Malix.se

februari 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
2425262728  

Kategori: Malix

  • Jag ville ha ord som var perfekta men fick nöja mig med vanliga BLÅ…….

    Jag har gått och dragit på en sak, advice en tråkig sak en sak. Men nu är det gjort. Min vän som nu är uppe i himmelen ska begravas.  När det är begravning, click så ska det ju till blommor och sista hälsningar.  Jag har inte velat beställa, för det blir så definitiv när man gör det ,så jag har låtit dagarna gå……

    Idag insåg jag att jag nog måste, för när det är begravning så är det ju så definitivt,  man kan liksom inte göra om bara för att någon är försent ute.

    Har under veckan som varit funderat och funderat på vad jag skulle skriva på textbandet som skulle vara på buketten.  Ord brukar vara en tillgång i mig, men veckan har visat på ordlöshet. Har inte hittat orden som skulle vara till för bara honom. Min ordlöshet och ordens bortfall gjorde att jag fick ta en av dom där gamla vanliga. Nu när  allt var betalt och klart, när jag satt där i bilen på väg hem lyckades små bitar av ord fram.

    Kanske är det meningen att dom ord jag hittade till, är ord som jag ändå säger till min vän i tänkarna. Kanske är det inte livsnödvändigt att hitta till dom där perfekta orden, bara för att skriva på band på en sorg-bukett. Orden gör ju inte historian annorlunda, han bor i himmelen och kommer inte tillbaka bara för att jag hittar rätt ord. Dessutom var jag för sent ute för just band, det fick bli ett kort istället för band.

    Tror inte heller att det finns perfekta ord för den stora förlust, som det är att han, denna unga man tagit sitt liv. Dom orden finns inte och inte heller gör dom vår verklighet annorlunda.

    Men vännen, du var speciell, du var något helt annorlunda, extra, på ditt speciella sätt, jag kommer nog aldrig att glömma saker och  händelser som är förknippade med dig. Jag önskar så att din väg hade varit annorlunda, men inser att kanske äntligen har du fått frid, lugn och slipper alla stygga tankar, och all oro i din kropp.

    Min önskan har  alltid varit att du skulle få ett bra liv, min önskan blev inte din saga.

    Tänk jag känner trotts alla tårar och all ledsenhet, ändå att nu nu har du det bra. Nu kan du äntligen vila ut, äntligen slipper du allt djävulskhet som innan drabbade dig. Nu kan du sitta högt där upp och titta ner på oss och le, det där pillemariska leendet över allt dumt vi ställer till med. Du kan rycka på Axlarna och tänka att ja, ja det där får stå för dom.

     

    Hur skriver jag egentligen? Vet inte ens själv, känner bara att tankarna som bor inom mig liksom blir mjukare än dom var innan. Jag kan inte göra något, för att ställa till rätta. Du ställde sakerna där du ville ha dom, och där lär dom stå. Du tog med dig dig, till en annan dimension och en annan tid och jag, jag hittade inte ens dom där helt rätta orden inte ens nu……..

    Sov gott nu min vän, du är värd det. Finns det något där borta på den andra sidan, så vet jag att du äntligen fått ro,  nu är du  i ett skimmer som du inte hittade här nere, på vår gamla vanliga jord.

    Tack för att jag fick förmånen att lära känna dig, och dina fina gudomliga sidor.  Finns gud så misstänker jag stark att det är där du är nu, och vem vet kanske du målar om i himlen eller nått annat projekt på g, För det var ju sådan du var, du gjorde ju saker för att du kunde, även om du inte ens varit i närheten av det innan.

    Du liksom vi andra i familjen gjorde ju saker för att du kan, inte för att du kunde, det bara blev så och bland blev det mindre bra men ibland blev det grymt bra…..

    Tyvärr Robin så finns inte dom perfekta orden, som jag skulle vilja hitta till.   Men jag är ju liksom inte perfekt. Kommer aldrig att bli, tror inte ens jag vill bli det.

    Tack för att du gav mig förmånen till att träffa din underbara fina familj. Dom kommer alltid ligga mig varmt om hjärtat, tror till och med att jag ska låna en av guldklimparna till helgen och skämma bort dom så mycket det bara går.

     

    Sov gott och vila i frid min vän.

    Tack för din vänskap och för alla ljusa minnen.

    Dom där andra dom glömmer vi tycker jag…

    / Carina

  • Kay Pollak tankar gör inte ont gör bara bra saker med mig.

     Lite Kay tankar på morgonen är aldrig fel, view då jag tänkte dela med mig av hans små tips.

     Kays måndagstips nr 35

    Den 25:e februari 2013
    Hej och välkomna till det 35:e inspirationsbrevet.I ett antal brev framöver kommer du att sammanlagt få 30 stycken punkter, cialis som tillsammans förmodligen är den kortaste kurs som finns i hur du kan få bättre hälsa, och hur du kan lyckas bättre i dina relationer. Det som krävs av dig är bara att öppna dig för att då och då, igen och igen, sakta läsa dessa punkter.Den här veckan kommer de fyra första punkterna.

    1)

    Nästa gång du är upprörd, förbannad, störd eller irriterad påminn dig då om följande:

    Jag är inte störd eller upprörd av de skäl jag just nu tror. 
    (detta är lektion nr 5 i ”A Course in Miracles)

    När vi är upprörda, irriterade, störda och ur balans har vi ofta väldigt lätt för att hitta orsaken till detta ”utanför” oss själva. ”Det beror på barnen att jag nu är så irriterad!” Eller: ”Det beror på min pojkvän, flickvän, partner, chef… att jag nu är så irriterad.” Om någon utanför mig får skulden, för att jag nu känner som jag känner, slipper jag se mig själv och mitt eget ansvar för mina känslor.

    Det är inte alltid lätt att se detta, just när jag är irriterad och störd.  De flesta av oss är vana vid, och ofta helt säkra på, att det är han eller hon eller ”dom andra” som är orsak till våra upprörda känslor. Bara ”dom andra” hade varit annorlunda så hade allt varit bättre.

    Varje sådan gång tar jag fel på vad som är orsak till mina känslor. Det är min tanke om situationen som orsakar min känsla. Tanken är orsaken och känslan är resultatet. En annan människa skulle kanske tänkt helt andra tankar om den aktuella situationen och genom det fått helt andra känslor. Kanske känt medlidande eller känt frid eller rent av börjat skratta. Det finns alltså andra sätt att se på den här situationen. Jag valde däremot att tänka tankar som gjorde mig upprörd. Det verkar vara sant att det är jag som har tolkat den här situationen, just så som jag ser den.

    Påminnelsen och den stora lektionen är att det är ingen annan som gör mig förbannad. Hemligheten är att det är jag själv som gör mig förbannad. Ingen annan gör mig irriterad. Hemligheten är att det är jag själv som gör mig irriterad.

    Pröva nästa gång du är upprörd att sakta för dig själv läsa eller tänka:

    Jag är inte störd eller upprörd av de skäl jag just nu tro

    2)

    Nästa gång du möter någon som är ironisk, förlöjligande eller förtrycker någon, påminn dig om följande:

    En människa som mår bra har aldrig behov av att 
    ironisera, förlöjliga eller förtrycka en annan människa.

    Detta är ju helt sant. Varje gång jag själv är ironisk eller förlöjligande mot någon, så är det något problem jag har, som jag försöker hantera. Och varje gång du möter någon som är ironisk och förlöjligande, så vet du att framför dig står en människa som prövar att hantera något inom sig själv. Säg det inte till den andre! Behåll det tyst för dig själv och du kommer att se på honom eller henne på ett nytt och annorlunda sätt. Du ser på den andra människan med nya ögon! Framför dig står en människa som just nu inte mår bra. All ironi och allt förlöjligande är i grunden ett desperat rop på hjälp.

    Att se detta kan hjälpa dig att inte ta det personligt. Det kan till och med hjälpa dig att tänka: ”Vad kan jag göra för att hjälpa den här människan?”

    3)

    Påminn dig ofta om att ingen annan än du tänker dina tankar. Säg alltså till dig själv då och då under dagen:
    Jag har ansvar för mina tankar.

    4)

    Påminn dig också om att:

    Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.
    Jag har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser. Det är uppenbart.  Det är jag och ingen annan som har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser. Jag ger hela tiden allt jag ser det värde det har för mig.
    Exempel: Du står och pratar inför andra människor. Plötsligt ser du att någon av åhörarna gäspar. Du har nu ansvar för hur du väljer att tolka det du ser. Om du exempelvis har dåligt självförtroende väljer du kanske blixtsnabbt att tolka gäspningen som en attack på dig själv. Du tänker kanske att den andra tycker att du är långtråkig. Kanske tänker du: ”Jag duger inte.” Eller ”Jag är inte bra nog.”Om du mår bra och har gott självförtroende tänker du kanske: ”Där sitter en som gäspar. Kanske är luften dålig här inne?” Eller tänker du: ”Kanske har hon eller han haft en sömnlös natt? Det är fantastiskt att han eller hon är här!”
    Ha ofta med dig tanken:
    Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser.………………………………………………………………

    Detta var de 4 punkterna för den här veckan. Nästa måndag kommer ett antal nya punkter.
    Pröva att ha de här fyra punkterna med dig den här veckan. Printa gärna ut dem. Läs dem med jämna mellanrum.

    Allt gott till dig hälsar
    Kay Pollak

    Känn dig som vanligt fri att sprida de här inspirationsbreven till alla dina vänner. Det kan ju faktiskt vara ett sätt att påverka helheten. Är det första gången du stöter på inspirationsbrevet? Känner dig nyfiken på att få dem i fortsättningen?  Gå in på hemsidan www.kaypollak.com och anmäl dig som prenumerant. De kommer sedan via mailen helt gratis till dig. Har du missat de tidigare ”breven” kan du också hitta dem på min hemsida. Det är bara att gå in där och printa ut dem.

  • Den första siffran i statistiken i år inom kriminalvården.

     

    Ett ljus har slocknat, thumb ett liv har brunnit ut alldeles för tidigt. Ett ljus slocknade någon flyttade in i en annan dimension. Någon som jag tyckt väldigt mycket om. Någon som jag önskat allt gott. Idag är han en siffra i statistiken om självmord på fängelse. Just nu sitter jag med kaffe, order fötterna på skrivbordet det verkliga skrivbordet inte det på datorn. Tangentbordet har jag i knät. Under fyra dagar har jag bott i historian, Min egna historia med minnen från pojken som en gång från första början var någon som jag  tyckte väldigt illa om. Första minnet av hans namn grep tag om hjärtat när jag fick veta att min speciella tjej hade rymt hemifrån ner till Köpenhamn närmare bestämt till Kristiania.

    Dit åker ju inte unga människor för att leta efter monument som tillför dom kunskaper som kan vara till nytta i skola eller stora tentor. Det gjorde inte heller dessa ungar, då för alla år sedan. Dom åkte ju dit för de var intresserade av vad man kunde få tag på där. Det är inte så att det är kläder eller vackra tavlor. Nej tavlorna som finns där gör man själv, i form av stigar på villovägar.

    Hur som helst  Den speciella tjejen kom hem efter några dagar, jag och min gamla moster åkte till gbg och hämtade henne. Under en lång tid, var det sedan snurrigt och krångligt lite så att jag till och med inte minns. Kanske vill jag inte minnas, eller så har det fallit i glömska. Killen som hon åkt med hamnade på behandling, som dom gör när sådana problem finns, Tjejen flyttade till familjehem, och tiden flöt på. Den speciella tjejen flyttade från familjehemmet och flyttade hem till mig och mina barn. Tiden gick och en natt frågade tjejen om jag ringde snuten. För den lilla killen var utanför i stulen bil, och en kompis som inte bara var farlig, utan rejält påverkad. Jag lät pojken komma in, prata med tjejen en liten stund. När jag tyckte den lilla stunden varit, så knackade jag på hennes dörr och sa att nu får det räcka.  Killen lämnade vårt hem, jag ringde polisen berättade om att han var påverkad och att han hade en mindre trevlig kompis med sig i den stulna bilen.

    När jag kom ut dagen efter och skulle köra min bil. Så hittade jag min bil sönderslagen. Vilka tankar och känslor jag hade om den lilla pojken, ska jag inte prata om nu men det var inga snälla tankar. Några veckor efter händelsen råkade det sig så att han råkade hamna i en situation där han träffade en av mina dåvarande kolleger. Situationen han var i gjorde honom orolig att han skulle råka på mig. Så han frågade kollegan om det kunde vara så att jag skulle dyka upp.

    Många vändor och en dag var han återigen ren från droger och kom hem till mig trotts alla tråkigheter som han ställt till fick han flytta in i mitt hjärta.  Jag har många fina minnen av killen, många samtal som vi har haft om livet och livets olika villkor. Det finns till och med en tenta jag gjort om ungdomar och droger där jag utgick från delar av hans liv. Nu måste jag tyvärr svälja gråten och vila mig från skriverierna nu gör det ont igen.

    En kväll för några år sedan jag tror det var den 8 november 2009 så fanns det ett brev på min facebook. Ett brev där han förklarade att livet hade varit trassligt ett tag.  Själv hade jag under hans trassliga tid gjort en mental begravning av honom. Tänt ljus här hemma och låtit han bli begrav i mina tankar för jag trodde att han hade dött.

    Han hade suttit inne varit inlåst, men nu var han drogfri, berättade han. han hade gift sig och hade en son. Han ville så gärna att jag skulle träffa hans familj, han skulle till och med flytta till vår lilla by. Någon gång i November kom han och hans lilla fru hit med den lilla prinsen som jag och min maken nu har förmånen, att få vara farmor och farfar för. Även om vi inte är dom biologiska farföräldrarna.

    Min dotter fyllde, år min vän var här tillsammans med sin fru. Minnet från den dagen är att hans osäkerhet, och hans skörhet. Samtidigt som jag minns ljuset i hans ögon. Han var så lycklig, så glad samtidigt så avvaktande emot min make och min bror. Jag inbillar mig att han var rädd för dömande som säkerligen mött honom genom livet.

    Ja minns Semledagen då han och hans familj var här, jag hade berättat för honom att vi skulle göra semlor. Han fråga om det inte var jobbigt att göra. Vi gjorde dom tillsammans jag och han.  Min make minns just semlorna, att han blivit så fascinerad av att killen tyckt om semlorna så mycket.  Många stunder av lycka var det under just den här tiden.

    Jag har ett minne av att han ringde mig en morgon och berättade att det var rea på 32 tums platt tv. Men att han inte hade pengar just då, Jag förstod hans ärende och sa att vi åker inom kort.  Jag hörde i hans röst hur rädd, och förundrad han var, när han ärligt frågade hur jag kunde lita så på honom. Vi åkte runt en hel dag och letade tv apparater, efter många timmar åkte vi hem med en 42 tums tv som han skulle betala i efter hand.

    Han, frun och den lilla killen skulle samma dag åka bort och äta middag. Jag minns då hur hela hans kropp och hela han, bara egentligen ville sitta hemma och titta på deras nya tv.  Jag minns hur han och min son la ner massvis med timmar på vår källare dom kämpade flera dagar med att få ordning.

    Efter ett tag fick drogsuget igen tag om hans kropp, på riktigt, Jag minns hur jag under några månader vandrade i tankarna, undrade om han fortfarande var hemma. Gick upp tidigt på morgonen, för att se om han var inne på MSN, när jag såg att han var inloggade blev jag lugn.

    Vissa dagar komma han ner och bara var här, vissa dagar bråkade han med sin fru gick hit och frågade hur man gör när man bråkat och inte vill bråka det bara blir så.  Jag kände hur det blev ett avstånd mellan våra familjer.

    En dag berättade min son att killen hade tagit Heroin igen, och hans fru var hos någon. Frun och jag var ovänner. Något hade kommit emellan oss, jag hade klampat in i saker som jag inte borde klampat in i.  Jag minns min sons rädda ögon och jag minns hans sorg, över att våran vän hade ramlat tillbaka.  Jag minns min egna ilska och mitt hat, över alla djävla droger och vad dom ställde till med. Jag sörjde att han igen var förlorad i en värld som sakta tar död på allt som är mänskliga känslor och människor.

    Men den dagen som han hade tagit droger eller om det var dagen efter åkte jag och hämtade  hans fru. Jag bad om ursäkt över mina övertramp. Just då var det många vändor och mycket som ställde till det. poliser besöktes, och alla mjuka minnen fick vila.  Det har hänt så mycket som inte var bra, men jag tänker att det inte var han, utan alla dessa djävla kemiska preparat som gör honom till en känslokall zombie. Det var inte han, kanske gör jag det för att skydda mig, men det är så jag väljer att tänka.  Det som är han som jag kändes dör när drogerna äter upp honom och hans psyke.

    I Alla fall nu har ljuset i honom brunnit ut. Han är åtet 2013 första självmord som lyckades i en cell på Kumla. Det gör mig ont, jag har alltid velat honom allt gott, jag har alltid velat att han skulle få ett bra lyckligt liv till sist.  Men han valde annorlunda, det gör mig så ont att han inlåst, ensam, inte såg hans egna fina sidor. Det gör mig ont att han mötte sina demoner,  trodde på alla spöken och uppfattningar han hade om sig själv, Det gör ont i mig, att han inte såg sina fina sidor.  Det gör ont att han inte orkade en gång till. Samtidigt som jag inser att människan inte orkar hur mycket som helst.  Han hade fått sin beskärda del av allt ont och lite till som gör att man till sist inte orkar. Det gör ont att han nu är en siffra i kriminalvårdens statistik.  Jag råkade känna en kille som hamnade på fängelse, en enda kille och den kille orkade inte längre.

    Idag  nu  redan för länge sedan hade jag suddat ut alla dumheter som varit, för jag vet att dumheterna inte är sånt som han ville att de skulle ske,  Hans kropp gjorde dumheterna men det var inte han i sig, som gjorde allt. Nej det var alla dessa förbannade vidriga droger. Han var en osäker liten pojke i mina ögon, en liten ensam pojke som haft en allt för hård värld att leva i. Dessutom stod han aldrig riktigt ut med det vanliga livet, han kände att han aldrig passade in.

     

    Jag kommer alltid ha dig i mitt hjärta vännen, dina fina sidor, dom som var du i dig.

    Tack för alla fina minnen, klokheter och allt ljus som jag såg i dina ögon när du var lycklig, När du visade upp din familj för mig, tror aldrig jag sett någon så stolt och full med lycka som just då när vi träffades på ICA.

    Vila i frid, och vi kommer att ses igen, det känner jag i mitt hjärta.

    Nu sitter du där upp högt upp i det blå och ser ner på oss vanliga grå

     DSC00048

  • Nu ska jag hjälpa till så att våren kommer på plats.

    Vill bara tipsa om ett företag jag hittat på nätet.  Tror jag letar upp alla dessa  olika former av att göra om för att jag behöver förändring.  Gardiner, cialis tyger är ju ett sätt att kunna göra om. Färger ibland blir det enkelt och med lite tyger och färg kan man komma långt. Den här sidan hittade jag till, vilket ger mig möjlighet att göra om, utan att lägga ner allt för mycket energi på själva tillredandet. För det är ju färdigsydda  gardiner, så det bara är att hänga upp.  Nu behöver vi lite färg och vi behöver hjälpa våren att komma igång på riktigt för nu längtar i alla fall jag.  jag tänker ta hjälp av Detta företag i alla fall med just gardiner och lite smått o gott det där lilla lull lullandet.

  • Solen är här Snart! Längtar? Ja det gör jag!!!

    Nu är det snart igen vår, online Jag längtar så det nästan gör ont i kroppen.  Det nästan blir som när man var liten, ed när jag bara tänker på våren som sakta men säkert  smyger sig hit. Förväntningar, flyttar in längtan till sjön en tidig morgon med hunden och en kopp kaffe.

    Längtan till att smyga ut tidigt en morgon med datorn i knät på altanen med en kopp nybryggt kaffe.  Jag datorn och kaffet i stunden fåglar och solen som sakta smyger sig över hustaket för att sedan bränna min hud.

    Just så gick tankarna idag, när det sedan slog mig att aj aj aj solen ja, jo den älskar jag. Men solen gör också att vi inte kan se på tv när vi vill. Eller bränner mycket när man varit ute i den hela dagen, då kan det behövas skugga.  Solen ja jo den formligen älskar jag, men inte när den lyser in i datorskärmen när jag skriver. Då vill jag ha möjlighet att stänga den ute.

    Idag nördade jag fram till en sidan som nu ska utforskas på riktigt.  För just persienner och kanske  markis är något som vi behöver införskaffa, inom det närmaste. Och varför inte då via datorn, det är ju där jag undersöker, läser och nördar fram sånt som jag har intresse för, i stunden.

    Hur gjorde vi innan datorns tid? Hur fick vi till inköp då.

    Just nu är inte det en fråga som jag tänker svara på, för jag blev så exalterad när jag hittade till markiser och persienn paradiset via min dator.

    Persienner online är paradiset som jag hittade till tydligen kan man beställa hem färgprover och sedan är det bara att shoppa runt.Persienner

    Fast det är klart Maken ja, maken kanske vill vara med när vi beställer. Ja just det maken kanske vill ha ett hörn med i inköpen, och se hur själva jobbet med att få de på plats blir till.

    Japp det inser jag att han vill. Jag beställer gärna, sen är det liksom mera makens jobb att få sakerna på plats och få det till att funka på så sätt det ska funka. För om jag gör det, så blir det på mitt sätt och då är det inte helt säkert att det blir på det sätt det ska vara.

    Aj aj min impulsivitet får vänta tills i eftermiddag när maken kommer hem. Ja så är det ibland. Ibland får man vänta även om man inte vill.

    Jag  kom just på hur jag ska slippa vänta för det gick tydligen att beställa hem gratis prover och det måste man ju bara ha innan. I alla fall måste jag det.

    Lev idag just nu är det lite surfa runt på persienner online som gäller för mig ………

  • Kays måndagstips nr 29 Den 14 januari 2013

    intressant läsning

    Välkomna till det 29:e inspirationsbrevet.

    Jag såg en gång en fransk dokumentärfilm på TV som var väldigt stark. Filmen heter ”ÄRRET”.

    Den handlar om en fransk kvinna som har skjutit den man hon älskar allra mest. Med två skott i

    magen. Hon döms till 20 år i franskt fängelse.

    I en lång intervju får tittaren möta denna ”mördare” i hennes cell i fängelset. En ung kvinna. Hon är

    runt 30 år. Hon är liten och tunn. Stilla. Hon berättar om sin barndom. När hon var liten kallade

    hennes pappa henne för horunge. Ständigt. Alltid. Horunge. Horunge…. Pappan kallade också hennes mamma för hora. Hora ….horan…

    Alldeles stilla berättar hon att hon blev prostituerad när hon var 15 år. Och hon blir gravid som ung

    tonåring. Pappan skryter nu öppet om att det är han som är pappa till barnet.

    Hon berättar om förlossningen. Hon berättar under tårar. Eftersom hon är prostituerad förbjuds hon

    föda i sjukhusets allmänna förlossningsrum. Hon får föda sitt barn i sjukhusets källare.

    Den enda som assiterar henne under förlossningen är en äldre kvinna som behandlar henne som

    ovärdig och fördärvad. Hon berättar i filmen om detta… i förtvivlan och under tårar. Hon överlever

    förlossningen. Hon fortsätter sedan leva som prostituerad.

    Så träffar hon en man. I det här skedet av berättelsen lyser hennes ansikte upp! Hon berättar att hon

    verkligen kände kärlek till den här mannen. Hon lever ihop med honom i tre år. Hon får ett barn med

    honom. Efter tre år kommer han hem en dag och säger att han vill skiljas. Hon bryter ihop. Hon vill

    inte leva längre. Hon tar en burk med sömntabletter och sväljer hela innehållet.

    Men trots allt – hon vaknar igen! I sitt omtöcknade tillstånd upptäcker hon att hennes kropp är full av

    sperma. Allt tyder på att hon har blivit våldtagen i medvetslöst tillstånd av sin man. Hon vill inte leva

    längre. – Jag visste var han hade sin pistol, prostate berättar hon. Hon går och hämtar den. – Jag ville ta livet av

    mig, order säger hon.

    Just när hon står med pistolen i handen kommer mannen in i rummet …. I sitt förvirrade tillstånd

    skjuter hon två skott i magen på honom! Skotten tar illa. Mannen dör. Hon anklagas för mord och

    döms till 20 års fängelse. Min första reaktion framför Tv:n är: MEN DOM ANDRA DÅ?? Var är alla som

    under hennes uppväxt formade henne till den hon är? Och min andra reaktion är: JAG ÄLSKAR

    HENNE!

    Jag lär mig något av den här starka historien och jag lär mig något av min egen reaktion. Jag lär mig

    detta:

    Får jag se och lära känna allt om en människa… allt,

    kommer jag att vilja omfamna och bära henne.

    När jag fördömer en annan människa

    ser jag inte hela den människan.

    Tänk om det är sant att när jag fördömer en annan människa, slipper jag se min egen delaktighet och

    min egen skuld? Fördömandet blev skapat som ett vapen för att dölja sanningen.

    När jag tänker på den franska kvinnan och hennes öde vill jag också berätta detta:

    Myten om Indras nät.

    En gång fanns en gudinna med namnet INDRA. Denna gudinna hade ett nät som var så oerhört

    vackert. Indras nät var också så otroligt sinnrikt konstruerat. I varje knutpunkt på nätet satt en

    diamant. Och varje diamant var slipad på så sätt att den hade lika många facetter som det fanns

    diamanter i nätet, dvs lika många facetter som det fanns knutpunkter.

    Indras nät kunde hängas så fantastiskt och så otroligt finurligt. Det kunde hängas så att om du tittade

    rakt in på en av diamanterna i nätet, så kunde du se alla de andra diamanterna speglade i denna

    diamants övriga facetter. Myten om INDRAS NÄT vill lära oss något om ”allas vår delaktighet”.

    Överfört till berättelsen om den franska kvinnan:

    Om du ser på den ”franska kvinnans diamant”…. Du lutar dig rakt in och tittar just på den… så ser du i

    en facett just den franska kvinnans ansikte, hennes spegelbild…. Och i de andra facetterna ser du

    speglade, pappans ansikte… du ser männens som använde henne sexuellt… du ser den äkte mannens ansikte … en grannes ansikte … en lärares ansikte … förlossningskvinnans …mammans …domarens…

    Myten om Indras nät vill lära oss att vi alla är delaktiga i vad som sker.

    I Buddhismen talar man om Indras nät. Detta nät är en illustration av det totala

    samspelet mellan alla fenomen i världen. Om man tänker sig ett oändligt antal

    ädelstenar i kosmos, alla med ett oändligt antal slipade facetter, så speglar sig varje

    enskild diamant i alla de andra diamanterna och varje facett i alla de andras facetter; på

    så vis bildar speglingarna ett oändligt tredimensionellt nät, utan början och utan slut. Du

    är en sådan diamant. Jag är en sådan diamant. Och allt vi gör påverkar helheten. En

    fjärils vingslag någonstans i Kina kan vara det som utlöser en storm över Nordsjön.

    ÖVNING:

    Den här veckan, när du går i din egen vardag, pröva att bära med dig myten om Indras nät. Var du

    än är. Hemma, på jobbet, på bussen… I allt du gör påverkar du helheten.  I detta har du inget val.

    Ingen kan komma in i ett rum och säga: ”Jag påverkar inte vad som sker här i rummet.” Ingen kan

    sitta vid ett bord och äta en måltid tillsammans med andra människor och tänka att ”Jag påverkar

    inte vad som sker vid det här bordet”.  Ingen kan sitta i en buss och tänka: ”Jag påverkar inte vad

    som sker här i bussen.”

    Tack för att du har läst. De allra bästa hälsningar

    Kay Pollak

    Känn dig som vanligt fri att sprida de här inspirationsbreven till alla dina vänner. Det kan ju faktiskt

    vara ett sätt att påverka helheten. Är det första gången du stöter på inspirationsbrevet? Känner dig

    nyfiken på att få dem i fortsättningen?  Gå in på hemsidan www.kaypollak.com och anmäl dig som

    prenumerant. De kommer sedan via mailen helt gratis till dig. Har du missat de tidigare ”breven” kan

    du också hitta dem på min hemsida. Det är bara att gå in där och printa ut dem.

  • En Innan Explosions Människa

    Att längta till är en förmån som gör mig gott. Just nu längtar jag till sommar, treatment sol, och ljumna kvällar.

    Så långt i från varma kängor och jackor som möjligt längtar jag till nu. Att vakna upp en tidig morgon i maj,  sitta på altanen med datorn i knät och skriva, höra fåglarna som skriker efter kärlek, höra humlor och bin som letar efter råvaror, känna doften av kaffet som står bredvid och bara väntar på att drickas av mig. Strumplösheten, sandaler även om mina inte är av plast utan med läderremmar.

    Att vakna på morgonen dra klänningen över huvudet och bara kunna gå ut. Att tidigt en morgon ta med kaffe och hunden ner till sjön för att njuta av solen som vaknar. Min skapare vad jag längtar, efter vår dofternas berusning. Foto0215

    Längtar till de gula små solarna som brukar visa sig på backen, innan maskrosorna har installerat sig på vår gräsmatta. I och för sig gillar jag maskrosor med, men jag gillar det där förspelet. Innan allt exploderar till sommaren, jag längtar till innan explosionen. Till de där dagarna när solen lyser på himmelen och jag smyger mig ut, efter mina tecken på vår.

    Eller när man  kommer till ett ställe vitt av vitsippo,r som gör mig förundrad och bara är i havet av sippor.

    Längtar till den där första ljumna kvällen i förtältet, när allt är installerat.IMG_20110604_075605 Längtar till rött vin på altanen, med en massa myggor som i och för sig slutit avtal med mig om att inte sticka mig för ge mig illa kliande märken. Där sprack min längtan, för just det avtalet finns inte att få. Jag får kapitulera och börja lära mig längta, till de där kliande myggbetten istället.

    Sitta ute på altanen när jag och barnen gjort sådana där härligt god mackor med massvis grönt och  de där tomaterna som till och med luktar tomat. Trånar efter färska kryddor som håller sig längre en den dagen jag inhandlade dom, basilika, timjam, och rosmarin i mörkgrönt i stället för grågrönt.

    Oj, nu hittade ritblocket fram i tankarna längtar efter att sitta och bara rita i en hel dag. Låta pennan liksom treva sig fram över blocket och bara rita utan förbehåll utan mål.

    Jag är en sommar människa, fast ändå inte, jag är en försommar människa. Fast ändå inte, jag är en innan explosions människa, som bara älskar den dagen då stumporna åker av för att det är vår i luften.

    Nu är det inte många månader kvar, nu är det bara någon få månad kvar innan stumpor och skor, nej förresten inte skor mina fötter är känsliga så utan skor blir det tyvärr aldrig gör för ont.

     

    Snart kan vi gå utan strumpor men, med skor. För nu är det snart vår, visst är det magiskt snart vår.

    Snart är den magisk våren här…..

    Thåström 007

  • En bra bok är aldrig fel…..

    En bra bok är aldrig fel, no rx det är inte helt fel att ligga och läsa bra bok när man är mindre frisk och har ont i halsen. Det är inte heller helt fel att ha en bra bok att läsa när man legat i sängen i flera dagar och sovit mera än man borde. Nej då är en bra bok något som inte alls gör ont att läsa.

    Den bra boken var en fantastiskt bra bok vid namn, and DELHIS VACKRASTE HÄNDER.

    Den som har författat den bra boken är en man vid namn Mikael Bergstrand. Trotts att han skrev om en allt för grå vardaglig trygghetsväktare som räknade dagar, online månader och år sedan sin skilsmässa med frun så var boken inte tråkig en enda rad. Dessutom fick man en vacker insyn av den indiska kulturen.

    Boken fick jag av min systerdotter som gav mig den vid mitt förra besök hemma hos dom. Då jag fick den sa jag nått om att jag lovade inget men den kan ligga till sig hemma på nattbordet.  En månad eller till och med mindre än en månad fick den ligga till sig. Öppnade den efter att jag legat och sovit i nästan ett dygn.

    När jag hade öppnat den och läst första raden så var det svårt att slita sig. Nu så här när en ny dag blivit till morgon. Känner jag att jag saknar min vän, Mr. Gora som han  kallades av sin indiska vän.

    Tänk jag ska till och med läsa mera av just denna författare när jag gick in på hans hemsida hittade jag flera böcker som jag blev intresserad av.  Låt barnen komma till mig ska bli min kommande bok som jag ska läsa.

    Nej som sagts innan en bra bok är aldrig fel, fel är aldrig en bra bok.

     

    Innan den boken Plöjde jag även igenom den där mera underbordet boken som alla pratar om men ingen läst utan att bli röd om kinderna.  Ni vet den där boken Femtio nyanser av honom av författaren El James.

    Kan ju även erkänna att även jag blev generad och sex var det inte sparsmakat med. Samtidigt som det var en rätt så skruvad bok som skapade rädslor inom mig.  Men boken skapade mera känslor om hur utlämnad kvinnan var till sina egna tankar känslor. Ensamheten i sin otäckaste skuld när du inte har någon möjlighet att byta tankar med någon. Även om boken inte handlade om misshandel i den bemörkelse som jag syftar till, då jag tänker på kvinnor som blir slagna gång på gång. Nu ser jag oftare sorgen, gillar sorg gillar det mörka, sorgsna. Tänker att det säkerligen inte är så som  man ska tänka då man läser boken med det gör jag.

    För jag ser en osäker ung kvinna som är helt i händerna på en lika osäker man, men som har förmånen att dölja sin sårbarhet bakom en fasad som som kostar pengar. Men han blir ändå den med störst förlust. Nu är det mycket erotik i boken. Men ändå känns det och syns i texten att det är en kvinnlig författare. Män skriver mera rakt på och så är det klart.

    Boken tog mig tre dagar att läsa ut, och det är till och med så att jag funderar på att läsa nästkommande bok. Detta för att stilla mina tankar om hur hon i sin sårbarhet reder ut det. Gör hon det? Blir hon stärkt av det? Eller faller hon offer för samma sorts kyla på andra sätt.

    Jag gillar egentligen inte just denna sort av litteratur, gillar inte heller att vänta vet inte ens om jag behöver att vänta kanske finns den redan ute.

    Men just den boken med alla de femtio nyanser av honom, är en bok som jag ändå inte orkar med i följd. Nu vill jag ha en sådan där underbar bok igen som mera är i verkliga livet på ett mera vardagligt kärt sätt en till Mr. Gora bok.

  • 2013 är ju redan här.

    Oj jag såg nu att jag inte skrivit något på detta året. Sex dagar har gått, patient inte ett ord från mig.

    Illa gjort av mig. Jag vill först och främst passa på att önska alla en  god fortsättning på detta ännu lite nya året. 2013tänk vad åren går. Jag har inga nyårslöften och hade jag haft det så hade jag förmodligen brutit var enda ett av dom redan nu. För mig är det bäst att inte ha, sales för jag vill inte bryta.

    Men jag tänker i alla fall att detta år ska bli ett bra år, decease men att jag tar dag för dag. Ett sätt för mig att göra dagen bra och till min är: att jag inte ser mig som ett offer. Jag väljer hur jag ska uppleva och ta hand om saker.

    Jag tänker att jag ska äta sunt och jag ska inte börja att röka igen. Gjorde ju det lite dumt förra året under några månader, vilket var en stor dumhet.

    Detta år ska jag låta bli med sådana dumheter.

    En annan sak som gör att året blir bra är att jag börjar läsa mera böcker igen. Under förra året, visst läste jag en del böcker men som alltid var det facklitteratur, vilket gjorde att jag känner att jag börjat tröttna på alla termer och tankar.  Så nu har jag lovat mig själv att jag får hitta tillbaka till min lust att läsa, på ett annat sätt.

    Jag vill få till mera lässtunder sådana dära stunder när jag flyter bort av andras ord som skapar tankar i mig. Här känner jag att jag behöver inputs, av andra, vilka böcker läses just nu som är mera skönlitterära.Kanske kommer jag igen slå mig till ro i Fågelströms böcker som jag tycker så mycket om. Vet ju i och för sig att Pelle Sandstrak  skrivit en ny bok, Men nej, inte nu  nu vill jag har mera romanliknade berättelser, Så hans bok får vänta känner jag.

    Tips på böcker tar tacksamt emot.

    Ett annat sätt för mig att koppla av och få livskvalitet, är att spela spel. Oj, oj, nu vet jag att det blir rynkningar på vissa näsor och veck i vissas pannor. Men jag gillar Data spel. Nu är jag inte någon WOW fantast sorry det skulle ta för mycket av min tid.

    Jag gillar färg glada bollar men har även en förkärlek till Travian. Byggar spel.

    Har hitta en sidan med lite olika spel som jag lovat mig själv att jag bara ska in och nosa på här tänker jag till och med struktur. Inte lägga ner all ledig tid och låta saker försvinna. Strukturen blir till av schema och klocka. Ska till och med skriva kontrakt med mig själv, om hur jag får eller inte får bryts mina egna uppsatta regler så är det ajöss med spelet jag spelar.

    Just sånt är viktigt för mig att jag ställer klocka för annars flyter timmar förbi som inte ska flytas förbi. Men ändå är det så som jag vilar mina tankar och får lugn och Lilla sonen har hittat det för länge sedan och nu tänker jag prova vill undersöka vad det är som fångat honom i spelet så jag ska in om nosa på det.  För några år sedan spelade vi Stronghold tillsammans kanske är detta Mindkraft något som vi kan  göra tillsammans nu. http://www.minepick.com/

     

    Lev idag just nu  Imorgon är en helt annan dag.

  • Vårt gamla 2012 blir snart ett nytt 2013

     Vill passa på att

    Önska alla ett Gott slut

    på 2012

    och ett Gott nytt

    2013!

    DSC00048.jpg

    Må alla era önskningar slå in.

    Snart är det vår och sommar igen 🙂

     

    BenQ