerliga ärligheten kan kännas som en gåva i rätt sammanhang. Ibland leder den till en efterhängsen känsla av skam. I det här inlägget vill jag sätta ord på just det.

    Det är en reflektion som föddes efter ett fint möte – ett sådant som blev helt rätt i både samtal och känsla. (Läs gärna om den kvällen här.)

    När ärligheten flödar – och hjärnan inte bromsar

    Jag gillar samtal. Jag gillar när det bubblar, när tankar får ta plats och hjärtat får tala. Men ibland pratar jag för mycket. Jag berättar mer än vad som är ”norm”, jag glömmer att det kanske finns osynliga gränser. Och efteråt kommer den – skammen.

    Det där gnagande lilla monstret i bakhuvudet som viskar:
    ”Varför sa du så mycket?”
    ”Det där var nog för personligt.”
    ”Du borde ha varit lite mer… lagom.”

    Just den där självkritiska rösten är en följeslagare för många av oss med ADHD. Vi pratar innan vi tänker. Vi känner in efteråt. Vi bär ofta med oss känslan av att ha tagit för mycket plats. Detta sker fast vi egentligen bara varit oss själva.

    Skam som följeslagare

    För mig är det ofta så här: Efter ett samtal känns bra i stunden. Sedan kommer en slags baksmälla av skam. Inte alltid för vad som sagts, utan hur mycket som sagts. Och det blir så dubbelt – för samtalen betyder mycket, och jag vet att jag är ärlig och varm. Men ändå: tankarna kommer.

    Det är som att hjärnan glömmer bromsa, och sedan vill slå ner på mig för att den inte gjorde det. Det är tröttsamt – och sårbart. Men det är också en del av hur jag fungerar, och något jag vill prata öppet om. För jag vet att jag inte är ensam.

    När det inte blir skam – utan bara varmt

    Men vet du vad? Det finns också stunder då det inte händer. När samtalen bara flyter. När jag inte känner mig för mycket, utan bara rätt.

    Precis en sådan stund upplevde jag häromdagen. Jag var på middag hos en före detta kollega, och vi hade inte setts på länge. Trots det tog vi vid våra samtal som om ingen tid hade gått. Och för en gångs skull, när jag åkte hem, fanns där ingen skam. Bara värme. Glädje. En känsla av att samtalet hade fått vara vad det var – äkta.

    Och det, mina vänner, är magiskt. Att få känna sig trygg i sin ärlighet. Att vara accepterad i sitt sätt att vara. Det är sådana stunder jag bär med mig länge.

    Avslutning

    Att leva med ADHD innebär ofta att vandra balansgången mellan för mycket och alldeles lagom. Men ibland, i rätt sällskap, försvinner den linjen helt – och då får jag bara vara.

    Tack till de människor som låter samtal få vara stora, ärliga och utan efterräkning. Ni är guld.

    Vill du läsa om det fina mötet och middagen jag nämner? Klicka här: Vänskap, libanesisk mat och samtal som stannar kvar

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #adhdreflektioner #adhdochärlighet #vardagmedadhd #adhdhoskvinnor #samtalfrånhjärtat #adhdskam #egenröst #malixblogg #tankaromlivet #neurodiversitet

  • När en kran känns som lyx – och hur ADHD påverkar vardagsval

    När en kran känns som lyx – och hur ADHD påverkar vardagsval

    Vårens doft, en ny kran – och en känsla av kontroll

    Det luktade gödsel ute igår. Så där tungt, överallt, som det gör när jorden vaknar till liv. Och samtidigt, mitt i alla dofter och intryck, skedde något litet men betydelsefullt här hemma: maken installerade en ny kran i husbilen. Den gamla läckte och gick inte att laga.

    Nu sitter där en ny – fin, stadig och faktiskt lite lyxig kran. Det var jag som sa att den skulle vara lite snyggare den här gången. Maken letade billigaste varianten, men jag sa: den ska inte bara fungera, den ska kännas också. Och det blev så mycket bättre.

    en kran känns som lyx
    den gamla simpla kranen

    För någon som mig, med ADHD, kan såna detaljer vara viktigare än man tror. En ful, krånglande kran kan skapa stress och irritation varje gång jag ser den. Men en som fungerar, som dessutom är fin – den skänker lugn. Detaljer betyder mycket i en snurrig hjärna.

    Påskplaner med husbilen och glutenfritt bröd

    Vi har inte riktigt bestämt vad vi ska göra under påsken. Kanske en liten tur med husbilen. Kanske Ulricehamn – dels för att det är mysigt där, men också för att där finns ett glutenfritt bröd som på riktigt är gott att äta. Det säljs bara på vissa ställen, och en av dem är ICA i Ulricehamn.

    Och ja – jag vet. Vi bojkottar ICA. Men när det inte finns alternativ, så kanske det får bli ett undantag. Bara brödet. Inget annat.

    Bojkotten: Ett val för att visa att vi fått nog

    Vi har börjat tänka mer medvetet här hemma. Det började med ICA,Coop Willys, Citygraoss, Lidl blev Ida och Arla och Findus. Men nu denna har det utökat till ICA, Willys, Arla, Findus, Kronfågel. Det är inte en bojkott för sakens skull, utan en protest mot hutlösa priser och ett system där konsumenten alltid får ta smällen.

    Vi pratar mycket här hemma. Är det verkligen hela Arla vi ska undvika – eller är det just smöret som blivit orimligt dyrt? Går det att ersätta med olja? Jodå, det har gått. Tills olivoljan också blev svindyr. Så nu letar vi nya alternativ. Raps? Solros? Det blir nästan som en hel vetenskap bara att planera matlagningen.

    När ADHD och vardagsstress möts

    Det kan verka smått för andra – en kran, en bit bröd, en flaska olja. Men för mig, som lever med ADHD, är det ofta just de små sakerna som skapar struktur eller kaos. Att bojkotta, att välja rätt kran, att planera en påskresa – det är mer än vardag. Det är sätt att få kontroll i en tillvaro som annars lätt flyger iväg.

    Slutord: Små steg, stora tankar

    Jag gör så gott jag kan. Tänker på vad jag köper, vad jag stöder, och hur mina val påverkar både världen och min egen vardag. En ny kran, ett brödval, en olja – det är kanske små saker, men tillsammans säger de något om vad jag står för.

    Är du med i bojkotten? Hur tänker du kring den? Dela gärna dina tankar med mig.

    Relaterade inlägg

    Om en liten kamp i matbutiken – och varför vi säger nej till vissa varumärken

    130221-Carina Ikonen Nilsson.
    Bild:Bo Håkansson, Bilduppdraget.

    #ADHDivardagen #Livsmedelsbojkott #SmåValStoraTankar #Husbilsliv #GlutenfrittBröd #Påskplaner #MalixTankar #StillhetOchStruktur

    Lev idag just nu Igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

  • En söndag i ADHD-takt – från fruktfrossa till stickkrångel

    Att planera sin dag är en fin idé. Men med en ADHD-hjärna är det ofta dagsformen och vädret som bestämmer. Idag var en sån dag. Gråvädret utanför styrde in oss till stan för att fylla på med frukt, grönsaker och lite trädgårdsredskap. Och som vanligt blev det både mer och mindre än tänkt. Det är liksom så det funkar i min hjärna. En sväng till affären kan bli ett äventyr. Ett försök att skriva ut ett stickmönster kan kännas som att lösa ett mysterium. Men oj vad jag älskar det där virrvarret också.

    En liten shoppingrunda – som blev lite större

    Idag åkte vi en sväng till stan. Första stoppet var Orienthallen där vi fyllde på med grönsaker och frukt. Därefter blev det Citygross – och till sist handlade vi lite nytt till trädgården: nya handskar, en ogrässkrapa och annat smått och gott.

    Eftersom vädret var grått i morse kändes det rätt att passa på och köpa sånt vi pratade om igår – sådant som gått sönder eller bara försvunnit i glömskans djungel. I en ADHD-hjärna händer det lätt att man glömmer att ta in trädgårdsgrejer innan vintern. Och ja, ibland får man helt enkelt uppdatera efter vad huvudet inte riktigt mindes…

    Fruktsallad för lilla grabben – och jordgubbar till lilltjejen

    Väl hemma blev det fullt upp med att packa upp allt. Men efter det fick jag en liten stund i köket – och där hackade jag ihop en rejäl fruktsallad. Lillgrabben älskar verkligen fruktsallad, och det var längesedan vi gjorde det, så nu var det dags!

    Skålen står nu i bastun och väntar – på oss alla, men allra mest på honom. Jag sparade lite jordgubbar också, för lilltjejen tycker mest om just det. Hon får välja själv vad hon vill ha. Det är viktigt.

    Snitselmiddag med sardeller och kapris – mums!

    Min matlagning tog slut vid fruktsalladen – resten fixar maken idag. Han har planerat en av sina specialare: snitsel med sardeller, kapris och gröna ärtor. Bara tanken får det att vattnas i munnen! Finns det egentligen något godare till snitsel än just sardeller och kapris?

    Stickningens mysterier och teknikkrångel

    mitt senaste projekt som blev klart i går.

    Trädgården får vänta – för idag ska jag vara inne och mysa med min stickning. Jag har börjat flera gånger på det här projektet, men nu tror jag att jag äntligen fått till det. Det är patentstickning – något helt nytt för mig.

    Mönstret har jag i mobilen, men det känns krångligt att läsa därifrån. Jag ville skriva ut det – och började genast med det. Men nej… så enkelt var det inte. Jag fick i alla fall en instruktion utskriven om hur man skriver ut från mobilen. Det var bara det att det blev för mycket text – så jag gav upp innan jag riktigt börjat.

    Fast… det går ju inte att släppa! ADHD-tanken har hakat upp sig. Så fort jag är klar med det här inlägget ska jag ta upp kampen med tekniken igen. För något säger mig att det här ska gå. Någon gång. Kanske. Vi får se.

    Slutord:

    Det är så det är med en ADHD-hjärna – energin går i vågor, tankarna snurrar, och ibland fastnar man på de mest oväntade detaljerna. Men det gör också livet lite roligare, lite varmare, lite mer levande.

    Vill du läsa mer om hur det är att leva med ADHD i vardagen? Då kan du kika in den här texten om mig och min diagnos – Bilduppdraget. Tack för att du läser min blogg och är med mig i både smått och stort. Ha en fin söndag – nu ska jag ge mig på skrivaren igen. Önska mig lycka till!

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #ADHDivardagen #Stickning #Fruktsallad #Snitselmiddag #Söndagsmys #VardagmedADHD #malixse

  • Att passa tider tar på krafterna – särskilt med ADHD

    Idag har det varit en sån där dag där varje minut kändes lite för viktig. Vi hade ett möte i Uddevalla, ett bra möte – men oj vad det tar på mig att behöva passa tider. Min hjärna, som lever med ADHD, har ett alldeles eget förhållande till tid.

    Jag visste att vi skulle åka senast 9.15, men redan vid åtta var stressen där. Tiden blev som ett eko i huvudet. Istället för att kunna vila eller fokusera på något annat, försökte jag hela tiden vara steget före. Göra saker lite för tidigt, för att hinna. Det slutade med att vi faktiskt kom iväg redan innan nio – kanske lika bra, för parkeringen var inte det enklaste.

    Men det där med att passa en tid kostar. Inte bara energi utan också fokus och närvaro. Det är som att allt annat ställs på paus när en tid måste hållas. Det är svårt att förklara för någon som inte upplever det, men för mig är det som om hela systemet går upp i varv.

    Hemma igen – med rökelse och reflektion

    När vi väl var hemma igen blev det kaffe och en stund i soffan. Jag tände till och med en rökelse för att varva ner och hitta tillbaka till ett lugnare tempo. Jag var helt slut – och då slog det mig: om jag är så här trött, hur trött var inte min resekamrat? För det var ju inte ens mig mötet handlade om.

    Jag fick landa med datorn i knät, medan hen fick återgå till sina åtaganden direkt. Och nu sitter jag här med en känsla av ånger. Jag borde ha sagt hur mycket det tog på krafterna. Den insikten ska jag försöka bära med mig till nästa gång.

    En liten trädgårdsutflykt och en rygg som sa ifrån

    Igår råkade jag hitta ut i trädgården. Jag sådde salladslök, sallad och morötter – kändes så härligt i stunden. Sedan fick jag ett ryck och gick bort till komposthögarna. Tänkte att jag skulle börja vända på komposten och kanske sprida ut lite av det som redan är färdigt.

    Det blev en skottkärra full med kompost innan ryggen satte ner foten. Inatt sov jag knappt alls – så idag påminner kroppen mig om att jag kanske inte ska gräva i komposten. I alla fall inte mer än en halvtimma. Eller så ska det få vara just en halvtimma – och inget mer.

    Is i magen – och aktier som smälter

    Ja, man lär så länge man lever. Dagens kroppsliga lärdom ackompanjeras fint av gårdagens ekonomiska: jag har lärt mig att inte lyssna så mycket på maken när vi köper aktier.

    Han säger att man ska ha is i magen. Men hans is smälter för fort. Han borde inse att när isen smälter, blir det vatten. Vatten är faktiskt inte det sämsta. Nedgångar blir uppgångar, så länge man har en liten buffert att köpa med när det är som lägst.

    Slutord: små steg, stora lärdomar

    Små vardagshändelser kan ge oväntat stora insikter. Det kan vara ett möte, en stund i trädgården, eller en aktie som tappar värde. Jag samlar dem som små frön för framtiden. Precis som i trädgården hoppas jag att de en dag blommar.

    Och det här med tid och ADHD – det får fortsätta vara ett område där jag övar på snällhet mot mig själv. Det kostar ibland, men det är också en del av den jag är.

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #adhdliv #vardagsreflektioner #stresshantering #kompostliv #trädgårdsliv #egeninsikt #malixblogg

    Här kan du läsa mera om ADHD

  • ADHD och växt-projekt, när en blomma blir till alla

    ADHD och växt-projekt, när en blomma blir till alla

    Ibland börjar det med en enkel tanke, men slutar i ett helt projekt. ADHD och blomplantering är en spännande kombination – det börjar med en sak och plötsligt har halva hemmet fått ny jord!

    När en blomma leder till fler

    Det får bli ett sent inlägg idag, för jag fick för mig att byta jord på några orkidéer. Men självklart stannade det inte där! De stackars blommorna i sovrummet behövde också ny jord, och när fönsterbrädan ändå var tom passade jag på att torka av den. Så långt var allt under kontroll.

    ADHD och hyperfokus på plantering

    Men så såg jag jorden på diskbänken och tänkte – varför inte fortsätta? Steg två blev alla blommor i vardagsrummet. Det var fler än jag orkade med, men när jag väl börjat fanns det ingen återvändo. Startade innan tio, och när jag var klar var klockan nästan halv två!

    Fönsterbrädorna blev rena, dammsugaren åkte fram igen och så kom jag på att jag inte ens börjat med maten. Potatissoppa och glass fick det bli. Efter maten slog tröttheten till som en käftsmäll. En kort tupplur var ett måste innan jag kunde ta tag i kastrullen igen.

    Kvällens planer och morgondagens event

    Lagom tills jag skulle vakna ringde dottern, så tuppluren blev inte ens en timme lång. Tur det, så sover jag gott i natt. Imorgon väntar ett event med Hjärtebarnsfonden. Vi ska träffas, äta mat och sedan se en bandymatch i Mölnlycke arena. Alfred ska sova över hos mormor och följer med på matchen. Det blir en spännande dag!

    ADHD och att starta (och aldrig sluta) projekt

    Att ha ADHD kan innebära att man fastnar i hyperfokus och plötsligt befinner sig mitt i ett projekt som började som en liten grej. 4 Blommor skulle bara få ny jord, men slutade med att hela vardagsrummets blommor fick en makeover. Känner du igen dig?

    Nej du nu får det bli slut för idag. Ha en fin kväll, och tack för att du besöker min blogg malix.se

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.

    #ADHD #Hyperfokus #PlanteraOm #Orkidéer #Växter #GrönaFingrar #Hjärtebarnsfonden #Bandy

  • ADHD, intryck och en dag med ungdomarna

    Det får bli ett kvälls-inlägg eller är det bara eftermiddag kanske? För mig känns det kväll fast klockan bara är lite över fem. Gick upp tidigt idag för att endast sitta och vänta in tiden. Tiden var 10. Redan 09.40 stod jag och lillflickan ut med att vänta in tiden längre. Vi kom överens om att det är lika bra att åka nu. Det gjorde att vi anlände lite tidigare hos brodern än vad som var bestämt. Men lillflickan där var vaken även min bror och sonen. Jag lånade toaletten. Sedan åkte vi iväg till ishallen för lite skridskoåkning. Låna skridskor kostade 20

    ADHD, intryck och en dag med ungdomarna

    Idag blev det en dag fylld av intryck, skridskoåkning och reflektioner om ADHD. Att vara social och i en ny miljö tar energi – och vi alla kände av det på olika sätt.

    En dag med skridskor och fika

    Vi kom hem lite efter halv tre. Ungdomarna hade varit ute och åkt skridskor, och jag stod vid sidan och hejade på. Vi hann med en snabb fika med medhavd matsäck innan det var dags att bege sig hemåt.

    ADHD och att hantera intryck

    Jag tror att det är positivt att jag själv har ADHD. Jag vet hur utmattande det kan vara med alla intryck, särskilt på nya platser. Det är tröttsamt att vara social, att befinna sig i en folkmassa där man inte har någon koll på vilka som är där. Det tar på krafterna, och idag kände vi alla av det.

    Väl hemma behövde vi landa. Jag sjönk ner i soffan medan ungdomarna drog sig undan till sina rum. Lillflickan tog med sig en Billys pizza och en dricka ner på sitt rum – och sedan har jag knappt sett henne, förutom när jag stack in en kexchoklad till henne. Samma sak med grabben på övervåningen. Vi åt tillsammans i köket, men sedan drog han sig undan till sitt rum för att få styra över ljud och intryck själv. Jag gav även honom en kexchoklad, bara för att jag kunde.

    Reflektioner om gängvåld på vägen hem

    Under bilfärden hem blev det ett intressant samtal om Einar och en av hans låtar. Vi pratade om de kriminella gängen, om våldet och om hur sjukt det är att vissa människor tycker sig ha rätten att ta någon annans liv. Hur kan de leva med sig själva efter att ha gjort något sådant? Hur ser de sig i spegeln?

    Lillflickan hade många kloka tankar kring detta. Hon är så insiktsfull och reflekterar på ett sätt som verkligen berör.

    En lugn dag i morgon

    Vi har bestämt att morgondagen ska bli en lugn dag hemma. Jag tänker sätta lite fröer och plantera om några blommor – det får räcka.

    Jag är tjänstledig nu och insåg igår kväll att jag håller på att slita ut mig själv med allt jag försöker hinna med här hemma. Det är lättare att jobba än att vara hemma, för då har jag ett schema att följa. Samtidigt behöver hemmet få lite omsorg, eftersom jag inte kunnat lägga så mycket tid på det den senaste tiden, särskilt med tanke på ryggen.

    Men jag försöker också påminna mig själv om att allt inte måste bli klart på en gång. Hinner jag inte idag, så hinner jag imorgon.

    ADHD
    Det får bli en bild på min bok jag skrev för så många år sedan. Tror det är 16 år sedan men bilden tycker jag är så beskrivande allt och inget

    Lite info om ADHD

    ADHD och intryckskänslighet

    Personer med ADHD har ofta en hög känslighet för intryck. Att befinna sig i en ny miljö, bland många människor och med mycket ljud och rörelse, kan vara extremt tröttande. Hjärnan har svårt att filtrera bort oväsentlig information, vilket gör att alla intryck upplevs lika viktiga. Det leder till en mental överbelastning, och efter en sådan dag behöver hjärnan återhämta sig.

    Social trötthet och behovet av återhämtning

    Sociala sammanhang kräver mycket energi för personer med ADHD, särskilt när det handlar om nya situationer eller människor man inte känner så väl. Det är vanligt att behöva dra sig undan efter en intensiv dag – att stänga in sig på rummet, lyssna på välbekanta ljud eller bara vara i en trygg och kontrollerad miljö. Detta är en strategi för att minska intryck och återhämta sig snabbare.

    ADHD och aktivitetsnivå

    Många med ADHD har en tendens att vara antingen överaktiva eller utmattade. När det finns energi kan det vara svårt att sitta still, och när man väl kört slut på sig själv kan man bli helt utmattad. Det kan även visa sig i en överdriven planering – jag i ett nötskal nu när jag är tjänstledig. Att hela tiden vilja göra saker kan vara en del av ADHD-draget att vilja hålla sig sysselsatt, men samtidigt kan det leda till utmattning om man inte bromsar i tid.

    Sammanfattning

    • ADHD innebär en hög känslighet för intryck, vilket kan leda till mental utmattning.
    • Sociala sammanhang kan vara utmattande, och behovet av att dra sig undan är en strategi för återhämtning.
    • Överaktivitet och utmattning kan pendla snabbt, vilket gör att det är viktigt att hitta en balans i vardagen.
    • Att påminna sig själv om att allt inte måste göras på en gång är en viktig del av egenvård vid ADHD.

    Metabeskrivning:
    ””

    Tack för att du läser!

    Nu är orden slut för idag. Ha en fin kväll och ta hand om dig. Tack för att du läser här på Malix.se!

    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte längre här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu är det som gäller.


    #ADHD #Intryck #Ungdomar #Gängvåld #Reflektioner

    #Hemmafix #LugnOchRo #MalixBlogg

    • ADHD och Stress: Förebygg Utmattning
      Denna artikel från SMART Psykiatri diskuterar hur personer med ADHD ofta upplever att det ställs höga krav på dem, vilket kan leda till stress och svårigheter att balansera arbete eller skola med återhämtning och socialt liv. smartpsykiatri.se
    • Utmattningssyndrom och ADHD
      ADHD-hälsan förklarar sambandet mellan ADHD och en ökad risk för utmattningssyndrom, samt erbjuder strategier för att hantera dessa utmaningar. adhdhalsan.se
    • ADHD i arbetslivet
      På ADHD i vardagen diskuteras hur återhämtning ofta uteblir för personer med ADHD, och hur svårigheter att reglera energinivåer kan leda till ökad stress. adhdivardagen.se
    • ADHD och återhämtning
      ADHD Online ger exempel på aktiviteter som kan främja återhämtning för personer med ADHD, såsom att lyssna på musik, ta promenader och utöva medveten närvaro. adhdonline.se
    • Adhd – Riksförbundet Attention
      Riksförbundet Attention beskriver hur överaktivitet vid ADHD kan innebära svårigheter att reglera aktivitetsnivån, vilket kan leda till extrem trötthet och utmattning. attention.se

    Dessa resurser kan ge dig en djupare förståelse för hur ADHD påverkar intryckskänslighet, social interaktion och behovet av återhämtning.

  • En Tidig Start och En Reflektion om Dyslexi och ADHD

    Morgonens Ritualer

    Dagen började redan innan klockan fem, med en kopp kaffe och brödbak. Tack vare förberedda torra ingredienser kvällen innan, gick det på bara fem minuter att få degen på plats. Bröd är något jag gärna bakar själv – den lilla extra insatsen känns alltid värd besväret. Den där doften av nybakat bröd som sprider sig i köket sätter tonen för hela dagen.

    Något morgondopp blev det inte idag eftersom vi var tvungna att åka tidigt. Hade jag tänkt lite extra hade vi kanske rest dagen innan och bott på hotell, vilket hade gjort morgonen enklare. Men tanken slog mig för sent, precis när jag var på väg att lägga mig. Tja, ibland får man bara ta saker som de kommer.

    Längs Vägen till Stenungsund

    Tidiga morgontimmar och många mil senare tog vi en välbehövlig kaffepaus i Stenungsund. Kaffet var verkligen nödvändigt för att hålla energin uppe, och med mackan i handen kändes allt lite lättare. Även om mackan inte var till mig utan till Lilltösen. Därefter gick i alla fall resan smidigare, och vi anlände punktligt till vår destination. Just nu sitter jag i en rymlig entréhall fylld med små soffgrupper – en riktigt skön miljö att skriva i. Det är mysigt att sitta här och reflektera över morgonen och dela tankarna med er.

    Kroppen är fortfarande öm efter gårdagens massage. Små blåmärken har dykt upp på de känsligare ställena, men det är en vanlig effekt som brukar lägga sig efter någon dag.

    Att Leva med Dyslexi och ADHD

    Nu vill jag dela något som ligger mig nära om hjärtat – att leva med dyslexi och ADHD. Ni vet, den där svårigheten med att läsa och skriva. Jag märker ibland att det finns en viss skam kopplad till dyslexi. Jag går inte runt och berättar det för vem som helst, och det verkar som att andra gör likadant. Att läsa högt är något jag helst undviker, men att skriva, det gör jag ändå – fast med mina egna knep. Många ord byter jag ut mot andra, helt enkelt för att jag inte vet hur de stavas. På så sätt har jag nog utvecklat ett bredare ordförråd, eftersom jag alltid letar efter ord som är både enkla att stava och beskriver precis vad jag vill säga.

    Att skriva med penna undviker jag gärna, och att någon ser på medan jag skriver gör mig nervös. Datorn och dess verktyg har blivit en räddning för mig, särskilt AI-program som hjälper mig att hålla den där röda tråden. ADHDn gör att tankarna lätt hoppar mellan ämnen, och här har jag fått stor hjälp med att få texten att flyta utan att tappa ämnet. AI är även duktig på att hjälpa mig att stava mina ord rätt fast jag haft en farligt konstig stavning. Förhoppningsvis kan jag även lära mig att stava de svåra orden med hjälpen AI ger mig i att stava dom rätt. För när jag skriver en mening med ordet i hur konstigt jag än stavat det så hittar han till det ord jag vill att det ska stå.

    Dyslexi i Vardag och Arbetsliv

    Dyslexi är för mig ett handikapp, eller om man hellre säger funktionsnedsättning. Det påverkar på så många olika sätt, som när jag i möten förväntas läsa högt eller ta anteckningar. Då känns det verkligen som ett hinder. Det handlar inte bara om stavning – ADHD gör att jag ibland har svårt att veta vad jag ska skriva ner och vilka delar som är viktiga att komma ihåg. I sådana situationer känns min dyslexi extra påtaglig.

    Men i vissa sammanhang är det faktiskt en resurs. Med barn som ännu inte lärt sig läsa kan jag läsa sagor och anpassa berättelsen till deras nivå. Storytel har dessutom öppnat en ny värld för mig. Att lyssna på böcker istället för att läsa dem ger mig möjlighet att ta del av litteraturen på ett sätt som fungerar, och jag har äntligen lärt känna författare och verk utan att känna mig utanför.

    Instruktioner däremot är en utmaning. Kortare, talade instruktioner hade nog fungerat bättre – men mitt höga tempo gör att jag ofta slarvar förbi detaljer.

    Jag tänker vidare om skola, barn med dyslexi men det får bli ett senare inlägg för nu är det dags för:

    Slutord: Att Förstå och Stödja

    Dyslexi är kanske inte alltid synligt för andra, men för oss som lever med det är stödet från omgivningen ovärderligt. Att få förståelse för sina utmaningar, och de hjälpmedel som faktiskt finns, kan göra en enorm skillnad i hur man hanterar vardagens små och stora hinder. Så när jag skriver dessa ord hoppas jag att fler får en insikt i vad dyslexi innebär – och att det är något man kan leva med och till och med hitta styrka i.

    Nu börjar tröttheten smyga sig på, och jag känner att jag behöver gå ut och få lite luft. Tack för att du läste – och ha en fin dag!


    En morgon i farten brödbak dyslexi ADHD
    Carina Ikonen Nilsson Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller

    #Dyslexi #TidigaMorgnar #Brödbak #Storytel #Vardagstankar #ADHD #SkapandeSkrivande

    Dyslexi 1177

  • ADHD, hur se du på det?

    4,6 grader va det i vattnet idag. Idag verkligen gjorde jag det. Jag gjorde det igen det där med att bada i sjön. Det var inte helt enkelt att få till för jag fick verkligen ha samtal med mig själv. Det började med att försvara mig med att jag behöver inte bada men det är vinter och jag kan göra ordning vinterbadväskan för att bada en annan gång. Tänkt och gjort väskan blev packad. När den var packad, fanns det inte ens en tanke på att jag inte skulle bada. Vägen till sjön var bra så länge som jag körde på den stora vägen. Vägen in till sjön var det fläckvist med snö och is. Men jag kom fram välbehållen. Jag kom fram välbehållen efter badet med. Känslan av att yes, jag gjorde det infann sig redan innan jag kommit upp ur vattnet. Känslan av att sedan har badat var ännu mera en seger.

    Misstänker att mina badsystrar snart kommer att vilja bada senare än vad vi gör idag. Jag gillar när vi badar just den tid vi gör nu. Men bestämmer dom annorlunda så får det också vara bra. Idag blir det att koka gröt. Risgrynsgröt.

    ADHD

    Jag har funderat några dagar om ADHD. ADHD miljö eller genetiskt. Jag går i tankarna om att det är genetiskt. Jag har tankar om att visst miljön, kan påverka men då har man sårbarheten. Har googlat och hittat forskning som säger både det ena och det andra. Jag har själv ADHD, då är det inte så konstigt att mina barn har samma svårigheter. Någon hade forskat om ADHD och fattigdom. De visade på saker som att fattigdom…. Det är kanske inte så konstigt för alla orkar inte sitta i studier längre tider, för att få ett yrke som ger mera lön. Impulsivitet kan ju även det bli ett led i fattigdom. Jag vet, för jag har lärt mig den hårda vägen att pengarna ska räcka hela månaden. Jag har lärt mig att det inte är bra att köpa husvagnar och husbilar över nätet. Lärt mig att mobilen ska köpas när allt annat är klart. När ny lön är på ingång, kan man köpa ny mobil, inte när lönen precis kommit på kontot.

    Har man upplevt trauma så visar man tecken på ADHD symtom. Det kan bli så att du får ADHD-diagnosen om du upplevt trauma, om du gör utredningen efter något sådant. Här tänker jag… jo inte så konstigt om det är så. För trauma kan göra att man ständigt går på helspänn, vilket gör att man har svårt att koncentrera sig mm. Kan även vara så att du innan trauma, har en sårbarhet och sårbarheten gör att det bli så att dina ADHD symtom blir mera starka av händelsen.

    Forskning säger att man kan se det på hjärnan, att vissa saker är mindre utvecklade. Amygdala, accumbenskärnan, vilket har med belöningssystemet att göra. Man är tydlig med att visa på att det inte handlar om hjärnskada, utan bara ett annat sätt att vara på.

    Forskning visar mig även att det ofta, inte alltid… men det finns en form av klumpighet, svårare med motoriken hos människor med ADHD. Jo, jo det kan jag skriva under på. Jag kan ramla utan trösklar, trappor mm även i trappor går det att ramla i. När min son var liten så minns jag första gången jag var med, när sonen hade gymnastik i förskolan. Jag minns det så tydligt, jag såg hur svårt min son hade det med rörelserna emot hans förskole-kamrater då när han var fem år. Jag minns även hur Dottern hade en större rörelsebehov än vad sonen hade. Hon som kunde gå riktigt tidigt. Hon som hoppade på ett ben, när hon bara var tre år. Jo både sonen och dottern har ADHD. Fast dom är syskon så har dom olika symtom i sina diagnoser.

    Jag blir rädd när man säger att det är miljö, som ger ADHD symtom. Jag blir så rädd för allt lidande, som blir i mötet med föräldrar. Vi gör så gott vi kan. Vi har otaliga möten med dagis, skola mm. Vi som då när det beger sig, lägger ner så mycket kraft och ork för att få det fungera i vardagen och i skolan. Man kämpar på som förälder, så att kraften sakta rinner ut. Men så fort skolan slutar blir symtomen mera stå-utliga om man lär sig mera om sin diagnos. Det är fortfarande så att det är i skolan som ADHD gör mest ont. Men jag tror det gör mindre ont i dag, än för några år sedan. För jag vägrar tror att vi inte kommit framåt med att se, hjälpa till se till elevens förmågor än deras oförmågor.

    Ja, nog för idag, men rädd är jag. Rädd för att människor som jobbar i skolan men även andra instanser ser ADHD som ett symtom från familjens miljö. När man säger att det är miljön, då är det att peka på föräldrars oduglighet. Vilket inte är för mig för jag har inte fått ADHD av min miljö, utan jag vet att min farmor, min pappa med flera har haft samma symtom. Även mina barn har fått diagnosen. Vilket inte är så konstigt eftersom jag bär på sådana gener.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Vitaminer mot ADHD?

    Nej det är det inte! Men dom fungerar för min ADHD. Just det är jag nöjd med.

    Kanske måste jag säga att detta är ett inlägg som jag kan tjäna pengar på. Jag vet inte. Men reklam skulle man också kunna kalla det men det är skrivet ur min upplevelse. Själv kallar jag det ett inlägg som jag skrivit. Jag är så glad att jag hittat till produkterna, jag skriver om just nu. Dom är så himla bra.

    En natt utan någon sömn alls men jag är inte trött. Har varit iväg och tränat, har varit hos min samtals terapeut. Tvättar idag, redan inne på 4 maskinen. Nu låter det jätte bra eller hur? Men det är inte så svårt när man har två tvättmaskiner. Då är det enkelt att ha tvättat fyra maskiner. Har man sedan laddat maskinerna och ställt in timer så blir det ännu enklare.
    Sitter nere i källaren och skriver idag. Det hör liksom till hösten att bo här nere och skriva.

    Har intagit mina vitaminer och känner hur kraften är… ja länge sedan jag skrev men jag måste erkänna att just nu, känns kraften på topp. Fyllt på med ved till kaminen i kväll ska här eldas. Har en tanke om att jag ska göra ordning kaminen så att det liksom bli njutning på högre nivå, då inte sot stänger undan elden. Idag tänker jag bjuda på soppa till familjen. Det är torsdag och då äter man soppa. Ingen paj idag utan det får bli pannkakor.

    Nu efter de två tiderna som var inbokade är jag ledig. Ledig i två dagar och sedan ett kortare pass på lördag. Nästa vecka jobbar jag heltid igen. Det ser jag framemot. Nu kör vi på, tänker jag. Nu hoppas jag att både magen och ryggen håller. Vitaminerna ska göra sitt. Nu kör vi.

    Behöver du mera energi? Har kläderna krympt i tvätten och du behöver kanske lite mindre kg på kroppen? Som jag skrivit innan så har jag ju provat vitaminer från Govvi.
    Jag är hel nöjd med mina vitaminer i tablett form. Dom har gett så bra resultat. Nu tänkte jag bara köpa WOW men, idag när jag tränade och kände efter…. Då insåg jag att jag nog behöver Boosten med.
    Jag har ätit dom lika länge som WOW tabletterna. Men igår och i förrgår hade jag bara WOW. Sömnen uteblev i natt. Den där känslan av den mera långsamma takten i kroppen, uteblev igår. Kände mera stress än vad jag brukar. Hade ADHD känslor i kroppen, som gjorde att det var svårt att sitta still, var tvungen att röra på nacken, axlarna och den där rastlösheten i ADHD var väldigt påtaglig.

    Har inte ätit Boost på några dagar. Jag tror det är en som saknas i kroppen. För ADHD känslorna som jag oftast har i kroppen, har sakta med säkert kommit tillbaka i kroppen. Nästan som dom är mera påtagliga nu, än innan jag började med vitaminerna. Jag har lärt mig att i många år att stå ut med Adhd känslorna i kroppen, lärt mig att leva med dom. Men när Boosten kom in i kroppen, blev känslan av den långsammare taktpinnen i kroppen så påtaglig. Koncentrationen blev bättre.
    Nää tänker jag inte kan de vara så att de kan hjälpa mig i sådana saker! Men inser att jodå det hjälper mig, inser det nu. Nu är det bara att vänta på att tabletterna kommer fram till mig. För jag saknar den där långsamma takten i kroppen. Saknar sömnen som jag fick. Saknar koncentrationen.

    Det är inte ens en ADHD medicin. Det är vitaminer, inget annat. Hur kan de hjälpa mig med sådana symtom? Nej jag behöver inte fundera på det. Jag får nöja mig med att dom funkar på mina sådana symtom med. Så var det ju med IQ tror det var fiskleverolja som man köpte på Hälsokosten. Dom hjälpte även dom till med ADHD-symtom dom hjälpte vakenhetsnivåerna på plats. Men dom har jag slutat med sedan länge kanske dags att även börja äta dom.

    Gå in och läs på FB skicka mig en förfrågan så ska jag logga dig vidare in i sidan. Sidan där det bor så mycket kunskap och heter Hälsogruppen.

    Nya tider av friskheter, kraft och ork blir till när man äter vitaminerna från GOVVI. Jag är väldigt imponerad av dessa, är så tacksam att min vän rekommenderade dom till mig. Varför? Jo för dom fungerar.

    Nog för nu, lev idag just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller!!!

    Carina Ikonen Nilsson