Kanske för att jag bor i en liten by där vi inte har så mycket att välja på.  Fast jag tror nog att hade jag bott i stan hade jag nog handlat ändå för bekvämt är det.

Fötterna på skrivbordet och här njuts det av att den strykhög med tvätt jag hade är nu ett minne blott.  Igår skämde jag bort mig riktigt mycket.  Jag var på ansiktsbehandling. Min syster brukar göra sånt ofta men för mig vart det första gången.  Hade ett par present kort så även om jag köpte lite krämer och annat så kostade det inte så mycket.  Där av detta inlägget. Smink är något som jag gillar att ha här hemma, sick men det är just där det går av stapeln för att misslyckas. För ofta glömmer jag av att, treat för att ha det här hemma så behövs det inhandlas! Innan det tar slut.  Nåja  ofta finns det lite här och där, men de gånger jag handlar så blir det så fasligt dyrt för mycket är slut när jag handlar det. Därför just därför  så tänker jag prova på det här på denna sidan som jag länkar till nu. Tydligen är det ett stort företag som finns i flera länder. Min skapare vad mycket de hade att välja på. Kända märken vart det också så här ska handlas.

Frågan är bara om de har mineralpuder för det är min grej.  Nåja mycket fanns att välja på men just nu är det mascara som ska köpas.  Tänka sig om några dagar är det ett paket från Nordic feel i min brevlåda.  Se där ja mineralpuder fanns så dagen är en bra dag eller i alla fall blir det roligt att kolla in brevlådan på måndag 😉

Lev idag just nu, igår är försvunnen och morgondagen är inte här. Just nu gäller!

Godmorgon, tadalafil denna vackra underbara lördag. Att den är vacker här hemma är för att jag redan nu kan lägga träningen åt sidan för nu sitter jag här med fötterna på bordet och eftersvettas efter träningen. För maken är det mera för att Frölunda möter Djurgården idag. Känner medens jag skrev det där sista att det kanske vart dumt att träna redan nu. Hade vart bättre att svettas till matchen. men det får bli min målarbok då istället 🙂

Igår var jag ute och fikade med mina fd arbetskamrater. Vi gick till Jerba i Uddevalla: Åt lunch och pratade om jobb, prescription Jag och en av mina  kamrater har nyligen bytt jobb. även om vi inte längre jobbar med samma saker så jobbar vi i samma kommun. Hon fortsatte sin bana inom Lss, jag återgick till det jag gjorde innan Lss jobbet.  Nu jobbar jag med ungdomar igen men inte inom Behandlingshem i SIS regi utan mera på HVB hem i kommunalregi. Det var riktigt roligt att sitta och prata om då och nu. Något som vi båda som bytt jobb var överens om var att det verkligen var helbra att byta och göra nytt. Efter lunchen hämtade min dotter mig som även hade med min favorit tjej som bodde här för några år sedan mig vid Jerba för att vi skulle shoppa lite på torp.

Jag hade för avsikt att köpa Pennor som Jenny visade mig här hemma under nyårshelgen.  Tusch pennor som man kan sudda med. Då när det begav sig skulle jag just sätta mig och skriva med Bläck i min nya familjekalender och Jenny hon nästan gick ut ur sig själv när hon såg min bläckpenna. Jag rättade snabbt till mitt misstag och bytte till blyerts. Det va då hon plockade fram sina mirakelpennor i olika färger.  Jag blev såld och köpte idén med en gång. Så nu har jag införskaffat fyra egna pennor och påfyllnings tusch när de tar slut.  Inte om de tar slut utan när det tar slut. Nu gäller bara att ha ett ställe till dom som jag minns när de behöver bytas tusch.

Jag har skaffat mig en ny helt bra  vana, jag älskar att köpa kläder. Men jag lika mycket som jag älskar att köpa så hatar jag att slänga kläder.  Men mitt löfte till mig själv och till min garderob är att jag ska skänka bort lika mycket kläder som jag köper.   Det har funkat tre gånger redan och tredje gången gills eller.  Igår köpte jag fyra tröjor var på jag sållade bort fyra och en luvjacka och la till bortskänkes.  Nya strumpor köpte och gamla slängdes.  Jag har lite svårt för det där med strumpor älskar när dom är nya bara efter en tvätt känns strumpor konstiga på mig.  Så det där med gamla strumpor slänger jag gärna.  Värre är det med kläder men jag har lovat mig själv att inte bygga ut med garderober så lika mycket nytt som jag handlar, så ska lika mycket gammalt skänkas bort.  Känns enklare att skänka än att slänga.  Nej nu ska jag in i duschen  träning klart känns bra.

Ha en fin lördag ta hand om dig och det som är du.

Lev idag just nu, Nuet kan vi påverka och problemen har en tendens att ligga där borta i framtiden så i nuet finns  kraften att påverka.

Lev nu just nu, igår löstes upp och blev idag. Morgondagen den är inte ens helt säker att vi får. Så ta hand om din dag och nuet.

Ja då vart det så att min gamla kurator har blivit till åren kommen och går i pension. Tråkigt, store men så är det. Vi har haft  kontakt många år men började för att jag då skulle få medicin mot min ADHD. Länge sedan nu jag slutade äta medicin men kontakten med honom har jag haft ändå.  Det har faktiskt vart ganska så skönt att kunna komma till honom, there packa upp mina små paket av sorger och annat. Jag har liksom samlat på mig upplevelser under dagarna utan honom som jag sedan lämnat ut när jag träffat honom.  Men nu är det inte så längre, för han ska njuta av sin höga ålder och lägga kraften på att hjälpa människor i Lettland-Litauen  eller vad det nu är,  någonstans runt där i alla fall.

Idag fick jag träffa hans efterträdare vilket va ett känt ansikte sedan länge, långt tillbaka i tiden. Han den nya  träffade ett av mina barn honom då han var knuten till Habiliteringen.  Idag satt han asså mitt emot mig och frågade mig om jag ville fortsätta mina besök, hos honom istället.  Jag sa som jag brukar att det är nog lite lyx, att det antagligen finns de som behöver honom mera än vad jag behöver tyiden.  Men han erbjöd mig tid och jag tänkte, ja men kanske dumt att sluta för kontakterna är inte så ofta.  Någon sorg eller  bedrövelser ska jag väl kunna hitta till under tiden.  Kanske till och med att det duger utan sorger och bedrövelser kanske funkar med ett besök bara av mig. Även om jag kanske känner mig redo sedan länge, så  känns det ändå som en trygghet att ha en fot där. Så  långt fram i mars, hittade vi en gemensam ledig tid. Där vi ska träffas och utforska  vidare om tiden ska vara min eller någon annans.

Idag har jag haft en ledig dag, fast jag har fuskat lite grann. För vi hade möte igår och jag förde anteckningarna, men har inget inlogg till datorn på jobbet. Så jag satt här i källaren och smygjobbade lite, med att få ner anteckningarna på ett worddokument, som jag skickade till min chef för inspektion. 🙂 Hoppas verkligen att han hittar alla stavfel och sånt om dom nu finns.  Om dom nu finns oj, oj oj oj vilken utveckling om dom nu finns skulle jag inte skrivit för några år sedan då hade jag mera skrivit  att han skulle rätta till dom stavfel som finns. Oj, o,j oj nått målsnöret med mitt skrivande kanske.  För grejen var från början, att jag skulle träna mig i att stava rätt.  Idag känner jag att jag oftare stavar rätt än fel. Så var det inte innan, då vart det mera fel än rätt.  Sicket guldkorn jag hittade här asså.

Nej  lev idag som alltid gäller är här!

Lev idag just nu, igår är historiskt borta och morgondagen den vet vi inte ens om vi får.  En stor kram till er som läser, tack för att ni läser det värmen en så här frusen kväll.  Ta hand om dig….

Gud va jag tjatar, prostate men någonstans måste jag tjata och det får bli här.  Varför jo, no rx för att maken har tröttnat på att höra mig tjata om mitt nya jobb.  Men tjata eller prata om det måste jag liksom.  Fast nu skriver jag ju då da…

Jag jobbade ju inom kommunen här där jag bor, and innan jag fick det här nya jobbet.  Här i kommunen jobbade jag i nio år tror jag. Nio år är lång tid när man jobbar med människor. Nio år på samma ställe då är det rutin och inga tankar.  Även om rutin är bra, så måste på något sätt tankarna vara med. Det är dumt när man känner människor utan och innan, samtidigt som det är tryggt. Men utan och innan gör ingen utveckling tänker jag vare sig för den jag jobbar med, eller för mig själv.  Utveckling som liksom är grejen för mig.

Men i alla fall nu har jag fått att bita i, oj oj oj vad spännande det är att jobba där jag jobbar nu. Bra lön fick jag också den är jag nöjd med.  Från att haft fyra kolleger har jag idag minst tretton.  Men vi är många avdelningar och i huset där jag jobbar springer vi än till den ena till den andra, så det är ganska många kolleger att hålla reda på.  Det här har verkligen varit bra för mig, känns som en  otrolig nystart på det här året. Jag har fått mycket energi och det känns på något sätt som man idag värdesätter mig och mina kunskaper, på ett halt annat sätt än jag känt innan. Jag är så otroligt glad över mitt nya jobb och jag känner i hela kroppen hur roligt det är att gå till jobbet.  Förr, på mitt gamla jobb fanns inte  den där gnistan, som bor inom mig nu. Det är så att jag längtar till jobbet de dagar jag är ledig.  Jag jobbar fortfarande med människor men, idag är det ungdomar igen, jobbet går ut på att aktivera dom och få ut dom i samhället. Nåja sluttjatat från min sida för denna gången.

Funderar du på att byta arbetsplats så gör det, bara Göööö det. Ibland är gräset grönare på andra sidan. Jag känner att det gräs jag nu vandra på är så grönt och mjukt att det är en fröjd att vandra där jag går.  Va inte rädd, ut i livet och prova på, byt! Gör om och gör rätt. Har man funderingar på att byta jobb så är det antagligen så att det är dags. Dags att prova nya vägar och jag önskar dig lycka till på vägen.

Nej nu ska  vi leva, just nu, här och nu sitter jag i källaren med fötterna på skrivbordet.  Lev nu just nu, igår är gammal och finns bara i minnen, idag just nu  skapar vi den framtid som är där framme, redan imorgon är idag ett minne.

Ibland får jag för mig att jag ska flytta. Då letar jag lägenheter och bostäder i Göteborg, recipe men  genast när jag börjar tanken så ramlar jag tillbaka i men gud flytta, packa ner saker slänga saker. Här faller jag fritt i tanken. När tankarna om Flyttstädning kommer har jag redan gett upp hoppet. Nu är ju inte det där med städet så svårt det går att hyra in  en firma som gör sånt. Dessutom tror jag att de  på något sätt lämnar någon garanti på sitt städ. Skulle det inte vara godkänt så gör om tills det blir rätt tänker jag. Bor man i Göteborg  heter en av firmorna Pro Home Service.

I dagarna lärde jag mig av lillgrabben att just det där mer Pro ska vara bra det va just det han va, sa han. Då pratade vi om skriskor, inte flytt. Det stod till och med pro på skriskorna  så det visade  på att han just va det där  starka ordet Pro.

Just det där med flyttstädandet tänker jag är en enkel sak. Det är allt det där innan, som ställer till det för mig.  Packa ner, slänga sortera som gör ont i mina tankar. Just det är en av anledningarna till att vi fortfarande bor där vi bor.  Fast det är inte hela sanningen för vi trivs här i vår lilla by, vi har barn som fortfarande bor hemma i några år till och tills de är utflyttade lär vi bo där vi bor.  Dessutom  Göteborg hmm jag har ju just bytt jobb och har nu det  mest spännande arbete jag kan tänka mig. Det är i och för sig i Vänersborg så skulle vi flytta så lär det ju bli dit och inte till Gbg. Inte ännu i alla fall.

Nej lev idag just nu, igår finns inte längre och morgondagen ja den kommer först i morgon.

Här sitter jag med fötterna på bordet och har ett sovande hus, ambulance förutom maken som sitter mitt emot mig. Vi har redan ätit frukost och intar vilostund innan vi ska iväg.  Så här på den andra dagen på året ska det inhandlas skor som jag ska ha på jobbet tänker jag.  Vad ska man ha för skor? Inte en aning. Men skor ska det bli.  Jag har varit oflitig att skriva ändå har det hänt så mycket här kanske är det därför det är så tyst på tangentbordet.  Jag har ju inte ens önskat gott nytt år. Får man göra de nu två dagar försent eller räcker det med att skriva god fortsättning på det nya året?

Nej jag  önskar er båda två samtidigt bara för jag kan och för att inte utesluta det ena eller det andra.

Gott nytt År och en god fortsättning på det nya året må år 2016 bringa er allt ni förtjänar och önskar er. Endast det bästa är gott nog!

Just nu är min kära vän Jenny Ström med pojkvän Magnus här, there men inte bara Jenny med hjärtevän. Utan här har även Henrik Ragnevi härbärgerat i några dagar. Vi firade nyåret tillsammans och har umgåtts lite på egenvis.  Nu har vi ju i alla fall tre av oss vuxna lite olika bokstavskombinationer och är lite speciella med vårt umgåsvis, man umgås lite mera i portioner med små pauser för att vila.

Nu är det kanske bara jag som är sådan men är innerligt tacksam över att få göra och vara som jag är. Även att slippa göra mig till, eller vända ut och in på mig själv för att inte verka konstig.  Mycket snack om ADHD, Asperger och lite annat smått och gott har vi haft här. Så Dosen av kunskaps-påfyllelse och dampryck är påfylld i mig.  Även dosen av umgåsheter.  För så är det ju, visst kan jag vara social och på men inte för länge och inte för ofta.

Jag måste vara ärlig med mig själv och har tillåtit mig själv just att inse att jag är på umgåsvis i små doser och behöver sedan krypa in i mig själv, för att sortera ut låta landa och andas utan intryck.  Det är här det fina är att jag tror nästa vet att mina vänner är likadana det är det som blir skimrande och vackert för då bor jag i acceptans och får vara just så där som jag är.   Det kommer att bli lite tomt i huset om några timmar när dom åker hem.

Det är då jag och maken ska packa in barnen i bilen och  åka till stan och köpa skor som jag ska ha på mitt nu så nya jobb. På måndag börjar jag och kör på redan från första dagen börja kl 9.00 och kör på till 9.30 dagen efter.  Inte utan att det kittlar lite i magen,  jag från och till hamnar i vågor av vad har jag gjort men sedan landa i oj så roligt så spännande, nu ska jag få bo i nyheter och lära nytt.  Nej nu ska jag prova på att sluta mina nedtryckningar av tangenter.  Ta hand om min dag, för tangentnedtryckningarna har väckt huset och nu ska det väckas de sista vilket är ungdomarna som bara sover och sover.

Lev idag just nu så här den andra dagen av det nya året som är 2016. Kommer att bli svårt att skriva just 2016 har ju just lärt mig att skriva 2015. 🙂  Lev just nu,  här och nu, igår finns inte längre kvar mera än i minnen. Den där morgondagen kommer först i morgon.

God fortsättning på det nya nu så friska året 2016.

Just nu är det både friskt i siffror och vindar för här blåser kallt. Ta hand om dig för om du inte vet det så är just du viktig i den här världen.

u va det riktigt längesedan jag skrev här på bloggen. Mycket har hänt här hemma, buy  vi har blivit en familjemedlem till. Vilket resulterat i att mitt skrivarrum har fått flytta ner i källaren.  Mitt företag har expanderat i en liten assistent som är ett stjärnskott utan dess like. Assistenten tog Uppdragsgivaren med storm sist vi va ute på uppdrag. Jag har fått nytt jobb, there och  jag har sagt upp mig från det jobb jag nu haft under så många år.  Ibland behöver man göra nya och uppleva nya saker.  Som till exempel dottern gjorde här i början på hösten.

Det var stort så stort och så spännande att det nästan pöste över i mig av stolthet då hon gjorde det.  Inte för att jag på något sätt kan ta åt mig äran för det kan jag inte utan mera endast för att dottern är min dotter och har en drivkraft som jag beundrar.

Det som gjorde att jag blev så stolt är att hon tog körkort, hon har under hela sommaren och våren innan övningskört med sin sambos familj. Själv vart jag för feg för att vara till hjälp med just det. Nu  övningskörde hon inte bara privat utan gick i körskola.  Men en dag så vart det den stora dagen då när nervositeten bodde på utsidan och jag bad till alla änglar i universum att de skulle vara med henne just i stunden då.  Nu vet jag inte om det va änglarnas förtjänst för jag tror nog mera på hennes egna förmåga när hon gjorde det.  För hon satte sig i bilen,  åkte turen och Hurra dottern blev med körkort på första försöket.

Hon gjorde det och hon fixade det och hon är bara bäst bäst bäst!

Nåja, här finns en sida  som kan vara till hjälp då vi pratar  körkort och körkortsprov.  Här finns det som behövs för att göra det storslagna som dottern gjorde i höstas på sitt första försök.  Här finns det du behöver inför den stora dagen då du eller dina barn står där och ska prova på det där med körkort.  Gå in på Körkortskolan.se, Låt din resa börja och lycka till.

Lev idag just nu, igår är historia och morgondagen är inte här. Just nu har vi möjlighet att skapa oss verktyg för att hantera framtiden imorgon.

jaha då vart det ledighetstid.  10 slutade jag fast jag kom nog inte väg från jobbet då utan det tog en  halvtimma till.  Nåja nu är jag hemma. Idag blir det en spännande ledighetsdag.  Sitter med kaffe bredvid mig och ska skriva ett inlägg sedan ska dammsugaren få göra sitt.  Eftersom det för mig är fredagskänslor så gör jag  tråkgörat först vilket är dammsugardansen. Så kan jag göra det roliga sedan.  Men först innan jag drar igång med tråkgöras så tänkte jag lägga en stund här på bloggen.   För här ska vi renovera tänker vi och vi pratar en liten putt-toalett. Vårt hus byggdes ju på 70 talet och har en sådan där pluttig gästtoa som är i stort behov av renovering.  Nu har jag flummat runt bland olika golv på den toan och kolla in vad jag hittade.  Vart i full gång att planera när jag sedan började läsa att det var sten som skulle bo på utsidan hmm. Där fick jag som tyckte det skulle sitta fint på den lilla toaletten och kanske i köket, cheap som vi håller på att göra om.  Hmm nu får jag leta en plats till det på utsidan i stället 🙂  Vilket i och för sig är bra för vi har sådana där tråkplattor på utsidan och det skulle vart en upplyftning men vad som helst.  Vilken tur att jag inte beställde det med ens. Nu ska jag klura på vad för projekt jag kan hitta på till våren :). Oj oj oj vad jag redan längtar till våren redan nu. Ja ja snyggt vart det i alla fall kolla in det här.

Lev idag just nu igår är en del av din form idag morgondagen den har vi först imorgon :).

just nu är jag ute på okända vägar.  Förra veckan sökte jag jobb.  Kanske är det inte helt okända vägar för det är fortfarande så att det jobb jag sökte handlar om att jobba med människor.  Där är en av likheterna.  Det är även så att det det är en likhet till för jag sökte jobb med benämningen Behandlingsassistent. När jag sökte jobbet så var det även så att jag och den verksamhetsledare som intervjuade mig frågade mig om jag kände människor som han innan hade haft som arbetskamrater. Det gjorde jag, salve vi hade till och med utsett samma mentor till oss fast vi aldrig hade träffats. Vår mentor som vi såg upp till och idag i vissa stunder vi kunde hitta tillbaka till, discount i de jobb vi liksom har idag.  Det var riktigt kul den där jobbintervjun  som jag var på. Intressant och rolig vart det. Att de sedan körde med öppna kort och sa att de faktiskt var intresserade av mig, gjorde inte saken sämre.

Jag har sökt jobb, nytt jobb men ändå lite samma från historien även om det jobb jag sökt är en helt nu målgrupp. Ändå känner jag att jag är osäker att det känns både roligt och tråkigt för jag lämnar ett jobb som jag tycker om.  Ett jobb som står inför förändringar, där vi just nu håller på med att flytta, där vi just nu står inför stora förändringar i en positiv riktning.  Ändå är det så spännande det där nya jobbet.

Jag tror även det är dags, för det jobb jag har, har jag liksom gjort klart. Nu behöver jag prova nytt, göra andra saker och utvecklas vidare.  Lära mig nya saker, få på de där nya glasögonen igen för att se friska nya vyer.  Jag är av den uppfattning att om man jobbar med människor, för människor, så måste man ibland söka och göra nytt för att inte fastna i de där fotspåren som man redan gått i.  För att se människan, se och se med mera osäkra inte så självklara ögon, som dom man har när man jobbat på samma ställe i en massa år. Jag tänker att jag blir bättre på mitt jobb, när jag  förflyttar mig och vågar prova på nya saker. Jag blir en bättre hjälpare när det är olika. Ser även vinsten för mig själv, där jag nu kommer att få nya erfarenheter. Träffa nya arbetskamrater, få möjligheten att tänka nya tankar se på händelser  med nya tankar och erfarenheter.  Ändå är jag rädd men rädslan står för att jag vill vara i min comfortzon. Där finns ingen utveckling utan bara trygghet och outveckling.

Så nu väntar det mig nya möjligheter och nya saker att upptäcka. Så spännande att det gör lite ont i magen och gungar lite men, det är en härlig känsla som jag kommer rida på länge.  Jag kommer att ha med mig allt det jag lärt mig under mina år i behandling, mina år som habiliterings assistent in i det här nu så nya spännande. Tänk jag känner till och med att det är en tillgång. Jag ska nu vandra på okända men ändå vägar som jag på något sätt liksom känner till.  Det är inte helt tvärt om utan ännu högertrafik.  Jag har även redan vart inne och nosat på området redan för några år sedan gjorde jag det. Men då i formen av kontaktmannaskap på ett eget och speciellt sätt. 

Tavlan jag målade för några månader sedan får vara en bild av det jag känner för det känns lite som jag står där där och tittar på de berg jag nu ska prova på att ta mig uppför. Spännande …

Lev idag just nu, historien är det som format dig till det du är framtiden är det som blir du av din historia och det du gör idag.