Malix.se

februari 2025
M T O T F L S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
2425262728  

Kategori: Malix

  • Prioriterings organisationer ska bli till

    jag ska lära mig mera. Har fått hem skickat  ett kompendium som skall lära mig att verkligen förändra det som skall förändras. Så att förändringen  sedan kommer att vara en automatiserad  vardagsgörande i mig.  Har ännu bara  läst fram till sidan 53  men ser redan hur detta skall göra mig till någon som har mera koll. Tänka sig att jag  som är så många år redan äntligen skall få lära mig ordens innebörd i  sånt som  prioritera.  Ännu är det nästan som ett skälls ord i mig. Det är i alla fall ett ord i mig som inte är ett ryggradsord.  Det är inte ett ord i innebörden som jag liksom har koll på fullt ut. 

    Just nu har jag bara bokstävernas ordningsföljd i odet och  på pappret ser de mera ut som ett trollkonst. Prioritera, capsule sortera system, treat   sortering av post, generic mappar och ordning och reda. Tänk vilka färdigheter som finns vissa har lättare för vissa saknar förmågan och måste träna in det så att det sedan blir färdigheter. Det ska bli så spännande att verkligen lära mig.  För allt som oftast så fastnar jag liksom i förstadierna  i att lägga mig till med färdigheter.

    För jag gör det som måste göras i början i absurdum, liksom  själva sorteringsapparaturerna blir liksom aldrig klara utan  förfinas hela tiden så att det sedan blir  oklara projekt som aldrig blir klara.  Prioritera organisera jo nu ska jag  vidmakthålla det nya som ska till.  Min underbarhets vän som alltid har ett hjärta på det rätta stället ska nu hjälpa mig att få ordning på kaosen som  allt som oftast håller på att bli till i mig. 

  • Att våga bli vuxen ……….. jag tror det är det som sker.

    ibland grusas förväntningar, sovaldi illusioner och uppfattningar om människor.  För vissa av oss lite oftare än för andra. Godtrogenhet, naivitet, ärlighet, att alltid tro gott om människor och att alltid ha en förmåga att glömma och förlåta är en förmåga som är på gott och ont. Allt har i och för sig två sidor, Å ena sidan så men och andra sidan så.  Gott har ont ont har gott.  Jag är en av de som är lite mera blåögda, naiva godtrogna som alltid tror att människor har goda avsikter. Alltid tills det blir dumhet.  Dessutom har jag en förmåga att glömma fort förlåta.  Förlåta och tro på att det är ärligt menat och helt utan vinst. 

    Men se tänk att jag tror att jag just i stunden håller på att bli vuxen. Tänk att naiviteten, godtrogenheten och förlåtelsehet och glömska just i denna situationen har förlorat greppet om mig. Egentligen gjorde det det redan förra sommaren men nu så är det som artikeln som jag läste i går liksom satt en punkt och prick med fet stil i livet.

    Under många år har jag känt en liten pojke. En liten pojke som jag gett alla gode egenskaper man kan ha. Jag har känt största empati i situationen känt tacksamhet över att jag  i bland kunna hjälpa stött den lille lille pojken.  Under en ganska lång period i mitt liv var han spårlöst försvunnen.  Jag hade i tanken  begravt honom och gett honom fina minnen av skratt förtroligheter vi delat med varandra.  Han har haft föräldrar men dessa har varit  mera förtrogna i att leva sina liv i missbruk.  När lillpojken valt att missbruka med sin moder i alla fall så har han holt sig borta då har han ju liksom ändå haft en mamma. om än bara att dela spruta med så har det nog i hans värld ändå varit en mamma. 

    Men i alla fall efter en lång tystnad fanns han bara där en gång för länge sedan ett meddelande på FB om att han tagit hand om sig skaffat fru och barn. Lyckan i mig går inte att beskriva  just i den stunden och lyckan av att få ta del av familjen var  och är ännu i dag en obeskrivlig lycka.  För även om han gett sig av till världar där jag inte ens i tanken skulle vilja vara så är ändå  hans lilla familjen en  del av min  familj. Dessutom är det inte längre hans familj. För den rätten har han försakat slått sönder.   Den lilla pojk som jag tagit till mig i mitt liv som en kantstött liten sparv. Har idag gett mig insikter i att det är en pojke som bara funnits i fantasin. Liksom Kalles Emma i klätterträdet.  Fast  pojken jag trodde mig känna vara mera  som föräldra barn relation som han vart en av mina barn.

    I dagarna nu läste jag tidningen. Tillsammans med alla orden där och bilder jag sett på FB så inser jag att den lilla lilla pojke som jag inbillat mig funnit inte ens får plats i en fantasi.  

    För alla orden i tidningen ger mig en beskrivning av en 25 årig man som jag i och för sig redan innan visste att han var kapabel att misshandla kvinnor.  Men innan tidningen så försökte jag febrilt hitta förklaringar och försvar till att han har inte haft det så lätt, han vet inget annat med mera.  Tidningen och  andra historiska minnen har gett mig en djupare insikt, i att alla har inte goda avsikter.  Människor kan göra vad som helst i att förställa sig.

    Killen som jag trodde var en liten, liten kille är egentligen en förklädd Misshandlare som inte skyr några som helst medel för att förnedra andra människor. 

    Visst det gör ont att min uppfattning och illusion inte ens varit i närheten av sanningen, för just de händelser han gjort säger mig att inte inte under några omständigheter är det någon som jag över huvud taget känner något för.

    _MG_0004

    Bara avsky, ilska. Denna man är egentligen en råbarkad illa sinnad okänslig  kvinnomisshandlare.  Vem vet om han inte får hjälp eller på något sätt  blir stoppad så kanske till och med om några år även kommer att sluta som mördare.  

  • Under gamla broar flyter det nytt vatten.

    De gamla broarna men alltid ett ständigt nytt flytande vatten. Så blev mina tankar idag när jag tog till steg för att tänka.  Så mycket nytt vatten, drug som flyter under alla de gamla broar.  Ramlade tillbaka i tiden, sovaldi jag var 9 år  för nån timma sen.  Tänkte på alla broar som var då. Tänkte på hur vi alla  säkerligen hade drömmar som små, sovaldi alla drömmar vi skapar under vår uppväxt. Tanken blev så stor där ute i steget.  Mötte en familj som var på väg någonstans, där  jag gick. En mamma med tre små barn, familjen kommer från någon annanstans. När vi sagt hej, då jag åter var på väg igen flyttade det in tankar. Om dessa barns drömmar, vilka broar som de ville gå. Ville de växa upp här, eller hade redan, drömmar om att komma tillbaka till sitt hemland flyttat in hos dem ? Hade de här tre barnen drömmar om att i vår lilla by få svenska kamrater i skolan.  Eller drömde de om att deras pappa kom tillbaka från landet ingenstans.  Kanske fanns där en tanke om att deras farmor, mormor ännu var kvar,  i landet som har deras dofter som bekanter.  Kanske kan doften av spiskummin  locka tillbaka dom till en morgon när de förstod språket. 

    Efter en stund var tanken hos mig själv när jag en morgon tillsammans med min kusin var i stallet där hästarna va. En kort stund  blev det minnen om att jag som barn cyklade för en lång backe sent en kväll. Mörker och skog som skrämde mig. Vid vår väg fram till huset  fanns ett träd där jag kunde skymta ett  öga, det var jag fruktansvärt rädd för.

    Därefter flyttades mina tankar tillbaka i tiden till familjen, som jag nyss gått förbi. Då slogs jag av tanken att de små barnen säkerligen hade mer skrämmande vatten under sina broar. Där hade det säkerligen  flutit vatten som jag inte ens kommer i närheten av, i former av skrämsel och mörker.  Tanken som från början varit en  mjuk och fin tanke fylldes av allt annat än stall, spiskummin och salta stänk.  Inte ens rutten tång lyckades ta bort stanken som jag förlorade tanken i.  Bestämde mig för att i övermorgon när jag igen kommer möta familjen  som alltid är på väg någons stans. Då ska jag ännu mera  le, säga ett ännu säkrare och varmare hej. Jag vill  att de små  barnen ska få ett varmt härligt vatten att flyta under någon av deras broar.  Vem vet, kanske,  kanske kan det ta bort något av nått hemskt minne som seglar förbi hos dem.  Eller i alla fall så får de en stund  av ett  vänligt leende, när de är  på väg till deras någon annanstans.

    Oj hur blev det idag bara en massa tankar från steg av min morgon.  Så det kan bli nu behöver jag ta hand om dagen för i kväll ska jag arbeta igen. Även där kommer det flyta vatten under broar, och där har det även flutit massvis med historiska vatten redan innan. 

    Idag ska jag fortsätta just i denna tanke, ha det  i mitt medvetande,  att jag är och kommer att vara en del av det vatten som flyter under andras broar.  De människor jag möter idag,  jag kommer att vara en del av det vatten.  Då vill jag att de ska minnas det fina friska vatten som jag kan vara.  Jag ska vara en del av  andra broars klara, glimmande vatten. Det säger mig att jag  ska göra mitt bästa för att vara den som jag är ämnad att vara.  Det säger mig att jag får låta mitt ljus och mina fina sidor visa sig.

  • Hela Havet

    hela havet stormar säkerligen, sick men, remedy här är det regnet och träden som låter.  Pippi sa i någon av långfilmerna, att det är ju tur att vi har nått väder alls. Jo, det är tur att vi har väder.  Som alltid finns det inga dåliga väder utan här handlar det om kläder.  Själv tog maken fram ett av sina  oändligt fula regnkläder till mig, så jag skulle slippa bli blöt när jag och vovven skulle promenera. Televerksfärgade regnkläder med jacka och byxor.  Fulheten, jo, färgen är verkligen inte fin.

    Själva kläderna i sig gav mig små minnes bilder om hur det var när jag var liten.  Men oxå om hur det  var när min son var mindre en så där tre fyra år. Galonisar och min son var nog inte de bästa vänner och idag kom jag på varför.    För även om jag var torr från regnet, så blev ändå mina kläder fuktiga.  När jag till sist kom hem igen efter promenaden så till och med frös jag, av kylan som blev av fukten i mina kläder.  Dessutom gnisslade och lät det när jag gick.  Ett stilla tack till min hörapparat blev det när jag stängde av den, för det riktigt skar i kroppen på mig då det  hela tiden  gnisslade och prasslade  av varje rörelse.    Nu var inte tanken att skriva om det negativa men det blev så.

    Ville egentligen skriva om  att det faktiskt var ganska mysigt  då jag stängt av min hörapparat. Att  gå där i alla vindar med regn som smattrade och ven runt mig.  När jag sedan mötte en tjej med ett par korta byxor och nylonstrumpor  kort jacka, så blev jag fulla av vackra tacksamhets tankar till att jag är mera trygg.

    Trygg, mera lugn, mera modig och mera oberörd om någon skulle råka se mig, i det brandgula regnställ jag idag hade. För det måste vart obehagligt att trippa runt i kortbyxor och sura tygskor i denna storm.  Regnet som jag i tanken  nästan  kunde ana hur det lyckades krypa in under skinnet på flickstackarn.   Så här i efterhand, så, jo, hon kommer bli vuxen, hon kommer en dag att förstå fördelarna med att ha kläder efter väder.  Kanske  är hon lite mera eftertänksam än mig,  för då slipper hon gå runt med den brandgula stilen, utan  inhandlar något som är mindre utstickande och snyggt.  Men som Karlsson säger det är en värdslig sak. Regnkläder -07

  • Utan Google stannar världen

    Idag slogs jag av min egna förmåga, medicine blev förundrad och växte lite i skorna.  Visst är det fortfarande så att jag ännu  missar och gör fel. Vad vore livet utan det?

    Men de gånger jag missar ett möte är mera få, diagnosis de inbokade mötena som jag faktiskt kommer till är flera idag än de som missas.  Nu är det ju så att det mera idag och de år som jag faktiskt vetat om att jag har Diagnosen ADHD, Faktiskt kommit i tid och inte missar möten.  Då innan var det inte så himla vanligt att jag kom ihåg inbokningar.  Utan då var det mera en regel att jag av tre möten med sjukvård, skola mm missade två, av de inbokningar som skulle varit.  

    Här hittar jag till en av anledningarna till  viktigheter att bli medveten och få reda på sitt funktionshinder.  För utan min diagnos skulle jag aldrig äta  min medicin. Utan min medicin sover jag större delen av min lediga tid.  Då jag inte sover är jag hela tiden tvungen att ha tusen projekt i ett, för att orka vara vaken.  Vilket var en av  orsakerna till att jag var fullt uppe i projekt och glömde av de inbokade tandläkarbesöket.

    Men Diagnosen har även för med sig att jag fått en större kunskap om mig själv, fått mera insikter blivit mera medveten.  Jag har även lärt mig av andra som har samma svårigheter. Fått tips och idéer från litteratur och i olika andra sammanhang.  

    Framför allt tror jag att min stora förlåtelse emot mig själv, är en del i processen.  För idag är det inte så himla viktigt  och idag har jag en större förståelse om jag skulle missa. Dessutom är jag av den uppfattningen att om jag nu inte  fixar det så som jag  borde, så får jag hitta strategier eller  tänka  på vad jag kan göra i stället.   Att göra i stället är viktigt för mig, möten inbokningar passa tider mmm är för mig “Google is your freind”. Utan Google så stannar världen, eller nej det var att ta i.

    Men utan Google stannar min värld, för vad skulle jag  gjort utan???? Herre min skapare  Google påminner mig om tvätten i maskinen, google  skicka sms om drick vatten,  när jag ska förbereda mig till jobb,  när jag måste åka, mm mm.  Fast det är klart det är jag som får lägga ut alla uppgifter till Google,  utan medicinen så hade dessa inte blivit, inte heller hade jag hittat till förlåtelse och hjälp tankar så egentligen ligger tacksamheten till min diagnos, till min egna förmåga att läsa kartan som i över 40 år varit en gåta.

    Tacksamheten blir då igen till mig själv

    Tack för att jag är så vetgirig och vägra acceptera nederlag, tack till min  förmåga att hitta till lösningar, i stället för att luta mig tillbaka och säga att nej det kan jag inte för jag har ADHD. För egentligen så finns det nog inte något som jag inte kan,  men vissa saker behöver jag  lite mera stöd i.

    Google är just ett sådant stöd.   Google is my freind, Utan google stannar min värld eller min förmåga att lyckas i inbokningar  och  till och med en sådan enkel sak som att dricka vatten…..

  • Moder natur städar och förbereder …….

    från himlen trillar spik ner sjunger thåström, search Gessle pratar om att vandra i ett sommar regn.  Tillsammans med vovven gick jag på promenaden.  Idag ute i ett vackert höst regn som spolar bort alla tvivel, clinic för nu har hösten  kommit för att stanna.  Det är vackert känns som moder natur städar upp, för att göra klart in för den vackra hösten. 

    Tillsammans med alla steg idag blev det dikter i tanken. Tyvärr så var mobilen hemma så det blev ingenstans att lämna spår av tanken.

    Nu mina vänner nu är hösten här.  Nu mina vänner  nu har jag för en gång skull förberett mig för hösten, inte över allt men i husvagnen. Förtältet är nerpackat och husvagnen är i iordningställd för att ha några dagar att i alla fall kunna skriva. Alla spår av olika aktiviteter är nerplockade,  virkningen hem plockad och ritblock lika så.

    Nu är det bara jag och datorn som ska dit, boken ska nu beredas klart men inser att det behöver sorteras.  Här gäller det bara att jag ska bestämma mig för ett typsnitt, en form och veta vad det ska bli för sortering.  Som  strategi,  har jag tänkt att jag redan från början  ska strukturera och bestämma ordningen.  

    Bok två är alltså något som kommer att bli. Det är så fantastiskt för jag har i och med den första boken “Jag föredrar att kalla mig impulsiv”  lärt mig att slutföra.  Från och med att den kom ut så vet jag liksom knepen med slut görandet. Det magiska är att det gäller bara att bestämma sig, vilket i sig är en svår grej för mig.  Ge mig inte två val utan presentera ett enda  alternativ, så mår jag och min kropp bra.

    Min  bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv går ännu att köpa på Denna länk.

    Lev idag, just nu så  ska jag traska ut i regnet igen, för att ta mig till jobbet för att delta i möte. 

  • Ett sommar inlägg

    Än så länge doftar sommar, treat ännu bor jag i  sommaren. Det perfekta stället för sommar är Husvagnen och Då förtältet.   Just nu skapas ett nytt inlägg i kärlekens tecken till sommaren. 

    Vi hade tänkt att ta ner förtältet denna helg, viagra sale men när vi kom hit bestämde vi oss för helt  omvandla vår föresats, till det kan ännu bli några fina dagar till.  Även om jag inte tänkt mig att bada, så kan vi ändå sitta här  och bara vara. Det är det som  görs bäst i husvagn även om jag skulle få hög flygande ångest av att bara vara.  Så  brukar jag få tiden att flyta genom att skriva, rita eller virka på min husvagns filt.  Har även ett par böcker om  det skulle tryta.  Och jodå  även så att vi  har ett x-box  här i husvagnen samt Dator.  Men allt annat som görs hemma är  svårt att få till här.  Här blir det att alternera mellan dator, ritblock garner samt tv spel. En och annan dikt blir det med.  Men just nu ska jag återgå till verkligenheten för hunger gör sig påmind just nu.  Så till Phil Collins Another Day in paradise ska jag tillreda lite fyllda lövbiffar med  ris.  Just nu känns det som bättre kan det inte bli just nu Ler.

    Lev idag, just nu . Så bor vi i sommaren ett  tag till…….

  • FOKUS, IMPULSIVT SAMT MOTIVATIONSFLYTT

    Har idag försökt mig på att illustrera Motivation och Fokusering när den är som sämst. 

    Det har jag gjort i en tavla där jag vill visa på hur det kan vara när man är ofokuserad eller ha fokus  små korta stunder.   När impulserna avbryter varandra och byts ut till helt andra saker. 

    Tänk er  någon som sitter på möte eller i skolan, patient   som då är tvungen att hålla koncentrationen.  Färgerna som är skarpa, cheap är där för att visa på stressen som bor i oförmågan att vara i fokus.  Tavlans röriga rörigheten, speglar att hit och dit tankar som ibland är i mera ilfarter. Även var känslan i målandet att inget blir,  blir klart, liksom något utan bara konstighetsformer. 

    Inte är det ett konstverk,  utan ett försök att få fram rörighet.

    Att betraktaren ska känna att det är  svårt att fokusera då man tittar på bilden.  Vet inte om det upplevs av andra men för mig blev det rörigt och ofokuserat.   Bilden tänker jag använda mig av i en av föreläsningarna jag kommer att  ha i höst. 

    Då i sammanhang av att varför blev det som det blev och inte blev som det skulle……….

    fokus

    Hur blir bilden för dig när du tittar, känns det rörigt eller vad känner du?

  • Aldrig mera NETONNET

    Net on Net, buy NEJ TACK!!!!!

    Helt sant inte en enda pryl tänker jag att köpa där mer.  Expediten som arbetade där var inte bara dum, nurse utan hel dum och helt utan någon som helst service känsla!  Visst priset är lite mindre, order men precis som media markt, så är känslan för kunden helt borta.  Service och vara tillmötes gående, då jag ska ta ut min rätt som konsument finns inte överhuvudtaget. Garanti och reparation så har du ingen som helst service, status eller ens kundbemötande.  Min telefon gick inte att ladda, därför tog jag en tur till GBG för att lämna in den.  Redan i de första meningarna berättade  servicekillen att men det är ditt fel att telefonen  inte funkar.  Jag försökte förklara att den  bara slutade ta emot laddning mm.  Efter en stunds diskussion så frågade jag om han menar att jag ljuger. Hans svar var ett klart och tydligt, ja du ljuger.  Samtidigt  så förklarade han att jag  kommer att få betala  mellan 500 och 800 i porto  då de skickar iväg den till reparation. 

    Ibland brinner jag liksom upp från två håll,  just det gjorde jag i stunden. DÅ tog min telefon och berättade  skaligt för honom, att hans jobb går ut på att tillmötes gå oss kunder.   Även hann jag med att berätta, att jag förväntade mig att en telefon som kostade runt 4000  för ett halvårsedan  har en  lite längre hållbarhet än  6 månader.  Ringde upp min make som var inne i affären, sa till honom att vi handlar inte längre på net on net.  Gick ut, tillsammans med mina steg lovade jag mig själv att dessa lågprisvaruhus inte alls ska vara något som är min marknad.  Siba eller vad det nu kan vara är mera än bra är varan sönder så tar de emot den med ett glatt leende frågar mig om jag vill ha en ny eller något annat i stället.   Det gör dom utan diskussion. En gång för många år sedan då jag skulle handla ett minne till min sons nintendo. Detta  för någon ny version av Zelda som just kommit ut.  Då var  jag just på  Siba, Minnena till spelet hade tagit slut och fanns inte att få tag på någonstans.  Jag var beredd att köpa ett helt nytt nintendo, för då skulle det ingå just ett sådant minne.   Den vänliga Expediten  sa att nej, så ska du inte behöva göra. Du  och din son kan inte hjälpa att minnena e slut. Hon plockade ut ett från en kartong där det ingick och sa att. Vi gör så här i stället, du får köpa detta så får jag lägga undan denna spel konsol, tills  de nya minnena kommer.  Just ett sådant bemötande gör mig varm i hjärtat. Det gjorde ju att jag flera gånger efteråt och ännu idag  gärna handlar på SIBA. De är alltid måna om att jag som kund ska känna mig nöjd med mina köp i deras butik.

    I dag blev jag kallad lögnare av netonnet och deras service kille. Vad väljer jag nästa gång?

    Vad säger jag till de som jag känner, om de ska handla på NETONNET?

    Jo, just det  Handla i vilken affär du vill, men tänk dig för om du handlar på net on net, räkna inte med att du får någon som helst hjälp om du kommer tillbaka. Om du vill berätta för dom att den vara du köpt inte fungerade och att den är sönder.  Då kommer de berätta för dig, att du har själv orsakat att den är sönder, det är ditt fel.  Nej tack inte en gång jag skall handla på net on net.

    Men med handen på Hjärtat, så visste jag nog det redan innan.  Jag är och förblir en lite mera  Siba eller Elgiganten kund. Där jag faktiskt får den service som jag vill ha. Där de är glada för att jag handlar hos dom. Där de hjälper mig om det blir nått krångel……..

    Hittade länkar där det är flera än jag som just blivit illa bemött av Net on net och dess personal.

     http://www.zatzy.com/fragor-svar/309999-stor-varning-foer-netonnet.html 

    http://www.fairshopping.se/netonnet

    Lev idag just nu.  Förr då när jag var mindre vetande så handlade jag på net on net. Idag är jag åter igen klokare och väljer att återgå till SIBA och de mer trevliga säljarna som ser till sina kunders behov.

  • Föreningen STOPP

    Ler En dag som blev bra fast min planering va lite mindre bra.  Det funkade, sick jag hann  med alla saker jag hade sagt ja till.  Två små änglar har varit här sen igår, buy   Vi skulle bjuda på mat, äta tårta och jag skulle hinna med att åka till Uddevalla.  Tog med en av änglarna när jag  skulle till Uddevalla, vara med i ett möte som Föreningen stopp.  Föreningen som  stödjer och verkar för den psykosociala arbetsmiljön.

    En spännande dag,  träffat nya människor.   Titta in på sidan, det är mycket arbete som görs på olika plan inom föreningen.  Just mobbning är ju ett ämne som alltid är Viktigt, aldrig inaktuellt.  Nu orkar jag inte skriva nått mer kort inlägg men sånt e det ibland nu ska det  till en kvälls macka och sen natti natt för mig…….