Kategori: Malix

  • Utslagningskraft, Kung Keops

    Jag skulle bara twittra lite, look eller fbookare lite. Nej, cure Nu får det vara Nog! När ska det bli att vi får vara oss själva? När handlar arbete om kompetens, mind kunskaper och engagemang?  Hade jag haft anställda, vilket jag i och för sig haft. För länge, länge sedan, då jag var företagare, så hade jag vart ganska så nöjd med att de skötte sina uppgifter, tog ansvar och tog egna initiativ samt tog ansvar för sig själva.  Vad de sedan gjorde på sin fritid har jag inte med att göra.  Då på den tiden, fanns  i och för sig inte internet och datorns program var i dos, och Michael Jackson Var ännu inte vit.  JO, jag vet det var länge sedan, men ändå inte så länge sedan som när Jesus gick i kortbyxor. 

    Men jag har eller kan inte förstå hur arbetsgivare kan lägga sig i vad hans anställda gör eller Gjort innan/efter arbetstid. Jag anser att det har han inte med att göra. Gör jag det jag ska på mitt arbete, så ska det räcka.  Var ska det sluta? Kommer det blir att åsikter är något man inte om några år skriver ner, för att man är rädd att förlora eller mista framtida eventuella arbetschanser.  Kommer det bli att vi i hemliga samfund sitter och diskuterar våra åsikter ståndpunkter i källare. Ser liknelser med arbetarens historik. 

    Funderingar från i går hittade fram till mig, även om skolan, och självklart var det Björklund som får ge svaren. Då slipper ju de andra, verka lika inkompetenta. Jag ser sårbarheter breda ut sig i Sverige. Jag ser sårbarheten och maktlösheten i att utslagningen, ser framtidsutsikter där barn tidigt ser sina gelikar och ser sin framtid i vart de bor.  Självklart ser att det var så redan innan denna regeringens uppgång, för klass-skillnaderna har alltid funnits men förr var det inte så tydligt, tydlig och klart som det är idag. Det är alltså så att om du bor i ett sämre bemedlat område, alltså problemområde, så får du sämre skola och troligtvis går ut med sämre betyg kanske inte ens godkända.

    Bor du däremot i ett bättre bemedlat område, så får du möjligheten att gå i en bättre skola, alltså större chans att får godkända betyg. Där till har du även större möjlighet, för dina föräldrar har större plånbokstillgångar och kan anställa en Läxhjälpsläsare till dig så att du kan prestera ännu bättre.  Som det sedan igenom Rut avdrag kan dra av på skatten.  Staten hjälper alltså till så att barn i tidigt stadium skall bo i klass skillnader. Segregation jo det ordet finns även  i dag, idag ser jag det till och med  tydligare än någonsin. Sätt dig på spårvagnen i Örgryte och åk igenom stan  till Hisingen så ser du tydligt vad jag pratar om.  Jag kan inte uttala mig om Stockholm men jag misstänker starkt att det skulle kunna ses även där.

    Klassutslagningsmetoder är något som i alla tider varit genomslagbara. Kung keops pyramider där sjunger Både thåström och Wiehe om  hur någon måste dö, någon ska ha spö.

    Kung Keops pyramid

    Jag är en av dom som slavar på Kung Keops pyramid
    Och det är vi som jobbar nere invid foten
    Och vi sliter och vi svettas för att inte tappa tid
    Och det är synd om dom som inte fyller kvoten
    Har man en gång kommit hit
    blir man aldrig mera fri
    Om man slutar här så slutar man i gropen
    Men om kungen sägs att han är son av solen
    Bakom femton dubbla reglar, bakom femton dubbla lås
    håller rikedomen hov i maktens salar
    Här finns ingenting som hotar, här finns ingenting som stör
    Här är tankarna och rummen lika svala
    Och om någon måste dö
    eller några ska ha spö
    finns det andra som kan verkställa besluten
    Hit hörs aldrig ångestropen eller tjuten
    Men när natten blir lång
    brukar vi sjunga en sång
    som dom som styr oss kan höra i vinden
    Om ett folk som levde en gång
    som ville bygga ett torn
    som skulle räcka ända upp till himlen
    Men ju högre man kom
    ju mera skilde sej dom
    som bodde där uppe ifrån dom andra
    Och till sist blev tornet så högt
    att dom där uppe och nere
    inte längre förstod varandra
    Och då rasade tornet samman
    Så det verkar som om det i varje tid och i
    alla sorters folk
    finns några som vill skapa pyramider
    där dom själva sitter överst och har makten i sin hand
    medan dom som lever nedanför dom lyder
    Men om dom där uppe i det blå
    inte längre vill förstå
    utan föraktar alla dom som ger dom mat
    ska pyramiderna till sist bli deras grav

     

  • Ocktakulärt är ett av mig, Skimmer i åtta färger………

    Betyder mitt ord. Får man verkligen hitta på ett eget ord? jorå, find det får man och det vackra i mitt ord är att det kan stavas lite hur som helst och användas när man vill. Dessutom är det ju ett ord som jag hittat på och uppfinnaren får i detta fall som är jag, decease ibland byta betydelse på ordet. Så fantastiskt är det. Namnlöst-1

     

    Mitt tåg har slutat att gå till den stationen, eller så är det så att jag hoppat av och står och väntar på ett tåg som inte ännu fått räls. För idag sitter jag vid en Järnvägsräls, där skyltarna inte finns. Jag har liksom inte en aning om vart jag är på väg. Eller när tåget ska gå. He he Det måste vara Sj jag pratar om. Fast här är det inte tåget som är försenat, utan jag, som hoppade av försent. Genom att nöta, slita och göra revolution på mig själv. Idag, när tankarna och jag är ett igen, så är den vardagliga sysselsättningen någon annanstans. Idag är det som att stå vid en Järnvägsknutpunkt,  och inte veta vart jag är på väg. Jag kan alltså snart ställa mig till den sidan av vägrenen, där arbete är något man söker, inte har. Det är här idéerna ploppar upp, det är här kvalitéerna av konstnärssjäl inte är ett plus. Samtidigt som jag ser framåt och ser en ny bok ligga framför mig, även en diktsamling med mera ocktakulära verk. Det är synd, att man inte kan betala banklån med dikter och formuleringar. För då hade jag varit skuldfri för länge sedan.

    Smidighets betraktelser.

    Stormar, vindar som blåser bort skammen, självätande självförakt av mig själv. Vindarna helar känslor av trasigheter, vindarna helar mitt själv. Mitt jag som bor i smulor, av trasighet och dramaturgiska håligheter. Dramatik, erotik etnologiska etiker. Är ord som bor flyttat bort från magen i mig. Till ett annat land där kärleken bor i orden av hat. Hat som i alla fall står för sin känsla av förakt.

    Här bland alla satar av smidigheter är smidigheten så förbannat smidig, här bor tron på erotikens avhållsamhet, som att det är orgasmens egentliga universum.

    Här Kysser du din fiendes fötter och slår din käraste vän, bara för att passa in i mönstret av de mänskliga formerna av ironi.

    Ironiska härdar av kärleksgudar bor i olika Communitys där den farligaste slås ut för sin klokhet.

    Att vinna i verklighets operetternas sopraner är att bli kvar i sin egen idioti, i sina okunskaper. Här hedras falskheternas herrar, här hedras de fulaste spel. Djävulska solidariteter och kärleksfulla korruption bubblar fram och ger oss ännu en Stureplans – broder.

    Nej tack ser hellre till vindarna som blåser bort skammen, ser hellre bort. Blundar och sväljer klumpen av fegheter, smidigheten gör mig vilse så ofta, smidigheten vet inte vilket som är sant eller falskt.

    Är jag orolig? Jo, jag är en orolig själ med en sårbarhet, av förväntan av det värsta. Här är det tur att jag är gift med en make som är så klok att klokhet är i överflöd.  Lugn, klok, tänker ett varv till och lägger till Eftertänksamheter är med stora bokstäver i honom.  Jo, det är tur att jag har honom, för utan denna man så hade jag haft oro, känt ångest mm. Gör  det nu med, men, han har en förmåga att få mig att inte se det som orolighetsmoln.

    Utan här är din, möjlighet och tid till att utvecklas.

    Men hallå, det gör jag väl ändå?

    Jo, svarar han, men nu i din takt och i din tid.

    I mina tankar föds tankar om att allt har en mening,  just nu ser jag inte vad meningen är.  Men om ett tag, kommer meningen att finnas och jag kan andas ut och se klokheter i det som sker just nu.
    Jo, jag tjuvkikade i facit ibland, så synd att jag inte har facit just nu, Eller så kanske det är tur.

    Tacksamhet bor i mig trotts alla oroligheter in för framtiden.

    Tack! för att jag lever andas och finns.  Tack för alla klokhetsjärnvägar som jag redan åkt det är ju dem som gjort att jag är här idag. Tack för alla mina begåvningar som Gör Balsameringar i min själ.  Varje dikt och varje penseldrag jag gjort har en beröring i mig. Ger mig näring kraft och kärlek…….

    Lev idag, just nu ska jag måla lite……

  • Fet eller det lite finare ordet Överviktig till Jätte viktig.

     

    Överviktiga människor ska betala mera i skatt. Det tycker Stefan Hanna, pharm kommunalråd för Centerpartiet i Uppsala.   Jag tycker att Stefan Hanna som är Kommunalråd i Centerpartiet i Uppsala borde Tänka ett steg till. Fast det är klart då kanske han inte hade varit kommunalråd i Centerpartiet i Uppsala. Eller så hade han det. Dumhetstankar så det lyser om dem, recipe de skulle kunna lysa upp ett helt samhälle om man fick elektricitet av så dumma, story inskränkta tankar.

    Ibland gör det ont när vissa tänker.  Men Jag tycker lite synd om honom, för hans uttalande säger mig att livet inte varit så snällt med honom. Empati kärlek och förståelse verkar inte bott hos  Stefan. Överviktig kontra underviktig bulimi – Anorexi, Stressrelaterade sjukdomar, mm mm. Jo, Jag är medveten om att vi är fria människor som hela tiden gör livsval i våra liv.  Och visst jag är lite överviktig, eller rätt skrivet är Jag  jätteviktig.  Nej ska sluta driva med dumheten.  Jag tänker på sårbarheten, som Stefan inte fått in i sina tankar.  Jag har en sårbarhet för stress  vilket gjort att jag måste lära mig hantera och sluta ställa orimliga krav.  En människa som har lite för många kilo kan ha en sårbarhet inom sitt område.  Någon har sårbarheter och svårigheter att hantera ångest krav mm vi har alla sårbarheter. Vi betalar alla skatt. Inte ska det nu ställas ut en elit som  berättar för oss andra genom straffskatter om vi inte uppfyller något utseende ideal.  Andres Zorn tid så  hade det varit  Herr Hanna själv som fått betala straffskatt.

     

      För på den tiden då  Hyllades mulligheten och Herr Zorn hyllade den genom att avbilda den.

  • Kreativitet gör ont ibland.

    Fryser

    tavla (9)_redigerad-2

    Steg för steg och tanke för tanke. Jo så blir det när jag är ute och går. Våran lille hund får en rejäl morgonpromenad med mig, medicine   en timma varje morgon.  Idag var det riktigt kallt ute. Att komma in i värmen och dricka en kopp te var mera än underbart. Färgerna som visade sig ute, look gav inspiration och tankar om ord. Just nu blir det mycket dikt av verkligheter. Worddokument fylls just nu av dikt-ord och tankar. Kanske just därför jag inte skriver så mycket i bloggen. Dessutom känns det som bloggorden har tagit slut. Allt har ett slut. Kanske har min blogg ett slut nu. Kanske är det ett vilande slut där inläggen blir mera sporadiska.  Nått har förändrats, idag är det inte blogginlägg jag tänker på det första jag gör. Idag är det inte att skriva som är det drivande. Nej det är mera blyerts, läsa, och ha tankar om målande. Jag når inte riktigt enda fram i mitt målande. Lyckats inte riktigt att ta det där steget som gör att penseln är i min hand.  Här ligger ångest. Ångest över för och efterarbete. Även för avbrytningsförsök. Dessutom blir jag aldrig nöjd med mitt målande.  I skrivandets stund pirrar det till i magen, tanken är vid stafflit och hopp griper tag i mig. Tänk idag kanske det blir till på riktigt, för bilden finns där, upplägget är där.  Det är bara jag, min rädsla som skall bytas ut till målande.

    //malix.se

    Technorati-taggar: ,,,

  • Den goda Fortsättningen på Denna Jul Helg.

    Då var det Juldagen, click Aftonen förflöt finfint, buy min gamla farmor åt gott. Lite glögg, vin och ett glas sherry, Hela tiden rädd för att bli onykter. Farmor är 84 år skulle hon bli lite onykter eller lite rund så tror jag det ställer mera till rätta än ställer till. Glömsk är hon, ibland vet hon inte vem jag är än mindre så vet hon om vilka mina barn är.  Ibland minns hon bara sånt som är för väldigt, väldigt länge sen.  Men det blev en jul till med min gamla farmor. En jul till där farmor var med, där hon var som bäst där uttrycken mmm det var så gott, det godaste jag ätit är saker som jag kan minnas. För nu känner jag att jularna med farmor är bland det sista, nu har snart min lilla farmor gjort sitt här på jorden.

    Idag vill jag springa morgonrocksmaraton, har haft svårt att sova i natt mellan 4 och 6 satt jag i vardagsrummet och läste boken som jag fick av min moder i julklapp.  Nu ska det bli en dag i nuhetstimmar. Nu just nu ska vara här och nu i stunden.

    Vill önska alla en God Fortsättning på denna Jul Helg!

  • GOD JUL OCH Kan du göra så?

    220 kvm och julfirande är lite litet. Jo så e re, decease detta inlägg skall skrivas. Därefter kommer jag packa ner min stationära dator, nurse för att sedan få plats med broders familj, click systers familj, min moder och där till min gamla farmor. Min älskade gamla Farmor. Tåren rinner ner för kinden, min moster upp i himlen viskar hela tiden till mig just nu,  ”Carina, gråt inte torka tårarna och snälla gumman gråt inte. Kan du göra så, säger hon?” Därefter så berättas sedan den gamla historian om när jag var liten, ”och gjorde så” vilket var att grina upp hela ansiktet. Mormor som också bor i himlen, tittar lite strängt med glimten i ögat  på min moster, säjer till henne att klart att flickan ska få gråta. Det gör henne till människa. Därefter klappar hon på mitt huvud och låter mina tårar torkas av hennes mjuka klänning med blommor på. Hela mitt sinne framkallar nu mormors mjuka händer som klappar mitt hår, doften av min mormor gör att tårarna stillas. Tårarna som fälls över att farmors sista jul, kanske är denna julen som kommer.  Ännu är det inte säkert att min syster får med sig henne hit, men är det någon som lyckas så är det min syster som i så fall kommer att göra det.

    Men tårarna rinner även för att min rädsla, som jag kände förra veckan,  då det fortfarande fanns ett hopp inom mig. Hoppet om att min vän är fel att säga, för han är mera som ett av mina barn, även om jag inte är hans mamma så ligger eller bor han och hans själ just på den platsen i mitt hjärta som är till för barnen. Han är ett av mina barn om inte biologiskt så i alla fall mitt själsliga barn.  Han har återigen så här i juletid fått för sig att välja att sakta ta livet av sig.  Förra julen åkte jag upp till honom och hans familj i dag, med en julklapp till honom i formen av en tavla som jag gjort till honom, där till lite kläder till lillemannen som bara var fyra fem månader.

    Idag sitter han i någon kvart och lurar ut hur han ska få nästa sil, eller så sitter han just nu och fiskar efter nästa sil. Det blir kallt inom mig, rädslan från i förrgår när jag hörde fel och trodde att pojken lämnat livet för att flytta upp ett steg till himlen han med.  Just den rädslan grep tag om mig. För kanske är det just nu det som hänt, att han tagit sitt sista andetag, kanske är det just det som kanske hänt, kanske är det just nu i denna stund, just det, som han lyckats med. Kanske det skulle kunna vara så och kanske är det inte så. Det enda jag vet är att det gör för djävla ont att ha en pojke i tankarna som är vuxen men ändå ett litet barn. Idag är hans hjärta och hjärna kalla, idag vet jag att han kanske inte ens har en aning om att det imorgon är jul. Att hans son för andra gången ska uppleva julen, denna gången väljer sonens pappa att sakta ta livet av sig, i stället för att vara pappa till sin son och sin månadsgamla dotter.

    Nej, min själsliga son väljer att knarka sönder sig, sin familj, stället för att ta tag i det livet han har, att vara pappa till sina barn. För Djävla sjukt att knarkandet, är viktigare än barnen. Denna skrift är nu till sin enda och den stationära skall nu plockas ner.  Tillsammans med den stationära datorn skall även, Mina tankar om min knarkande pojke nu begravas. Datorn kommer jag återigen packa upp på juldagen, men, Mina tankar om Sonen skall inte läggas mera kraft på. Jag har lagt så många redan, mina känslor och mina tankar behöver inte den oron och den sorgen.  Den sorgen kan komma då han gjort det han strävar efter, Då kan jag sörja, sörja i Kyrkan, vid hans bår, då kommer jag sörja hans död, och min oförmåga att inta sanningen, om att han är en knarkare som vill knarka, att han har ett val, ett val där han väljer att knarka sig till döds. Att han faktiskt skiter i alla,  runt omkring honom, som bryr sig, och vill han väl.
    Han vill knarka sig till döds och han vill inte ha omtanke överhuvudtaget. Om han inte får knarka till omtanken.  Nej, nu kommer jag släcka ner tankarna, om honom. Nu ska jag välja livet, välja att leva just nu, nu handlar det om att packa ner datorn och fixa till. Därefter  skall det firas Jul, en riktigt God Jul, tillsammans med min familj, mina syskons familjer , moder och farmoder.  Vi skall äta gott leva gott!

    Just så här, just nu, vill jag passa på att önska er alla en God Jul.

    En riktigt God Jul, Där ni mår Gott, bor i närhet och kärlek.

    Vill även passa på att tacka för att ni orkade läsa enda hit.

    God Jul

    Tomten Han kommer i år med

    GOD JUL!!!


    PS. 2011  är året då jag  skall genomföra mitt GÖRA SKILLNAD!

  • Göra Skillnad Projektet

    Jag har fått en tanke och tänker att jag vill bidra, purchase bidra till något, drugs göra en liten del.  En god handling i den här världen, unhealthy   därför tänker jag nästa år skänka 1 % av min omsättning i mitt företag till något biståndsprojekt.

    För varje 100 lapp som jag får in, kommer en krona gå till något projekt.

    Har inte hittat det jag söker ännu, men jag vill det skall vara en öronmärkning det ska göra skillnad för kvinnor någonstans i världen.

    Det ska vara  drivkraft och unga kvinnors möjlighet till självständighet.

    Ojdå låter som en riktigt Fredrika Bremer eller vad hon heter, Min dotter heter Fredrika men det efter min gammelfarmor.

    Åter till skillnad projektet Ja så ska det heta Göra skillnad projektet.  1% av på de pengar som kommer in i mitt företag skall  alltså gå till

    Det nu namngivna projektet

    ”Göra skillnad!”

    Jag kan  inte hjälpa hela världen men jag kan göra en liten del. Det gör jag genom att göra skillnad.

    Vad gör du?

  • Snö, snö strålande snö

    en ny dag en dag med snövallar och skottryggar. Självklart har jag en make som är grymt stark som dessutom gillar att skotta snö. Så jag får kanske nöja mig med ryggskottsmake till julen. Fast vad gör det, sales den går att värma upp med juleglögg och pepparkaka. HMmm maken gillar inte glöggen, han får nöja sig med pepparkakan, glöggen kan jag ta om han tjatar. Tror glöggen skulle göra minst lika mycket nytta i min rygg  fast jag inte har skottat. 🙂

    Idag blir det rita inne som gäller hade tänkt mig ner till mitt staffli men på något sätt blir det inte av.

    Det var länge sen nu…… 

    Idag ångrar de sig, jo kanske borde de oxå kunna tänka på Sagorna till barnen i Ghana gör som jag  så blir det flera sagor till barnen i Ghana det. Fast helst hade de kanske velat ha något helt annat men den insamlingen kan ju Hotellet stå för de verkar ju lite För mycket tillgångar vi får nöja oss med För mycket snö……….

    Ett projekt i Ghana  utbildning,  gör människor mer självständiga. Istället för julklapp kan det sändas ett bidrag.

  • Söndagsmaraton i morgonrocks-rock.

    sitter just nu med kemikalier i håret som gör att ögonen tåras. Söndag, advice morgon, och med morgonrock. Jo då mys det.  Söndagar ska just vara  dagar i morgonrocksmaraton, och kanske en endagarskurs.  Funderar och funderar på att skriva bok igen fast nu lite mera smått.  Smått i förståelse processer och förklaringsmodeller för barn. Inte är jag riktigt där ännu men känner att det är på gång, kanske är det mera förklaringarna som jag gjorde för mina barn i formen av sagor som jag  skrev till dom när de var små.  Ännu är det bara funderingar och vilande tankar inom mig.  Men ändå de ligger och mognar på skullen skulle man kunna säga. Pojken som inte var där när det  hade hänt skulle boken kunna heta. För då var han någon annanstans. På ett nytt upptåg som inte ens  tänkts klart  mera än till nyansen. Konsekvensen visar sig som oförklarliga bevis där vuxna inbillar sig att det är ren och skär dumhet om  de slutar tänka efter första tanken.  Hoppla har den ju redan klar känner jag men oj, varför i Hel-vete-i-en-skål ramlar inte orden i på pappret?

    Kanske för att jag skriver på datorn? Men där blir ju heller inga ord bara en massa dikter och andra visor………..

    Pojken som inte var där det hände….. jo titeln gillar jag men kanske behöver typsnitt orden och nej som vanligt är det bara till att bestämma sig………fast det går jag sen!

  • Drömm (e) risk (iska) tankebans önskningar

    Lite av hopp har tänts och lite av känslan av att hoppa ner för ett stupkänslan som  känns i magen.  Varför jo, unhealthy för jag börjar återigen hoppas, for sale jag börjar återigen se solen, som kan vara en falsk illusion av lurendrejeri av mig själv. Min vän är i behandling, min vän har möjligheten att få hjälp. Hans röst låter frisk och i orden känner jag:  Oj, gud vilken gnista som finns i den pojken, bara han orkar hålla tag i den igen.  Där i ligger rädslan, gnistan och orkar.  Känslan i magen blir till av gnistan orkar och Vågar jag. Vågar jag lita på det jag kanske inbillar mig att jag hör?  Kanske är det så att jag inbillar mig att jag  hör vackerhet, hopp och lycka i hans ord. Bara för att jag återigen vill så innerligt att det ska vara det jag hör.  Varför vill jag så himla mycket att han ska lyckas?

    Jaaa, jag vet inte eller jo, för bakom hans kalla rå missbrukar roll, bor det en liten pojke som önskar och hoppas  att han duger, lika mycket som han ser att andra duger.  Det är just den lilla pojken som duger, som jag vill han skall hitta på riktigt. Så att han kan möta sig själv och se sig själv i ögonen,  att han vågar möta sin värsta fiende som döljer sig i spegeln där han bor. Nämligen sig själv, sig själv  och den han tror sig vara.

    Jag hoppas att hans medicin skall hjälpa honom att se.  Att han våga hoppa ut i livet och omfamna det, i stället för att upprepa historia, som han gjort hittills.  Att denna gången bryts det mönster, som han  återblickar i. Att han ser det som verktyg för resterande liv, där han  har möjlighet att vara den han egentligen är. Där han har möjligheten att bli den  underbara pappan, han kan vara för sina barn. Att han skall få uppleva och njuta av sitt liv, sina barn och allt runt omkring utan samvets- grubblerier.

    Just nu får jag hoppa ut för stupets känslor i magen, av mitt skriveri, mina önskningar. Kanske är dessa stupets känslor snart utbytta till lyckokänslor.  Där mina tankar inte är hopp och katastrof tankar, utan en  verklighet där jag kan vila mig i att, han finns där ute, han är lycklig på riktigt.