Kategori: Malix

  • Idag har min lilla skrutta födelsedag

    jag har världen finaste dotter. Idag hade jag ställt klockan på 6.00 tanken va att jag skulle göra frukost till min dotter. Självklart, ringde inte klockan, så jag vaknade vid halv sju. Men hann med frukostbrickan ändå.

    Just den här dagen har varit jobbig för dottern, hon känner sig inte helt säker på om hon vill vara så här vuxen.  Hon fyller 18 år och vill inte vara så stor, visst vissa fördelar vill hon ha. Men allt ansvar så där på en gång, har hon inte riktigt kommit överens med. Hon har pratat godmanskap, då hon börjar inse att det där med att hålla i pengar är en svaghet för henne.  Under åren så har hon alltid kommit på att det är långt mellan den 27 och den 27  månaden efter.  Pengar har runnit mellan fingrarna på henne.  Så dagen som är idag har varit både en hägring och fara för henne, i hennes tankar.

    Just det där med 18 år år och vuxenheten kanske är svårare idag, än det var när jag själv var barn. Jag tänker att vi idag omhuldar och egentligen ibland gör barnen en otjänst. När vi sopar upp och ställer till rätta saker som de själva egentligen kan ställa till rätta.

    Jag är inte till freds med ordet curling men jag tror att vi idag kanske gör för mycket.  Vi kör, vi städar upp, vi fixar och donar. Vi försöker förhindra att våra barn blir ledsna och försöker ta ansvar över våra barns känslor.  På något sätt ta över dom och skydda barnen från sina olika känslo-toner.  Dagarna för våra ungar  ska vara fulla med aktiviteter, helger ska det vara tjejmiddagar, och andra former av samkväm, en och annan match och turnering ska också hinnas med.

    Barn får idag inte ha tråkigt.  Men om man nu inte har tråkigt hur vet man då när det är roligt?

    Men oj hur blev det? Här tänkte jag skriva ner mina tankar om min dotter och hennes stora dag idag. Inser att inlägget kommer bli av den längre sort.

    18 år det är en stor dag för dottern idag, idag är den dagen hon träder in i vuxenlivet. Idag får hon vara med och bestämma hur vårt samhälle ska se ut. Idag får hon helt lagligt gå och köpa saker som förgiftar hennes liv. Gå på krogen, skaffa sig körkort. Idag får hennes alla val i livet ett kvitto antingen bra eller dåligt. Allt är beroende på hennes val.

    I går fick hon en bonus present av den praktikplats som hon varit på under året.   Hon fick veta att de vill ha henne som sin tidsbank, och bekostar utbildning på henne så att hon kan gå in på timmar, på det jobb hon innan praktiserat på. Idag fick hon födelsedags kort med innehåll av det hon bekymrar sig mest om. Hon har önskat sig pengar och som den mamma jag är så föll jag i hennes trick.  Ja du, den ungen hon vet hur slipstenen ska dras.

    När hon var liten rullade hon ihop mattorna om hon var riktigt arg,  redan som fyra åring hade hon en egen klädstil. Det skulle vara byxor och klänning samtidigt, allt som glittrade skulle hon ha på sig.  Barbie dockan och hon hade samma klänning. När hon gick i ettan vägrade hon åka till skolan om hon inte fick ha på sig  något hon bestämt.  Många gånger när hon gjort dumheter, så har hon sovit så illa så hon kommit upp mitt i natten och väckt mig berättat hennes dumhet.

    Ibland säger hon mera än som är bra för henne.  För två år sedan skickade hon ett sms till mig där det stod: bara så du vet så har jag piercat mig i tungan.  Efter en tid kröp det fram att hon skickat smset innan hon gjorde piercingen, för att se min reaktion.  Hade jag den dagen varit henne så hade jag inte vågat göra det, men hon, hon är som hon är. En bestämd lite våghalsig tjej som idag då är vuxen.  Hon har alltid gått sin egen väg, alltid stannat upp efter att något inträffat,  kommit på men ojdå hur blev det här, eller oj då det var inte så bra eller tvärtom ojdå vad häftigt va bra det blev.

     Min dotter har blivit stor, men inte så stor, så hon inte ibland kryper upp i soffa och vill bli kramad eller ha fredags mys med ostar och en bra film med filt i soffan.   Tänka sig ibland kan hon även tänka sig åka med till husvagnen och mysa där. 

    Min underbara dotter som jag nu haft förmånen att vara mamma till i 18 år,  Den lilla vilden som sov med sina röda kängor hon fått av mormor, när hon var ett år.  Tror hon sov med dessa skor i en hel vecka.

    Hon som sprang runt, innan hon började prata, för just talet kom i efterhand, men hon hoppade på ett ben redan som tvååring. Hon klättrade upp i vår toppmatade tvättmaskin som liten och ramlade i den satt och skrattade när jag skulle hjälpa henne ur den.   Brutit armar och fingrar när hon idrottade. Lite kort i rocken men aldrig  förstått att hon gör sig illa när hon ger sig på de större tjejerna då hon spelat handboll.  Varit förbannad när hon blivit utvisad  och så underbart glad då de vunnit.

    Tänka sig jag har världens bästa dotter, visst vild är hon, tam kommer hon nog aldrig att bli. Men redan nu vet jag att hon kommer att klara sig, hon kommer att komma ut hel ur de situationer hon hamnar i. Vissa kommer hon till och med lära sig utav.

    Nu tar hon steget ut i vuxenlivet, men i sin egen takt för hon är klok min dotter.

    Grattis på dig du underbara unge, hoppas att din dag blir precis så bra som du vill ha den.  Fast med förbehållet att du inte får spänningen som du så ofta söker…….

    Kärlek jo det är verkligen kärlek den där vilda lilla stora ungen som är min dotter.  Så otroligt vacker, hur kan jag fått ett så vackert och klokt  barn?

    BenQ

  • Supported Employment

    idag har vi våra småbarn här hemma, capsule då är det allt liv och rörelse här hemma.  Två små godispåsar och två muggar med saft står på vardagsrumsbordet tillhörande de små. Själv sitter jag och väntar i en chatt kö hos comviq. Det skulle jag faktiskt kunna vara utan, find men kortet har slutat att fungera så i kö blir det.  Igår var det sista utbildningsdagen i Supported Employment S E. Efter utbildningen fick vi alla Diplom.  Det kändes lite högtidligt i mig när jag tog emot det.

    För mig kändes hela utbildningen spännande, troche och i de olika verktygen vi fick känna på känner jag att det bor kraft i.  Tänka sig ett samhälle där alla får plats där alla har någon form av delaktighet och arbete. För mig blir det vackert nu känner jag att jag vill fortsätta med just sådana arbeten.  Det skulle vara jätte intressant att få arbeta med att få ut människor i arbeten tänk riktiga arbeten utformade så att alla vinner på just anställa just Han eller henne.

  • Jag gjorde det

    Jo, and kan nämna att det arbete jag skulle göra igår blev gjort. Men jag erkände min dumhet att vänta till sista minuten.
    Just nu är det en god känsla i kroppen av just det att jag gjorde det.
    Lev idag just nu, igår är historia morgondag lever vi bäst imorgon. Men dina val du gör idag som påverkar i morgon

    BOK-0011-e1326972514227-191x300

  • När man måste gör så gör jag inte det jag borde utan allt annat som jag kanske inte borde….

    jag har gjort något dumt, for sale så där dumt så det nu känns övermäktigt.  Jag har hoppat över en uppgift fast inte bildligt då. Jag har väntat in i det sista med att göra och jag har den senaste veckan tänkt göra den varje dag. Idag nu på förmiddagen satte jag mig för att gö, pill men motståndet känns övermäktigt och svårt.  Helt plötsligt när jag satt med det tomma pappret framför mig och skulle göra så blev det så väldigt viktigt att hitta julgardinerna som jag i morse bestämt mig för att inte röra.

    När jag var liten städade jag rummet med att lägga in i garderoben.  Just den ovanan har jag ännu inte brutit, bara det att garderoben nu har bytts ut mot hyllor, skåp, till och med rum.  Gardinerna som jag letade efter fanns inte där jag trodde men Bastun eller extra förrådet som jag gömmer saker i, blev städat. Den jätte stora högen med sånt som legat på mangeln som legat där och väntat i ett år har fått komma på sin plats. Nu hittar jag mangeln, mina små fina skrivbord skåp som jag har tyger i har blivit utplockade och inplockade igen. Till sist hittade jag gardinerna som jag letade efter.

    Kläder har blivit upphittade och inlagda. Gardinerna som jag letade efter var givetvis ostrukna och väldigt skrynkliga,  så jag tänkte plocka fram strykbrädan.

    Men stod den där den skulle? Nej då lita på att jag hittar smarta ställen att ställa undan saker på.  Har nog letat genom hela huset efter strykbrädan utan en tillstymmelse till att hitta det jag söker.

    Efter att letat längst in i förrådet, klättrat över lådor, och lyft undan så vänder jag mig om och då står den prydligt på en helt synlig vägg,  lätt att komma åt.  Nu står den prydligt mot väggen nere i källaren där jag tänkt mig strykuppgiften ska bli utförd.

    Den där uppgiften som skulle bli gjord, den ligger fortfarande ogjord och inte klar.  Frågan är om den kommer bli klar,  Det bor så mycket motstånd i mig att det är en tröskel hög som ett hus.  Ångest japp högnivå på just ångest i denna stund. Massvis, en himla massa ångest som handlar om att nej det funkar inte.  Känslor som blommar upp just nu  är småkänslor som bor i min barndom, Här spökar det i massvis just nu.  Jag vet verkligen inte hur jag ska ta mig an uppgiften,  Var börjar jag? Hur gör jag? Vad ska jag göra?  Är så förtvivlat rädd för att göra fel.  Jag som  nästan aldrig är rädd för att göra fel sitter här och vågar inte gö. Är just nu i min funktionsnedsättnings kärna tror jag.

    För jag vet inte hur jag ska göra, vet inte var jag ska börja, vad som förväntas av mig.  Svårstartar motorn är kall och kommer inte igång här.  Motivationsmotorn är som bortblåst, och Nej jag kan verkligen inte……

    Funderar på vad jag gjorde på den utbildningen, var jag ens där? Vart har alla mina ord tagit vägen? Just nu känns det som jag vill smita ut genom fuldörren och bara låtsas att det inte finns.

    Tror det största problemet är att jag måste luras lite. För jag har ingen som jag provat på utan jag får hitt på lite. Just hittpå är inte svårt, det är det där med lurendrejenriet som är svårigheten.

    Och titta här till och med ett inlägg blev till fast jag borde göra något helt annat.

    Lev idag just nu,  och just precis just nu  så är faktiskt uppgiften inte klar klart och redovisningen är inte från i morgon.  Hmmm skärpning fru Nilsson!! och det genast.

  • Själsligt gym, kan behövas ibland.

    Jo då, help case då har jag plockat fram lite av det där med jul.  Eller det som tillhör advent.  Nu börjar vintermyset infinna sig på riktigt. Fast jag har ju härjat rätt mycket med levande ljus sedan vi höststädade Husvagnen. Levande ljus är Lisa för själen, capsule ett sätt för mig att stanna upp, bara vara i stunden liksom få en lugnare takt.  Sitter just och lyssnar på sommarpratarna på tv. Där var det en intressant präst som sa något som blev klokhet i mig.  Hon menade att vi lika väl som vi går på gym och tränar behöver gå till kyrkan och träna vår andlighet.  Hon såg kyrkan som en träningslokal för själen och för att bearbeta våra sinnen.  Tänk jag gillade den tanken. För oavsett om du tror på gud eller inte så ger ett besök i kyrkan massvis med tankar och reflektioner. Etik och moral kan dyka upp och ett och annat ord som hjälp på vägen.

    Nu är jag inte speciellt troende mina kyrkbesök är inte många, utan mera då nöden kräver.  Fast tänka sig, våra små barn som är här ibland, ville så hemskt gärna till kyrkan i somras. De frågade flera gånger om vi inte kunde gå dit.  Att lillkillen ville dit handlade nog mest om rädsla. För under hela våren hade han när han varit här blivit rädd när kyrkklockorna ringde.  Så rädd så han gick in från trädgården och jag fick trösta hans gråt.

    Så efter några gånger och även en viss inverkan med att det blev strömavbrott, så tog jag och maken oss en promenad med småbarnen.  Upp till våran kyrka här i vår lilla by.  De tyckte det var väldigt spännande när vi till sist äntligen gick in i kyrkan.  De viskade och ville inte släppa handen.  Efterbesöket gick vi till minneslunden där jag berättade att min pappa hade blivit begravd. Små barnens pappa dog i vintras och vissa små korta stunder har vi haft små samtal och död,  vart pappor och mammor bor när de är döda. Att deras pappa bor i himlen och tittade ner på oss när vi satt där i minneslunden.

    I min filosofi tänker jag att människan i grunden är god.  Vi gör inte något eller någon avsiktligt illa. Då vi gör det, så gjorde vi det i okunskap och visste inte bättre.  Så i min värld kommer alla till himlen.

    När vi gör illa-saker så handlar det för mig om litenhet och rädsla för att förlora något i sig själv. Slår du någon på käften så handlar det om rädsla för att förlora något i dig själv.

    Så i min värld kommer vi alla till himlen, vilket jag förklarade för de små barnen.  Det var en såsan härlig stund när jag och maken gick där tillsammans med småbarnen på kyrkogården.  Även om jag inte söker Guds hus så ofta så är det speciellt med kyrkor på något sätt blir det mjukare och så okej att just då tänka de där lite djupare tankarna.

    Lev idag just nu, imorgon påverkar du idag.

  • Tänder ljus i mörker

    Jag tänker att det är särskilt viktigt nu, unhealthy att vi tänder och befinner oss i ljus.

    Snart är vi där igen, diagnosis Snart är ljuset på vår sida igen.

    Att tända ljus behöver inte vara att tända stearin eller att vi tänder en lampa.

    Tända ljus kan vara att våga ha drömmar.

    Våga sig på att önska sig godhet och braheter.

    Tända hopp om en ljus framtid, sickness en framtid som kan vara just nu.

    Framtiden är inte endast om ett halvår eller år.

    Utan kan vara redan nu eller om en kvart, timma.

    Tända ljus kan handla om att höra av sig till någon som inte väntar sig samtal.

    Bjuda hem någon som inte väntar sig bli hembjuden.

    Kanske bara ett leende, eller ett par ord om att bry sig om.

    Tända ljus i sinnet, tända ljus som blir kännetecken i kroppen hos någon annan.

    Tända ljus i former av leenden och vänligheter kan ge en annan människa sol i sitt sinne.

    Så tänd ljus så andras sinnen blir soliga gör världen mera varm och solig.

     

  • Tror jag ska skapa ett bättre målar rum 🙂

    idag är det Nickelback som visar vägen.  Älskar deras texter cyniska och tykna.  Träning är redan gjord och nu kan dagen börjar.  Ännu en ledig dag idag utan krav och utan att jag behöver ha saker i minnet. Just sådana där kravlöshetsdagar där jag kan göra vad jag vill är så otroligt viktiga för mig, prostate jag måste ha luft i systemet. Måste ha tid att andas utan måsten och krav. Utan tråkighetssaker.

    Har länge känt att jag ska måla men nu är det så mycket saker i rummet som är mitt målarrum så just måla är svårt. Funderar på om jag inte ska plocka ut sakerna i Gillestugan där vi nu har träningssaker och datorer, Kanske är det detta som får vara hobbyrummet. Jag får lägga ner mina tankar om att använda gillestugan som vardagsrum. Gör om en vrå till målarrum och flytta bort symaskinen till gästrummet.  Hm, det är faktiskt en ideé som jag redan nu när jag skriver om det känns rätt okej.  Ta och samla i hop alla ritblock och färger som jag samlat i olika hörn här i huset. Ha en riktig rit-hörna där jag sitter och inte springer runt med alla saker som ligger över allt.

    Oj, ser att maken kommer ha lite att göra för han får hjälpa mig att flytta skrivbord,  samt bära målar-saker. Fast jag börjar nog lite själv vem vet kanske är det klart när han kommer hem 🙂

  • Meat Loaf är grymt att träna till, försöker att cykla i kapp till hans takter

    ett träningspass redan gjort. Under en period har jag haft många saker varje dag och nu är kroppen trött. så idag tänker jag ta en hemma dag med bara göra roligheter, mind  Då började dagen med träning, ambulance nu sitter jag och väntar på att sluta svettas sedan in i duschen och där efter kan dagen börja. Även denna dag började med Meat Loaf. Det är ös och lite takt som bor i mig.  I mitt liv måste det finnas musik har alltid varit så redan då jag var riktigt liten har jag bott  vid skivspelaren. Min egna första skiva köpte jag redan som sexåring, treat innan det vet jag att jag hade fått en skiva av min mamma som jag alltid lyssnade på. Dessutom hade min pappa en sådan där rullbandspelare som jag fick lyssna på musik.  Jag har ganska så bred musiksmak, men men Herr T ligger mig varmast om hjärtat. Herr t håller i alla väder. Där emellan blir det gärna musik med takt. Inte så ogärna går jag gärna på konserter, att uppleva band live är för mig alldeles speciellt.  Sådana stunder är magiska en hall full av människor och musik där vi alla gått dit av samma anledning uppleva stunden just då.

    Sedan går man hem  helt full av upplevelser och en magisk stund rikare. Fast även en tomhet av och avsaknad av  längtan till konserten,  spänningen som blir minuterna innan, stunden de står på sceenen och sedan den där dova  känslan och lomhördheten som blir i timmarna efteråt.   Det är då jag smyger ner i källaren och sätter fötterna på bordet med tangentbordet i knät spelar högt som fan och minns det jag innan upplevt i konsertstunden.  Just konserter är mitt sätt att sätta guldkant på tillvaron.  Nu letar jag redan efter nästa konsert som jag vill se.  Herr Thåström hade ju inte suttit fel jag valde ju att missa förra årets enda konsert med honom så snälla herr T ge dig ut och ge oss upplevelser igen. Jag behöver påfyllning och en magisk stund när jag få stå där längst fram och känna takten, se dina akrobatiska konstnärs vikningar, och Osslers inte allt för snygga skor. Känna hur orden strömmar in i kroppen och blir till mina.

    Men oj vad jag babblar på nu ska det in i duschen och sedan ska jag krypa upp i soffan och kolla film eller om jag ska ta en thåströmkonsert kanske i brist på live så får han bo i TV.

    Lev idag just nu är en helt ny dag som vi kan forma till vår egna.  Livet ska bada i kärlek det gör oss levande vackert vackra

  • Träningsverket men det skulle även kunna stavas med Ä

    sitter just nu  och svettas efter ett ganska så hårt träningspass. Hade detta varit för några år sedan så hade det jag skriver nu inte varit sant utan något som jag bara trodde var sant i stunden

    .20131119_205042[1]

    Men nu ska jag ärligt helt utan att det finns en uns av osanning i det jag skriver nu. 20131119_205002[1] 

    Helt underbart hela kroppen är slut till och med i fingrarna är det lite tomt på kraft. 20131119_205012[1] 

    Nu har jag cyklat i några månader, nurse varje dag om har det inte varit varje dag så har det varit minst 6 dagar i veckan.  Igår åkte vi till stan och köpte ett sånt där hemmagym så bänken som stod här innan är nu förpassat till källaren.

    20131119_203300[1]

    Träningsve(Ä)rket !?

    Idag har jag cyklat en halvtimma med en hastighet som gav mig 1, sale 8 mil. Svettigt jo men, det blir sådan fantastisk känsla i kroppen när jag sedan är klar.  Där till har jag provat på den andra grymme maskinen tränat både ben armar och rygg och allt vad det nu är man tränar. Maken har fått visa mig hur man gör och varit supporter.

    20131119_203248[1]

    Förr när jag försökt mig på att gympa och träna så har jag aldrig upplevt det där alla pratar om den där känslan efter ett träningspass.

    Idag sitter jag här nu helt slut i kroppen och känner redan hur jag längtar tills i morgon när jag kan träna igen.  Jag har lovat mig själv att inte gå ut för hårt vilket jag brukar göra vilket i sin tur leder till att jag tröttnar och inte gör.  Allt som jag brukar företa mig gör jag i cykler och gör intensivt men Mina höftbesvär har även om det för med sin värk och ont ändå varit till att föra något gått med sig.  För idag cyklar jag mera än gärna på min lilla motions cykel utan att blinka laddar jag upp med vatten och sätter igång Spotify med Nickelback eller något annat och cyklar utan att blinka i minst en halvtimma.  Fast idag fick Meat Loaf göra takten hittade tillbaka till ett gammal album som gått varmt idag. 20131119_203224[1]

    Jag som trodde att nu vart det slut på det roliga när jag fick ont i höften livrädd för att bli helt förstörd. Idag ser jag lite med tacksamhet på att kroppen  inte längre pratade så snällt med mig utan fick mig att se allvaret i hur jag sköter om min kropp när det handlar om träning. För hade jag inte fått ont så hade cykeln fortfarande stått där ute i källaren och ropat mitt namn utan att jag ens försökte höra det. Nu behöver den inte ens ropa utan jag går dit frivilligt har till och med köpt ett par skor som jag kan ha när jag cyklar. 20131119_203232[1]

    Nu djäklars ska jag sluta gömma min kropp i förstora kläder har redan fått köpa kläder som har mindre storlekar.  Och hittat till kläder i garderoben som jag lagt undan för de varit för trånga nu är det julafton att leta i garderoben. 

    Lev idag just nu, Morgondagen är inte ett säkert kort utan just nu är det vi gör storverk och har förmågan att leva fullt ut.

  • Livsval är inte alltid enkla.

    jag tänkte fortsätta på det här med val.  Har tänkt massvis med tankar om gårdagen och känner att jag kanske inte är helt klart med tankarna i mig själv.  En trappa upp tryckte hårt på ordet att Missbruk är en sjukdom och det förhåller jag mig till. Jag köper det och tänker själv så.  Man beskrev för mig att när man slutar att bruka sin drog som kan vara ganska många olika former.  Även under brukets gång så upplever den som brukar vissa symtom som när dom förklarade dom var samma symtom som jag upplever som har ADHD.  Ett tillstånd som jag har utan att bruka droger.

    Ett tillstånd som jag hela livet fått förhålla mig till, ask även innan jag fick min diagnos för då visste jag inte om att jag Hade den diagnosen.  Jag fick min diagnos när jag var i 40 års åldern.  Jag kallar inte ADHD en sjukdom utan för mig handlar det om egenskaper, buy till och o-tillgångar. När jag blir medveten om mina styrkor och ostyrkor så har jag större möjlighet att dra fördelar av dem. Jag kan lära mig hantera svårigheter och hitta fram till strukturer som hjälper mig att vara mera i mina tillgångar.

    Oj, är ifrån ämnet men känner ändå att det hör till ämnet.  Bara för att jag har adhd så kan jag inte lägga mig ner och ge upp. Utan jag måste hitta andra sätt att få ihop det jag behöver få ihop. Min kurator som jag har haft i många år nu, brukar berätta för mig att  jag har en förmåga att alltid fundera på vad kan jag göra i stället.  Tror nu inte jag fått den förmågan i sambandet Diagnos, utan något jag alltid sysslat med för att hitta sätta att få till det där som är svårt och sånt jag inte kan.

    Ännu ser jag inte att tankarna är där jag vill att dom ska vara, för det var val jag hade tänkt skriva om val.  Jag har skrivit det innan i andra inlägg, att vi alla har val att göra.  De gånger vi inte väljer, väljer vi att inte välja, vilket gör ickeväljandet till ett val.  Ibland gör vi inte det vi borde och skulle, vilket också är ett val.  Vissa val är enklare att göra än andra val.  Att välja vilken färg tröjan ska ha, är ett enkelt val.  Att betala hyran är ett enkelt val, men kanske inte så roligt. Som det hade varit att ta alla pengarna och åka ut och shoppa loss helt. Men förhoppningsvis väljer vi att betala hyran oftare, än att shoppa loss eller köpa en ny mobil eller dator.

    Nu har jag aldrig sått in för valet att betala hyran eller om jag ska köpa dator, men viss hade det varit roligare att köpa en teknikpryl istället för att lägga pengarna på något som inte syns.   Men jag har köpt en mobil och sedan kommit på att: ojdå det är många dagar till den 27. Jag är själv ibland rökare och faktiskt så har det i unga år varit dagar som jag ibland valde cigg i stället för att köpa mjölk.  Ciggen var svårare att vara utan än mjölken.  Idag har jag inte det problemet, för jag har bytt ut en ovana till en annan ovana som är ganska så vanligt att en beroende gör.

    Den speciella killen som jag kände som idag inte finns, bytte alltid ut sin ovana till en go-vana men kunde inte hitta balansen i som bra vana. När han missbrukade så gick han stenhårt in för att droga, när han gjorde sina uppehåll i sitt missbruk vilket oftast var på behandling eller i fängelse, så bytte han ut sitt missbruk av droger till att missbruka träning. När han tränade så fanns det nästan aldrig balans i hans träning.  Inte ovanliget heller att han gärna tog den snabbare vägen till muskler.  Han var otålig och hade svårt med det där allt tar  och har sin tid. Han hade även ADHD. Vilket han fick som diangos när han varit drogfri ganska så länge.

    Jag och han  har genom alla år haft ganska så många samtal om livet och olika livsöden. Ganska många förtroliga samtal, Jag har lärt mig massvis av honom, idag finns det många saker som ploppar upp i mig som han sagt.

    Till exempel så sa han en gång: Carina, du ska aldrig lita på en missbrukare även om han är drogfri, för en missbrukare vet hur en slipsten ska dras och du kan aldrig veta om det han säger har med droger att gör.  Du kan aldrig vara helt säker på att det inte är drogsuget som pratar.  Men du ska vet att de gånger jag blåser någon så har jag alltid haft ett val även om valet varit djävligt svårt.

    De gånger jag börjar missbruka igen, så väljer jag att göra det men efter valet så är det inte längre enkelt och tydligt att det är val jag gör.  Det jag gör under missbruket är inte längre så tydliga val.  Just den kille upplevde valen väldigt svåra, för det valet han gjorde var till sist att sluta andas. Han orkade inte välja längre utan tog sitt liv då han satt på Kumla. 

    Jag tänker så här,  har du en sjukdom vilken som helst, så visst du valde kanske inte att få just den sjukdomen. Men du väljer hur du ska förhålla dig till den. Det finns människor som får cancer som lever längre än de borde. Detta kan beror på  att de tidigt valt att förhålla sig till sin sjukdom på ett sätt. De ser  % procenttalen som chanser att över leva,  25% överlevnad  förvandlar det till något positiv. När de ser ett halv glas vatten är glaset oftare halvfullt än halvtomt.

    Jag tänker att de människor som brukar droger har en sjukdom, jo visst men det kan välja att förhålla sig till sin sjukdom.  Du får inte luta dig tillbaka i din sjukdom och säga att nej men jag super, eller drogar för det är så att jag har en beroende sjukdom.

    Utan du har val om än svåra val att göra.

    Det viktigaste och det svåraste valet är kanske att se till att inte sjukdomen tar makten över ditt liv. Du måste göra valet att hålla dig fri från de kemiska substituten, för att klara av att hantera din sjukdom.

    Du valde kanske inte att få en beroende sjukdom men, du väljer om sjukdomen ska regera dig! Eller och du ska regera över din sjukdom.