Kategori: Malix

  • OS Medalj borde det varit.

    OS Medalj borde det varit.

    Idag har jag provat på mitt mod. Jag har blivit en sådan där människa som tar sprutor när det behövs. Innan för ca två år sedan var jag en människa som inte tog sprutor. Oavsett om det behövdes eller ej. Men tack vare min fobi, min kärlek till naturen plus massor av KBT träningar med en Jätte duktig kille. Har jag lyckats hitta till att jag är någon, som tar sprutor när det behövs. Jag är inte någon som går dit med lätta steg. Utan här krävs det en kraftansträngning, mod och lite mycket djä… annama.

    Idag blev det den där tredje dosen, av vaccin. Innan sprutan var jag inte helt säker, på att det skulle bli den där tredje sprutan. Redan under natten har ångesten, spelat mig spratt. Har blivit jagad av sprutor, under nattens drömmar. När jag vaknade i morse var jag helt slut i mina känslor. Satt här och drack mitt kaffe. Samtidigt med mina tankar om att jag inte är en dålig människa, om jag inte vågar ta sprutan. Toa besök 45 nu på morgonen, så blev de. Men ta på dig kläder så kan du ångra dig, när kläderna är på. Du har tid att sminka dig, innan du åker.

    När facet och kläderna var på, kokade maken ägg. Jag gjorde min havregrynsgröt och kände ändå nej, jag gör det inte. Jag hade inte sagt något till maken, om min rädsla. Ett sista besök på toa innan vi åkte iväg. Under bilturen kände jag hur jag igen, hade behövt kissa. Jag insåg då att det var inte någon infektion, utan nervositet. Maken parkerade bilen och jag började känna smått panik, nu behövde jag verkligen kissa.

    Skriva i lappen, på med munskyddet och sätta sig och vänta. Då när jag satt där och väntade, såg jag hur stor den där sprutan var. Jag hade svårt att inte titta på den, som hon just då skulle ge en spruta till. Hjärtat bankade som om det höll på att sprängas. Innan jag kom på att jag faktiskt inte behövde titta på sprutan. Utan började nagelfara själva lokalen, för att se om det fanns en toa. Ville inte kissa på mig, då sprutan skulle tas. Men där fanns inte toa. Några blev uppropade, efter det blev det min mans tur. Det var jag och en annan kvinna, som satt och väntade. Jag tänkte att hon kunde göra före mig. Men då sprutsjuksköterskan sa nästa, väntade jag men, kvinnan bredvid mig tittade på mig och nickade, att jag skulle gå dit. Av ren reflex reste jag mig och gick till den tomma stolen. Tänkte jag kan bara gå förbi henne, jag behöver inte sätta mig där.

    Innan hade jag haft tankar om att jag kan låtsas glömt något och gått ut ur ingången. Men alla dom där tankarna försvann, jag satte mig på stolen. Drog upp ärmen på min klänning och väntade. Sjuksköterskan sa, nu får du luta dig tillbaka, slappna av. Jag lutade mig tillbaka, det där med att slappna av gick inte. Trodde att hon hade satt fast sprutan i armen fast jag inte kände något men, då kom sticket. I gatan vad ont det gjorde, kändes som akupunktur nålarna jag brukar få i höften men, tusen gånger värre.

    Ett rejält stick och sedan en kyla, som blev en stelhet. Rummet började gunga men, inte av sprutan utan av min rädsla. Då hörde jag henne säga att, nu har du fått den tredje sprutan och nu är du klar, för denna gången. Det gjorde lite ont i armen men, ångesten som varit innan, försvann. Jag gjorde det, jag är fast jag inte trodde det, någon som tar sprutor när det behövs. En seger känsla flyttande in i mig, vid hennes ord. Nu är du klar. Just den här sprutan med vaccin, är en modighetsspruta där jag borde få en OS medalj. För oj jag verkligen gjorde det, fast jag var så rädd. Minst lika rädd som när jag tackade nej till stelkrampsvaccin när jag var 20 år. Men jag gjorde det. Nu kan jag andas ut, ska belöna mig med en vilodag, där inget ska vara något måste. För just nu är jag helt slut i kroppen av denna vidriga oroskänsla jag bott i hela morgonen. Jag verkligen gjorde det.

    Lev idag just nu, imorgon kan det vara försent. Igår är inte längre här utan just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Det årliga tandbesöket.

    Idag blev det att hoppa över badet. Det fick bli ett besök hos tandläkare istället. Jag har under många år haft servicen via tandläkarförsäkring. En gång om året blir det tandhygienist, om det vill sig illa så blir det ett vidare besök till tandläkaren. Det är inte så ofta det blir besök till tandläkare. men i år blev det att boka in ett besök till. En lagning som gått lite sönder. Just det där med tandvårdsförsäkring är det bästa för mig. Jag betalar en liten summa varje månad och slipper dyra tandläkarbesök.

    Jag frågade självklart om bedövning. Men nops det kommer det nog inte bli. Frågan är om jag kommer våga gå dit. Just bedövning har varit den sista utvägen, jag inte gett upp i min tandrädsla. Nu kommer ångesten bo i kroppen, fram tills det där tandläkarbesöket kommer att bli till.

    Som alltid så blir det fina ord hos tandläkaren, jag sköter om mina tänder exemplariskt. Detta pga av att jag är så fasligt rädd för att besöka tandläkaren. Jag hade planerat in ett litet bad på torsdag, men inser att jag har viktigare saker för mig. Det är dags för den där tredje sprutan. Den är viktigare än badet just den dagen. Idag blir det att jobba jour, efter det blir det en lång dag på jobbet i morgon för då slutar jag 16.30. Jag kommer att vara trött, imorgon kommer det att bli sova på soffan när jag kommer hem. Torsdagen blir att vila upp sig inför helgens jobb. Veckan efter blir luft i systemet. Då är det flera lediga dagar.

    Jag har hittat till flera bra-saker med FitLine. Den där morgondrinken ar blivit ett sätt att starta upp dagen i lugn och ro. Nästan så det skimrar om just den stunden. Min mage som gjort ont så länge jag minns. Men nu är det som trolleri, inte ont alls. Ofta får jag ont i magen efter jag ätit, men den senaste veckan har jag inte haft ont över huvudtaget efter att jag ätit mat.

    Mina naglar bryts inte lika mycket, dom har blivit starkare.

    Skickar med en länk här.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson
  • David Nilsson & The Bon Vivants. Och ett kallbad såklart!

    Jo, i morse när jag satt här i soffan, hade jag bestämt mig för att sluta upp med dumheterna! Om att åka till sjön och bada. Riktigt dumt, kände jag att det var. Så härligt skönt, att sitta här med kaffe och njuta av värmen som omslöt mig.

    Då tittade hon fram den där fightern i mig. Hon frågade om jag var nöjd, med mitt beslut.

    Jaaaa då, oviljan hon i mig, hon var så nöjd , hörde jag en hon säga. Då dök hon upp en gång till den där viljan, frågade mig om jag verkligen skulle hoppa över mitt bad.

    Den här första dagen i mitt nu 57 åriga liv. Det är att ge upp, sa hon. Okej, sa jag då gör jag det. Satte mig mera tillrätta i soffan, njöt ännu mera av mitt kaffe.

    No, no, sa jag högt för mig själv. Inte är jag en sådan som ger upp, fast jag är så gammal. Drack snabbt upp den sista klunken kaffe, skyndade mig göra mig klar, för att åka iväg. Hann till badplatsen i tid och blev upphämtade av en av mina badsystrar. Idag var en ny gammal syster med oss i badet och vi var 8 stycken som badade.

    Vattnet var självklart lika kallt som vanligt men, det var svårt att doppa ner kroppen. Väl i vattnet var det skönt, friskt och härligt. Känslan efteråt helt underbar. Det doftade vår, där i skogen. Känslan i mig var en seger, igen och igen en seger. Det senaste halvåret har varit så fulla och segrar. Det där motståndet, som ibland bor i mig, gör segrarna så stora. Jag övervann min bekvämlighet, verkligen gjorde det jag förutsatt mig att göra. Så härligt. Så helt underbart att nästan varje vecka, känna hur min motivation viljan är en segrare varje gång modet sviktar.

    På vägen hem lyssnade jag på en av mina arbetskamraters musik. Gruppen heter eller om det är en duo/ trio, vet jag inte i alla fall heter dom David Nilsson & The Bon Vivants. Låten som just nu bor i mitt hjärta är The light inside of me. Det känns som det är mina ord som sjöngs i låten, som om de orden är skrivna ut mitt liv. Första gången jag hörde den, grät jag. Den gör ont på insidan och talar till något inom mig.

    Det finns många fina låtar, dom gjort och texterna är så värda att lyssna till. Sångarens röst är så grym. Håren på armarna reser sig när han tar ton, det är svårt att inte sjunga med i låtarna. Ett band som jag vill se Live!

    Nog för idag just nu, Just nu lever vi. Det är i nuet, vi verkar alltid. Just nu vi kan göra något åt. Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson
  • En lugn fin födelsedag.

    Det behövs efter ett jour pass. Då har jag igen fyllt år. En riktigt trevlig födelsedag blev det. Den började på jobbet. När de där morgontimmarna var klara på jobbet, åkte jag hem i snö yra. Väl hemma hade maken gjort frukost. När den var intagen, kom min väninnan och hennes make ringande på dörren. Hon och jag fyller år på samma dag. En bukett tulpaner uppvaktades jag med. Tyvärr så hade jag inte samma tanke att gratulera henne med present men, jag får komma på något i efter hand.

    Under eftermiddagen åkte jag och maken till Torp där har det precis öppnat en Turkisk restarraung vid namnet Mangal turkisk kolgrill. Jag åt något med en massa röror. Grymt god mat, har dom där. Har varit där två gånger nu. Där bor ingen besvikelse för maten är gudagod. Under kvällen kollade vi tv här hemma och maken bjöd på sriracha popcorn. lite spännande smak men får jag välja mellan lakritspopcorn och dom där sriracha så är det lakritspopcorn som gäller. Idag blev det inte något bad, eftersom jag sovit på jobbet och slutade halv elva. jag och mina badsystrar brukar ju bada vid halv nio.
    Om man nu tänker att man lever i en meter har jag redan varit på denna jord i 57 cm, det säger mig att jag faktiskt levt mera dagar än jag har kvar att leva. Det gäller att smaka på livet, leva livet. Inte bara lägga kraften på jobb och måsten. Utan njuta av tillvaron. Jag tror jag är rätt bra på det. I alla fall känns det så just nu, när allt flyter på och jag verkligen orkar nå dom mål jag satt upp i min vardag.

    Lev idag just nu igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Vinter bad och fegheten. Som hittat fram…..

    Igår fick jag en lite tidig födelsedags present. En ny grej, till mina morgonbad. Maken hade fått till uppgift att köpa en stol som skulle vara lätt att ta med sig. Men istället hittade han den här.

    Den perfekta om än lite stor väska för mig, som är vinterbadare. Den var riktigt bra att ha med sig nu på morgonen. Där fanns fack för mobil och nycklar, ett fack för de våta skorna och ett stort fack för mina torra kläder som sedan blev fack för morgonrock och handduk. En riktigt bra ryggsäck med stol. Vilket gjorde det enklare att ta på badskorna och få av badskor, när det var dags för det. I morse hittade jag mina badskor, fortfarande våta från igår. Inte en höjdare att ta på dom, innan badet. Men eftersom vi badar i skogen just nu och jag inte vill möta det kalla vattnet med bara fötter, blev det att ta på det våta kalla badskorna. Vi var flera som badade idag, 6 badsystrar blev vi idag. En väg av dimma, mötte mig på vägen till badet och lite puder av snö. Det gjorde att jag var lätt på gasen. Såg ut som det var halt.

    Även inne i skogen, vart det en slöja av dimma. Lervällingen hade förökat sig. Nu får det nog bli gummistövlar, nästa gång jag åker till badet. 0 grader på land och 2 grader i vattnet kanske var det 2, 3 men, allt under tio grader är riktigt kallt tycker jag. Idag var det lite mera snatter än igår men, ändå en form av stillhet med det där badet. När jag skulle till och doppa mig, vart det som om det inte gick. Det tog längre tid än vanligt, att få under kroppen under vattenytan. Kändes som att jag badade i isflak. Men när väl doppet blev till så blev det bättre. Kylan sitter fortfarande i kroppen, fingrarna är kalla. Men det där badet är gjort och morgonen har börjat. Här kommer dagens bildskörd.

    Idag ska vi avtacka våran chef. Han ska nu prova på andra uppgifter, hos en annan arbetsgivare. Känns lite så där, med just det. Men i min ålder borde jag lärt mig, eller jag har lärt mig, att just bra chefer är intresserade chefer, som är nyfikna och vågar lämna en post för att ta en annan. Bra chefer flyttar på sig, gör nya saker och man får vara glad, för att man fått förmånen att haft en bra chef.

    För mig är en bra chef lyhörd, modig och vågar prata om sådant som man måste, men inte vill prata om. En bra chef underlättar det jobb som ska göras. Ser till att ge dig de verktyg, du behöver för att göra ett bra jobb. Han/ hon tror på dig, ser dig och bekräftar dig. Han/ hon har tid när medarbetare behöver tid. En bra chef motiverar, inspirerar och ser sina medarbetare. En bra chef är med i verksamheten och vet hur verksamheten är, när han inte är där.

    Nåja det blir nog bra med den nya chefen med, hon har ju varit med i verksamheten redan under tiden vår chef var där. Hm… vem vet kanske var det hon som gjorde att han var en bra chef? Eller så har hon lärt sig av honom, hur en bra chef ska vara. Det hoppas jag i alla fall. Det känns som att det är många saker som händer på jobbet. sakerna som händer säger mig att det är dags att röra på sig. Allt som hänt det sista halvåret, med saker på jobbet och erbjudande i mitt vanliga liv.

    Säger mig att hmm, något där uppe vill annorlunda för mig. Någon där uppe vill, att jag ska gå en annan väg. Jag hade samma känsla då, när jag för många år sedan hoppade av SIS, för att prova nytt. Då var det kanske mera jag som valde, men nu känns det som om något annat håller på att välja mig. Men självklart, är det saker som jag i slutändan ändå behöver ta beslut om och göra. Lite som när jag för några år sedan tackade nej till ett jobb, som kunde bli mitt. Då ringde dom en extra gång, för att erbjuda mig en tjänst igen. Då just i det samtalet kände jag, men någon där uppe har bestämt sig för att jag ska göra det här. Det här kommer att vara bra för mig. Den gången blev det riktigt bra för mig.

    Just nu när jag sitter här och skriver, finns den där känslan här igen. Något där utanför mig själv, vill att jag ska ta ett steg i en annan riktning. Det är bara jag som behöver ha lite mod, vara lite modig. Jag som är en sådan feg skit som inte gillar att gå utanför min komfort zon. Hmmm hur tänkte jag här??? Feg skit? Hmmm jag som Vinter-badar. Fast just vinterbadet har nu blivit en vana, så det är inte värst modigt längre, jag som skrev en bok och gav ut den.Det var modigt då på den tiden men,….. jo men den där boken två som bor på skrivbordet, som inte blivit en bok ,….där bor fegheten, jag som startade ett företag och gick ut och pratade med människor om ADHD. Jo, visst gjorde jag det men….. gör jag det idag? Fast det beror kanske inte på feghet, utan mera på att jag inte fått någon förfrågning just nu, det beror kanske på helt andra saker en feghet….. hmm många hmm blir det i mig just nu… kanske dags att sluta fundera och göra något helt annat. Ta en varm dusch i stället få in lite värme i kroppen för jag sitter här och fryser just nu.

    Skickar med en länk om Mary Kay

    Lev idag just nu, igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • En morgon i skogen.

    Man säger att från och med idag, ska det bli ljusare på morgonen, det var inget jag märkte. Fast kanske var det lite ljusare när vi jag och mina badsystrar, traskade mot vår lilla skogsglänta. Skogsgläntan där våra morgonbad blir till. 4 januari, tänka sig att jag har hållit i min goda vana så länge. I och för sig hade jag en svacka mellan Jul och nyåret. Men redan på Nyårsafton tog jag tillbaka min vana med att ta en morgonbad. Idag var det strömningar i vattnet. En av mina badsystrar kände hur strömmen vill ta med henne i sin kraft. Morgonens bad skedde genom tystnad. Inte alls det där tjattret som det brukar vara utan idag var vi i våra egna bubblor och gjorde det vi var där för att göra. Ett tyst och stilla bad med forsande iskallt vatten, 1,2 grader gör att kroppen vaknar till och sinnet blir mjukt.

    Det är inte s mycket is längre 🙂

    Jag känner mig så glad och faktiskt tacksam emot mig själv över att jag verkligen vågade och gjorde det, höll i och höll ut i mitt badande. Fast det är fasligt kallt, en geggig stig att gå på, så gör jag det. Jag mår så bra av min nya vana, den tillför mig så mycket. Till en början var det bara stolthet och modighet jag kände. Det var nyhetens behag. Nu hoppar det fram andra saker i denna vana som blir till fördelar för mig. Värken i min höft avstannar en stund, värk över huvud taget försvinner en stund på dagen. Jag har lärt mig att vara i just nuet. Jag blir piggare av mitt bad. Den där lilla tabletten som jag inte ätit i flera år, för min koncentration.

    Den som kan hjälpa mig att vara mindre ADHDig, så att min vardag går ihop. Valde jag bort för att jag inte mådde så bra av den, den behöver inte jag nu! Vaktmästaren som utan tablett jobbar i mörker, har efter bad fullstyrka av ljus eftersom kroppen och huvudet är fullt vaket, efter bad. Rastlösheten försvinner, ångest och oro bortblåst. Energi flyttar in i kroppen, på ett sätt där jag mera kan härbärgera den. Göra något konstruktivt av den, i stället för att börja göra saker som aldrig blir färdiggjorda. Stillheten och ron som badet för med sig och som idag då tystnaden.

    Tystnade förde med sig stillhet och ron i kroppen, den sitter i ännu fast, jag varit hemma en stund. Idag gjorde jag annorlunda mot var jag brukar göra, när jag kom hem. Jag intog frukosten med ens, efter att jag sköljt upp mina badskor. Eftersom jag äter viktväktarvänlig mat så blir det alltid Gröt till frukosten. Havregrynsgröt utan mjölk men, med bär eller frukt. Idag tog jag frusna jordgubbar till den heta gröten. Låter de frusna bären ligga i en stund så dom hinner att tina och kyla ner gröten. Till gröten blir det två st ägg som jag mosar med lite salt på. Det där står jag mig på fram till middagen. Inte alls hungrig, utan klarar mig bra fram till tre fyra på eftermiddagen. Kämpar du med vikten kan jar varmt rekommendera WW appen.

    Att låta kroppen vakna till morgonen där ute i skogen gör susen för själen. Doften av skog och gran har en magisk inverkan på mitt sinne. Jag får så många kreativa tankar, under någon timma efter bad. Jag är så innerligt tacksam emot mig själv, att jag faktiskt gjorde det! Jag vågade ta steget till att bli en vinterbadare. Det bor allt lite tacksamhet emot mina badsystrar också. För dom är reserven som jag ibland tar till när lusten är mindre motiverande. Dom är bland mitt mod, dom gör att jag vågar. Jag har under detta halvår i min strävan av att bli vinterbadare även blivit mera medveten om naturen upplevelsen av naturen har blivit starkare det finns så mycket vackert där ute som jag inte innan sett.

    Pinnen på bilden är en klädhängare som en av mina badsystrar hängt dit.

    FitLine Jag har även återtagit en annan god vana, som jag för några år sedan provade, men slutade med. Jag slutade med den för jag kände att nej, det behövs inte mera nu. jag mådde så bra och var inte helt övertygad om att det berodde på mina drinkar från Fitline.

    Sedan dalade energin ut, utan att jag förstod det. Nu pratar vi Fitline. Här har vi de produkter som kroppen behöver. Jag har druckit mina drinkar morgon och kväll i snart två veckor. Känner jag någon skillnad. Jag tror det…

    Jag är piggare men, framför allt så har jag hittat tillbaka till sömnen. Sover gott, somnar utan att jag vaknar upp och inte kan somna igen. Visst vaknar jag går till toa. Men med ens jag lägger huvudet på kudden igen, sover jag. Känner mig mera utvilad. Dessutom har jag fått en renare bänk i köket. Nu bor det bara mina portionspåsar i ett skåp.

    En halv-böj som Cornelis sjöng om. Men jag tar inte seglar vatten. Utan en halv böj ner till skåpet under bänken är för att ta en påse, fullproppad av vitaminer, i ett glas och på med vatten. Rör runt så att pulvret löser upp sig, dricker den långsamt under en halvtimma och njuter av den friska härliga vitamindrinken. Ställer glaset i diskmaskinen och gör mig redo för en kopp kaffe. Eftersom jag vill att vitaminerna ska hitta rätt, väntar jag en stund. Det gör kaffet hinner svalna av så det blir drickvänligt. Mår gott av tanken, att jag fyllt på med lite extra vitaminer för min kroppen. Den rena bänken beror på att alla mina vitaminburkar behövs inte längre, då jag är helt på det klara med att Min PowerCocktail tar hand om att förse min kropp med det som behövs. Klicka på länken så har du möjlighet att hitta det som passar dig.

    Lev idag just nu, igår är inte längre kvar mera än i minnen, morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller!

    Carina Ikonen Nilsson

    Titta här vad massor av nyttigheter det finns i den här lilla morgondrinken.

    Njut av alla fördelar hos PowerCocktail, nu ännu mer!

    Vad har blivit bättre för dig? Flertalet naturliga polyfenoler från de bästa extrakten och koncentraten från bär, frukter, grönsaker, örter och kryddor.

    – De bästa extrakten från högkvalitativa bär, frukter, grönsaker, örter och kryddor, för att ge dig en mix av polyfenoler och vitaminer1


    – En 2-i-1-lösning som stödjer energin2 och koncentrationen3 som du behöver samtidigt som den bidrar till ett normalt fungerande immunsystem1!


    – Innehåller lösliga och olösliga fibrer från frukt, grönsaker och spannmål så väl som mjölksyrabakterier (L. reuteri, L. acidophilus)


    – Unik kombination av bioaktiva mikronäringsämne, så som vitaminer4 och spårämnen, och kurkumin med upp till 40 gånger högre biotillgänglighet


    – Vårt exklusiva Närings Transport Koncept (NTC®) stödjer ett optimalt näringsintag

    1rik på vitamin C – bidrar till immunsystemets normala funktion.
    2rik på vitamin B6 – bidrar till normal energiomsättning. Med vitamin B2 (riboflavin) och B3 (niacin) – bidrar till att minska trötthet och utmattning.
    3vitamin B6 (pyridoxin), vitamin B12 (kobalamin) och vitamin C – bidrar till normal psykologisk funktion.
    4Vitamin C – ökar järnupptaget och bidrar till att minska trötthet och utmattning

    • Vitamin A – bidrar till att bibehålla normala slemhinnor
    • Vitamin C – bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tändernas normala funktion
    • Vitamin E och selen – skyddar cellerna mot oxidativ stress
    • Gurkmeja med snabbare och högre biotillgänglighet som ett resultat av nya CD-komplex teknologin!
    • Lactobacillus reuteri (L. reuteri)
  • God fortsättning på det här alldeles nya året 2022.

    Gott nytt år. Hoppas ni hade en fin Nyårsafton. Idag ska vi städa bort Julen. Nu får det räcka känner jag. Nu längtar jag till våren som alltid. Det har inte blivit något bad ännu idag. Vi bestämde att det blir inte nu på morgonen, utan vi väntar till kl 12.00. Jag har tänkt mig städa upp i köket, efter gårdagens fest som var i det lilla. Barnbarnet Alfred, hans mamma och pappa kom och firade med oss. Maten var god, det blev Entrecote och bakad potatis. Till efterrätt var det en enkel äpplekaka. Till förrätt hade vi räkmackor. Skålade inte i champagne vid tolv men, vi var ute och såg när vår son smällde av sina raketer. Kvällen förflöt med Monopolspelande. Alfred var med från och till. Han alternerade mellan att spela på plattan, mobilen och legobygge. Vi hade köpt honom en liten present, en onepice med Pawpatroll. Den blev han riktig glad för och ville ha på sig.

    Nu får det vara slut med firande känner jag. Nu får det bli vanliga dagar. Vanliga, där de veckorna blir till att förbereda, för våren och sommaren. Göra det mysigt här hemma. Få bort alla tomtar, plocka fram vaser som blir fulla med tulpaner. Det får bli lite chilifrön i jorden, lite tomat och gurkfrön ska även dom, få bo i lite jord. Nu vill jag att våren, kommer tidigt i år. Att isarna försvinner och jag igen får möta mina badsystrar, vid bad stugan och gå ner i vattnet där vid trädet som är så välkomnande.

    Längtar ut till vår husbil, längtar ut till helger där jag vaknar upp i vår lilla Lvl^ bil. Längtar tills morgon-ar där maken fortfarande sover, jag sitter i husbilen och skriver mina inlägg. Längtar tills dom där första varma solstrålarna som svider lite i skinnet, när solen värmt upp min kropp. Längtar till att gå barfota i gräset. Längtar tills jag och lillflickan sitter i hammocken och myser, njuter av värmen utomhus. I år får det bli att försöka lära henne simma. Alfred är nog för liten ännu. Längtar till att höra hur maken klipper gräset och efter lukten av det nyklippta gräset. Längtar till Kvällar, där jag kan sitta ute på altanen och njuta av friheten, ljumna vindar och fågelkvitterier. Men ännu får jag längta, ännu får jag bara sitta här och känna på längtan.

    Jag har i mina längt-ningar även ett beslut att ta. Ett stort beslut. Ska jag eller ska jag inte. Jag vill, jag vill, jag vill. Vill starta upp den där affären, vill våga ta tag i modet, göra ett försök. Men jag tror att det borde vara en bättre räkenskap, för att vilja. En tanke som slagit mig, är att den där affären i mina tankar är bara något där jag försöker förverkliga mig själv. Vem skulle vilja köpa mina tavlor bara för dom hänger i en affär. Vem kommer att få samma känsla som jag, bara gå in där för att det är mysigt. Mysighet tjänar man inte pengar på. Men jag har inte gett upp ännu. Skulle jag orka med att stå där dag ut och dag in? Klarar jag av bokföring? Jag som blir så orolig av att bara åka till revisorn? Klarar jag av att fixa till en internethandling? Skulle det fungera att ha både affär och internetbutik. Klarar jag av att fixa till sådant? Orkar jag hålla ut?

    Oj det är många frågor….. Nu ska jag lämna dom här ska gå ut i köket och tömma diskmaskinen och fixa till köket. Njuta av att nu börjar jag återtåget in i denna vår 2022.

    Nästa inlägg jag kommer att skriva kommer att handla om Skapa blogg, fick en förfrågan om jag kunde skriva lite om det. Vilket jag ser som en självklarhet att jag kan lägga några ord om. Här är länken till skapablogg.

    Ha en fin dag den här 1 Januari 2022.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

    Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Här hemma är det barnbarnen som bestämmer.

    I natt har det varit svårt att sova. Vårt lilla barnbarn har sovit över och hon ville sova bredvid oss. Som en varm kamin har hon varit. Rör sig som en orm gör hon också. Men bara mysigt att hon ville vågade och kom hit igår kväll. Vi hade pyjamas party jag och Emilia. Pyjamasen på och popcorn i soffan nere i källaren med film på tv. Emilia har alltid så bråttom när hon är här. Hon vill hinna med så mycket. När vi pratade om kvällsmaten så ville hon ha det med det samma. När vi pratade tandborstning så skulle det göras med ens. När jag hittade barnens gamla böcker så fick det bli saga. Efter ett samtal med sin mamma och pappa så vart det sedan att sova. Fast innan sömnen skulle till så fick det bli att spela lite på plattan i sängen. Farmor hon somnade medans Emilia spelade nagelacksspel. När hon tröttnat väckte hon mig för att säga god natt.

    Idag blev det att gå upp tidigt. Ont i hela kroppen av att inte ha så mycket plats i sängen. Dessutom ville jag hinna med min egentid här i soffan, kaffe och lite blogg. Även lite stickning hann jag med. Snart kommer Emilias lilla Kusin Alfred hit, idag blir det två barnbarn och pulka åkning för hela slanten. Emilia har bestämt att till frukost blir det pannkakor. Till Lunch ska det till att bli varm choklad med smörgås, till sist ska det till korv och makaroner. Hon är bestämd den lilla, vet vad hon vill. Det ger mig en känsla av att hon kommer att orka med livet, henne kommer inte någon att sätta sig på. Hon vet vad hon vill, hon säger till om det blir problem.

    Så härligt att få umgås med barnbarnen utan föräldrarna. Det blir så mycket roligare för barnen, tänker jag. Ofta när Emilia är här med sina föräldrar, brukar hon säga till sina föräldrar att hon vill vara själv med farmor. Under julafton ville hon att vi bara skulle prata med varandra. När vi åt maten viskade hon till mig,- Farmor, idag pratar bara vi bara med oss, som sitter vid detta bordet. Det var jag, maken och lill killen. Men just den önskan verkställdes inte för på julafton då pratar man med alla fick jag berätta för henne. Nu har jag itne tid att skriva mera för nu kommer snart lillflickan och sätter sig här. Ha en fin dag.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och framtiden ligger där borta i framtiden.

    Carina Ikonen Nilsson

  • Snön ställer till det.

    Det har varit lite si och så med skrivandet just nu. Alla är hemma och jag har svårt att få till den där skrivarstunden i ro. Dessutom har jag då äntligen lärt mig att sticka strumpor på rund-sticka. Vilket har varit så roligt, jag har stickat kanske fyra par strumpor. Igår gjorde jag klart ett par, till mig själv. Nu håller jag på med ett par till mitt lilla barnbarn Hugo. Han är bara nio månader så dom strumporna kommer gå fort att få till. Jag har bestämt mig för att inte köpa nytt garn, från de garner jag har är slut. Just garn är något jag samlar på mig. För ganska så många år sedan, virkade jag en filt av de garner jag hade samlat på mig, just då. Det blev en filt som var lika stort som en dubbelsäng. Filten vägde kanske en fem kg. Stickperioden just nu, har resulterat i ett par vantar, mössa, halsduk och tre par raggsockar. Barnbarnen har fått strumpor i julklappar. Kanske dom inte blir så glada för just sådana julklappar men, varma om fötterna blir dom. Nu blev det inte bara en massa stumpor och sånt i paketen. Jag och lillflickan håller ju på med att möblera hennes dockskåp. När jag pratade med henne sist så sa hon att nu är det nog dags att köpa en undervåning till det lilla dockskåpet. För nu är rummen möblerade. Lille Alfred han fick ett fiskespel och lite annat men, fiskespelet var grejen för honom. Alla andra presenter var glömda, när han fått fiskespelet och innan kvällen var slut hade han gjort slut på de första batterierna.

    Min affär som jag har i tankarna, är nu dags att ta beslut om. Just det beslutet är svårt, det bor så många känslor i det beslutet. Men ekonomi, känslor är inte något som ska ta över. Rörelsen går inte ihop. Det ser ut som att det inte blir av någon affär. Så som räkenskapen ser ut, skulle det inte gå att ta ut någon lön. Jag gillar lön. Där till så skulle det vara så att jag inte kan ta ut någon semester. Nu är kanske inte semester så viktigt men, husbil är viktigt för mig. Husbil som står ute och bara få vänta på kort turer, är nog inte jag. Jag vill till och med bo i vår bil. Husbilen, vår lvl^ som han heter, har stått still sedan oktober. Han bara står där ute och väntar på att vi ska kunna använda honom. Jag längtar så det gör riktigt ont i kroppen. Men det hjälper inte, hur mycket jag längtar. Det är fullt av snö och vi har inga vinterdäck.

    Snö, just snö ställer till det för mig just nu. Här har snöat massor och mitt vinterbad har tagit paus. Mitt sista bad blev på Julafton, innan julafton hade jag ett uppehåll en vecka innan julafton, då jag blev sjuk. Nu är det snön som ställer till det, för här har snöat massor. Jag vågar inte ge mig ut på vägen till sjön. Sjön ligger en bit bort och plogbilen hinner nog inte med, att göra fri väg. Vill inte bli sittandes i dike iförd bara morgonrock. Men bara snön slutar trilla ner och vägarna är bättre, ska jag igen ta tag i det. För jag riktigt längtar efter att få täcka min kropp med det iskalla vattnet.

    Lev idag just nu Igår finns inte här och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

    Carina Ikonen Nilsson
  • Det härliga Julbadet ….

    God jul till er alla! Jag har varit sjuk och haft ett uppehåll, med min träff med mina badsystrar. Idag på morgonen, var jag inte helt säker på om det skulle till att bli ett bad. Men jag tänkte att jag i alla fall åker dit. Vilket jag gjorde! jag satte mig i bilen på med ABBA för hela slanten i hög volym till sjön. Little things blev melodin. Vid Campingen bytte jag bil, då vi är tvungna att åka lite längre in i skogen för att nå öppet vatten. En liten skogsväg in till den lilla bäcken som gör att vattnet är utan is. Inte ens där vid sjön iförd i mina bad skor och vantar, vart det helt säkert att jag skulle våga. Men jag gjorde det, jag verkligen gjorde det. Hade jag varit helt själv så hade det inte blivit av men, mina kära systrar dom gjorde, att jag gjorde. Genom deras stöd och deras närvaro så kom jag till det där julbadandet. Vi var tre som räknade till tre och sedan var min kropp täckt av det iskalla vattnet. 0,6 grader i vattnet 9 minusgrader uppe på land. Jul badet är gjort och ännu en badupplevelse och naturupplevelse är upplevd. Tänka att låta kroppen vakna upp till det är så fantastiskt fint. God jul och ha en härligt fin Julafton.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon.

    tack kära badsystrar för ert mod som flyttar in i mig.

    Carina Ikonen Nilsson