Livets butterfly-effekt

Just nu sitter jag i vår husbil och reflekterar över livet. Tankarna från gårdagens inlägg har fastnat i mitt huvud, och jag kom att tänka på filmen The Butterfly Effect. Har ni sett den? Den handlar om hur små förändringar kan skapa stora konsekvenser, som ringar på vattnet. Det får mig att fundera på vad som hade hänt om mina föräldrar inte hade flyttat till Kungsbacka när jag var liten, från Frölunda där vi bodde då. Hur hade mitt liv sett ut?

Vad om vi aldrig hade flyttat?

Jag hade kanske varit en förortsunge från västra Göteborg, där många i området hade det svårt. Jag minns en särskild händelse när polisen kom för att gripa en missbrukare som klättrat upp på en balkong, in till en klasskamrat till mig. Vi barn blev snabbt inkallade av våra föräldrar, och det var då jag började förstå hur farligt det där med droger verkligen var. När jag frågade mamma om det, ville hon inte prata om det. Jag tror det var just den händelsen som gjorde att vi flyttade från Frölunda.

Naiviteten – Att tro att farorna inte finns i det lilla

Så vad hade hänt om vi aldrig flyttade? Kanske flyttade mina föräldrar av samma anledning som jag själv valde att flytta när mina barn var små. Vi bodde i samma område i Västra Frölunda som när jag var liten, och jag ville ge mina barn en tryggare uppväxt. Men jag inser nu att jag, precis som min mamma, var naiv. Jag trodde att farorna försvann när vi lämnade staden, men de fanns även i vår lilla by. Ungdomarna där provade också på droger, precis som i stan.

Ett bad i september – Dags att lämna havet bakom sig

Nu hör jag smattret av regnet mot husbilen. Det känns som ett sommarregn, men vi är i mitten av september. Det är nog mer ett höstregn, även om värmen hänger kvar. Igår tog jag ett sista dopp i havet, trots att jag såg flera stora brännmaneter. De var illröda och vidriga, men jag vågade mig i ändå. Jag kände att det kanske var ett slags avslut på sommaren – som att säga hejdå till havet och välkomna hösten. Från och med nu blir det sjöbad hemma istället, där vattnet är klart och maneterna långt borta.

Kalle Baah live – En kväll att minnas

Igår var vi inne i stan och såg Kalle Baah på Pustervik. Jag har gillat dem sedan tidigt 2000-tal, och de levererade verkligen! Stämningen var fantastisk, och trots att jag stod i två timmar med min onda rygg var det värt det. När jag kom hem var det skönt att lägga sig. Det slog mig hur mycket jag älskar livekonserter. Liveband är något alldeles speciellt, och igår påmindes jag om varför jag älskar att gå på konserter. Musik har alltid varit en tröst, och igår fick jag en påminnelse om hur mycket det betyder för mig.

Reflektion – Smärta och styrka

Två, kanske tre timmar ute i verkliga livet klarade jag av, trots ryggen. Det säger mig att det kommer att gå bra på jobbet också. Jag måste bara tänka på att inte sitta ner för länge, inte lyfta för tungt, och undvika onödiga belastningar. Det känns som att mina simturer och promenader har gjort nytta, och kanske är jag på väg att bli bättre nu. Konserten igår var en välbehövlig mental paus från de negativa tankar som smärtan ofta medför. Att bryta mönstret och göra något utanför det vanliga hjälpte mig att känna hopp igen.

Tacksamhet för husbilen – En fristad från vardagen

Jag är så tacksam för vår husbil. Den gör att jag, trots smärtan i ryggen, fortfarande kan uppleva saker. När vi åker iväg slipper jag dessutom se allt hemma som jag inte kan göra just nu – trädgården som växer igen, kylskåpet som behöver rengöras, och köksskåpen som är kladdiga. Golven som behöver omvårdnad och alla saker som står huller om buller. Här ute i husbilen kan jag koppla bort allt det där och bara fokusera på nuet. Det är en frihet som jag verkligen uppskattar.

Tillbaka till jobbet – Med ny energi

I morgon är det dags att börja jobba igen, och jag ser verkligen fram emot att träffa ungdomarna och kollegorna. Jag har saknat det. Kommer att ta med mig mina värktabletter för att klara hela dagen, men jag är säker på att det kommer att gå bra. Jag längtar efter rutinerna igen. Kanske tar jag en promenad innan jobbet för att få en bra start på dagen. Det ger mig energi och hjälper mig att fokusera.

Tippen och nya möjligheter

I morgon ska maken ta ett lass skräp hemifrån och slänga på tippen – kontorsstolar, gamla möbler och mattor som vi försökt skänka bort utan framgång. Jag ser det som startskottet för att vi ska få ordning på källaren också. Jag hoppas att vi kan få allt på plats så att jag får utrymme för mina målarsaker och annat jag behöver organisera. Det känns frustrerande att inte kunna göra saker själv just nu, men jag får påminna mig själv om att det är okej att ta det lugnt och låta kroppen återhämta sig.

Har du hört talas om Kalle Baah? Om inte, lyssna på dem på Spotify! De har många tänkvärda texter som är värda att lyssna på.

#ButterflyEffect #UppväxtReflektion #FlyttOchFörändring #KalleBaahLive #MusikOchSmärta #TacksamhetFörHusbil #Vardagsflykt #JobbPepp #TillbakaTillVardagen #ManeterOchBad

Lev idag just nu – igår finns inte här och morgondagen kommer först imorgon. Just nu gäller.

God morgon från kaffekoppen

Vaknade nyss, och kaffet bredvid mig gör sitt jobb. Det tar alltid en stund för mig att komma igång. Mina morgonrutiner är enkla men viktiga – kaffe, kolla mejlen och ett spel på mobilen för att mjukt starta dagen.

Kvällsdopp i Askim – En Lättnad för Ryggen

Trots gårdagens värme frös jag hela dagen. Något sitter i kroppen, men det har inte brutit ut än. Ändå tog vi, eller rättare sagt jag, ett kvällsdopp vid Askim. Maken skulle aldrig få för sig att bada. (Under bilresan pratade vi om det, och vi insåg att han inte har badat i havet sedan vi träffades 2002!”) För mig, som har ont i ryggen, är det en perfekt plats. Stegen ner till vattnet gör det lätt att ta sig både i och ur sjön. Vattnet var minst 20 grader varmt, och även sent på kvällen, vid åttatiden, satt många vid bryggorna och njöt av kvällsmys med champagne och tilltugg.

Båda ställena har sin charm. Ovan Marholmen, Nedan sjön hemma i byn.

Längtan hem till Göteborg

Varje gång vi är här får jag en längtan tillbaka till Göteborg. Jag drömmer om att bo här igen, nära havet, spårvagnarna och de vackra badplatserna. Men samtidigt vet jag att jag skulle sakna sjön med mina badsystrar och lugnet där vi bor nu. Göteborg erbjuder närheten till allt, men också en annan sorts anonymitet, något jag ibland längtar efter. Det jag inte skulle vilja ha tillbaka är tidsbristen och perfektionen som i alla fall jag kände just då. Jag skulle inte då ens komma på tanken att gå ner till affären utan att sminka mig. Gå i bekväma vardagliga kläder till affären. Nej det skulle vara mera noga utvalt.

Göteborg då och nu – En förändrad stad

Men Göteborg idag är inte som det var för 25 år sedan. Då kunde man promenera utan oro, men nu känner jag mig otrygg, till och med på Frölunda Torg. Tankar om rån och skjutningar känns obehagligt närvarande. Det fanns inte på samma sätt förr. Människor här ser mer stressade ut, alltid på väg någonstans. Har staden förändrats, eller har jag själv förändrats?

Från stadspuls till byidyll

Det är en stor kontrast mellan stadens puls och lugnet i vår lilla by. Livet där har gjort mig till en mjukare och mer eftertänksam person. Jag har blivit någon som har tid. Mera avslappnad och tacksam. När jag bodde i Göteborg var tiden alltid knapp, och det fanns en kaxighet som jag inte saknar idag. Eller är det åldern som förändrat mig? Har åldern gjort mig vänligare än innan? Eller är det landsbygdsidyllen som färändrat mig? Kanske är det båda.

Slutord: En Livets Resa Mellan Stad och Land

Så här, över morgonkaffet, inser jag att både tiden och platsen har format mig. Göteborg var en del av mitt yngre jag, fyllt av energi och stadens ständiga puls. Nu är det lugnet i byn, naturen och de långsamma morgnarna som definierar min vardag. Det är en förändring jag välkomnar, en mjukare, mer eftertänksam version av mig själv. Livet här känns rätt för mig – just nu.

När jag blickar tillbaka är jag tacksam över beslutet att låta mina barn växa upp i tryggheten på landet. Och även om Göteborg alltid kommer ha en särskild plats i mitt hjärta, är det här vi har skapat vårt hem. Familjen, naturen och lugnet är det som betyder mest. Kanske är det så att jag har vuxit ifrån stadens puls, men jag bär med mig de lärdomar och erfarenheter jag fick därifrån.

Det var mina tankar för idag, och jag är tacksam för att du tog dig tid att läsa. Vad tänker du kring stadens förändringar eller skillnaderna mellan olika miljöer?”Hur har din omgivning format dig över tid? Känner du igen dig i att byta livstempo, eller har du alltid stannat kvar i samma takt?

#Göteborg #Askim #FrölundaTorg #Stadsliv #Badplatser #Ryggvärk #Kvällsdopp #Vattenövningar #Hälsa #Välmående #Reflektion #PersonligUtveckling #LivetsKontraster #StadVSLand #Landsbygdsliv #Naturnära #LivetPåLandet #LugnOchRo #Livskvalitet #NäraNatur #Familjeliv #Vardagsrutiner #Morgonkaffe #Trygghet #Minnen

Lev idag just nu, igår finns inte kvar morgondagen kommer först i morgon och är där borta i framtiden.

Så påverkar simning och vattenövningar ryggen” – En artikel om hur vattenaktiviteter kan hjälpa vid ryggproblem.

Hur livet på landsbygden påverkar livskvaliteten” – Ett inlägg som fördjupar sig i hur människor upplever flytten från stad till land.

Hoppa över badet idag

I dag hoppar jag över badet eftersom jag har frusit hela morgonen. Det känns som ett klokt beslut, då jag inte är riktigt i form. Redan igår frös jag, trots att det var 28 grader utomhus. Så badet får bli en annan dag.

Tankar om arbetstider och hälsa

Jag ska jobba 50 % de kommande två veckorna och hoppas att min rygg håller för den kortare arbetstiden. Min chef har gett mig ett något intensivare schema och låtit mig vara ledig en jobbhelg. Jag förstår att det kan vara lättare att få in folk då, men jag är orolig för att passen kan bli för långa och påfrestande för min rygg.

Tanken med halvtidstjänsten var att jag skulle kunna hantera den värk som påverkar min kropp. Därför funderar jag på om jag borde kontakta min chef och fråga om schemat, eller om jag bara ska prova och se hur det går.

Överväganden kring längre arbetspass

Det känns bra att slippa jobba en helg, men det var inte huvudanledningen till att jag skulle jobba halvtid nu. Jag valde detta för att ge min kropp tid att återhämta sig och hantera ryggsmärtan. Samtidigt kan jag se en fördel med att ha flera lediga dagar i rad – det skulle ge mig tid att vila och ändå klara av jobbet trots värken.

Men jag undrar hur de längre passen kommer påverka mig. Hemma brukar jag ta pauser, vila ryggen och göra mina övningar för att minska nervsmärtan. När jag är på jobbet kommer jag inte ha samma möjlighet till återhämtning. Det gör mig osäker på om jag kommer klara av det.

Vad är bäst för mig?

Jag överväger att ringa och prata med min chef om min oro, men jag vill inte verka besvärlig eller krånglig. Samtidigt måste jag sätta min hälsa i första rummet och tänka på vad som är bäst för mig. Det är svårt att veta vad som är rätt beslut i den här situationen. Jag kanske ska ge det en chans, men jag ska också prata med honom om mina funderingar. Min chef är en bra chef som jag har stor respekt för. Han har en tydlig vilja att vår arbetsgrupp ska må bra och trivas, och han är noga med att vara en del av gruppen.

Bakade bröd

Idag, alldeles nyss, ställde jag mig och bakade bröd. Det var inte alls svårt, utan ett riktigt enkelt bröd. Receptet hittade jag på TikTok. Jag hade lite keso som jag borde ha ätit upp redan igår, men jag bestämde mig för att prova använda den ändå. Det är faktiskt modigt av mig, för jag brukar slänga mat innan bäst-före-datumet ens har passerat.

Här kommer receptet:
Keso och två ägg. Jag la lite riven ost på bakplåtspappret innan jag hällde ut blandningen av keso och ägg. Jag kryddade med örtsalt, vitlök och peppar, och satte in det i ugnen på 200 grader i 30 minuter. Under tiden doftade det magiskt i köket!

Jag planerar att lägga på lite tomater, sallad, salami och ost. Sedan rullar jag ihop det till en wraps och njuter när min man kommer hem.

Avslutande tankar

Jag har fått en halvtidstjänst, även om schemat är lite komprimerat. Kanske borde jag inte göra det för komplicerat och istället låta tiden utvisa hur det blir. Men tankarna snurrar fortfarande, och jag är osäker på vad som egentligen är bäst. Det ska också bli spännande att smaka på kesobrödet som jag precis har gjort!

Har du varit halvtidssjukskriven någon gång? Vilka tankar om arbetstider hade du då? Såg du mitt inlägg från igår? Lite annolunda men i alla fall något. Vad tyckte du om det?

#arbetshälsa #ryggsmärta #halvtidstjänst #välmående #brödrecept #TikTokRecept #jobbliv

Idag ska jag presentera lite av det jag gjort under dagarna nu när jag är hemma. Detta genom ett inspelat inlägg. Det blir inte så många mera ord från mig idag mera än det här. Många år har det blivit genom åren och idag får det bli två filmer istället. Vad säger ni om det. Ha en fin dag

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon Just nu gäller

Morgonen hos sjukgymnasten

Idag började jag dagen med ett besök hos sjukgymnasten. Det känns positivt att ryggen har blivit bättre, även om det fortfarande finns mycket kvar att arbeta på. Jag måste fortsätta att vara försiktig, undvika att bära eller lyfta tunga saker, och försöka stå upp mer än jag sitter. Därför skriver jag detta inlägg stående vid mitt skrivbord. Sjukgymnasten berömde mig för mina framsteg och insatser, och uppmuntrade mig att fortsätta på samma väg. Ett tips jag fick var att lägga en handduk i svanken när jag kör bil för att avlasta ryggen.

Vikten av rörelse och simning

Även om nervsmärtan fortfarande är kvar, känns det hoppfullt att veta att jag kommer att kunna börja träna ordentligt när smärtan avtar. Tyvärr fick jag idag hoppa över mitt dagliga bad eftersom jag var hos sjukgymnasten. Men detta kommer inte att bli en vana, förutom om arbetstiderna hindrar mig. Sjukgymnasten påpekade att simningen är utmärkt för min återhämtning, även om jag bara simmar ryggsim. Istället för badet tog jag en 30-minuters promenad, dock i långsammare tempo med små och korta steg, eftersom det är vad kroppen klarar av just nu.

Kreativ återhämtning

Dagen idag kommer att fokusera på kreativt arbete, som att måla eller rita. Detta är en utmärkt sysselsättning när jag inte kan göra mer fysiskt krävande saker. Kanske börjar jag på en ny tavla, även om jag inte har bestämt mig för ett motiv än. Det får bli vad det blir – ibland är spontaniteten en del av skapandeprocessen.

Tacksamhet och framsteg

Avslutningsvis vill jag uttrycka min tacksamhet. Jag är tacksam för ännu en dag i livet, något som inte alla får uppleva. Jag är också tacksam över att jag fick beröm av sjukgymnasten för att jag gör allting rätt – från simningen, till att gå med mina barfotaskor, och till att vara duktig med att inte överanstränga mig.

Har du provat badfotaskor? Vad är i så fall dina erfarenheter?

Ha en fin dag!

---

Hashtags: #Återhämtning #Tacksamhet #Sjukgymnastik #Hälsa #Kreativitet

Behovet av en Tacksamhetslista

Det är lätt att fastna i negativa tankar när smärta och fysiska begränsningar börjar påverka ens vardag. Jag känner hur detta tär på min kraft och mitt humör. På väg till badet idag insåg jag att det är dags att göra en tacksamhetslista. Medan jag körde och lyssnade på min ljudbok, märkte jag hur mina tankar drogs mot oro och frustration. ”Tänk om det alltid kommer att vara så här nu,” funderade jag. Men istället för att låta dessa tankar ta över, började jag fokusera på vad jag faktiskt kan göra.

Vad Jag Kan Göra

Trots mina ryggbesvär finns det fortfarande så mycket jag har förmågan att göra. Jag kan ägna tid åt mitt måleri och låta kreativiteten flöda. Klä på mig själv, och det är jag tacksam för. Jag har lyxen att kunna åka till badet varje morgon med mina fina badsystrar. Städa och dammsuga är kanske inte möjligt, men tack vare robotdammsugaren är hemmet ändå rent.

Jag är också tacksam för den tid jag har att skriva här på bloggen. Att stå upp är smärtfritt, och jag har lyxen att kunna vila när ryggen behöver det. Eftersom jag har ett skrivbord som jag kan höja och sänka går det att stå upp och skriva. Det är en påminnelse om att det finns många saker i mitt liv att uppskatta. Mina barn och barnbarn alltid lyser upp min dag. Den största tacksamheten är att jag lever och andas. Jag fick verkligen en dag till att vandra omkring i denna värld.

Små Steg mot Större Lycka

För att undvika att fastna i negativa tankemönster måste jag fokusera på det jag kan göra. Jag ska inte fastna på det jag inte kan. Promenader är något jag kan njuta av, likaså att rita och laga mat. Att tvätta och hänga upp kläder är små men betydelsefulla sysslor som ger mig en känsla av normalitet. Jag har också möjligheten att bada i sjön, vilket jag gjorde idag. Det var en kort simtur på 150 meter. Vattnet var härligt kyligt med sina 17 grader. Höstens närvaro börjar verkligen kännas i luften.

Glädjen i Simningen

Varje dag är en påminnelse om hur skönt det är att gå ner i vattnet. När vi byter om, tar vi våra första försiktiga steg ner till sjön. Den kalla luften känns mot huden. Sedan kommer det förlösande doppet. Att simma i det kalla vattnet är både uppfriskande och helande. Efteråt torkar vi oss, klär på oss och tackar varandra för dagens bad. Sedan åker vi hem, var och en till sitt.

Att Finna Frid i Vardagen

När jag kommer hem har jag mina små rutiner. Jag hänger upp handduken och badskorna på tork, klär på mig och gör mig en kopp kaffe. Medan kaffet brygger skalar jag två ägg. Jag sätter mig antingen i soffan eller går ner till källaren för att skriva på bloggen. Denna stund av lugn och reflektion sätter tonen för resten av dagen, och jag är tacksam för varje liten detalj.

Det här får duga för idag. Nu ska jag återigen krypa ner i sängen och vila ryggen. Gör du någon lista över tacksamhet? Vad står det på din lista?

#Tacksamhet #PositivtTänkande #Smärthantering #Mindfulness #Självvård #DagligaRutiner #Simning #Höst

Tips på tacksamheter webben

Tacksamheter bloggen.

Igår badade jag tre gånger i havet. 19 grader varmt och underbart härligt vid badplatsen. Inte en brännmanet så långt ögat nådde. Alltså, de som inte njuter av ett bad i havet missar verkligen något!

Sonen flyttar och lär sig om matkostnader

Under dagen igår var vi i kontakt med sonen, han som håller på att flytta just nu. Som han grejar! Han vill ha allt klart den här helgen. Han är verkligen duktig på att få ordning. De gånger vi har pratat har han berättat att handla mat är dyrt. Jo, jo, det kunde jag berättat för honom innan. Idag skulle han göra matlådor för veckan till jobbet. Bra att han fattar att det kostar pengar. Det har han inte gjort innan.

Ett möte med en modig tysk resenär

Igår, när jag tog det sista doppet, träffade vi på en trevlig tysk kvinna. Hon hade åkt hit helt ensam för att uppleva vårt vackra land. Hon berättade att de bara får två veckors sammanhängande semester. Sedan måste de sprida ut de andra fyra veckorna under resten av året. Hon kom från södra Tyskland men bor nu i Hamburg.

Vi berättade om vår resa dit ner. Vi letade efter staden vi trodde hette Medvurst. Den visade sig heta Merburch något. När vi skulle skiljas åt sa hon: ”Nu har ni pratat så mycket om Medvurst. Nu ska ni få en riktig tysk medvurst.”

Det påminde mig lite om den där serien som fanns på 80-talet. Det var ”Hemliga armén” eller något sånt. Där var det en Madonna med en knackwurst. Jag beundrade hennes mod som gav sig iväg helt ensam, i sin lilla bil till främmande länder. Hon sa att hon beundrade mig för att jag badade i havet. Kvinnan bodde i en sådan där ”plåtis” bil.

Äldsta sonens födelsedag och minnen från förr

Den här helgen har gått snabbt. Idag fyller äldsta sonen år. För 32 år sedan blev jag mamma för första gången. Han ska bjuda på mat i eftermiddag, och det ska bli trevligt att träffas. Herre min skapare, vad gammal jag har blivit! Det känns som att det var igår jag höll det lilla knytet i armarna. Den dagen när han föddes hade alla träden höstfärger och luften var riktigt höstig. Solen sken vackert på himlen och jag bakade massor av äpplepajer den där dagen. Vi skulle städa vår lägenhet men fick åka iväg för att bli föräldrar istället.

Grattis Felix på din födelsedag. Hurra hurra hurra! Idag ska jag äntligen få ge honom sin födelsedagspresent som jag köpte innan sommaren. Fast han kan inte använda den innan nästa år.

Igår var en dag fylld av känslor och insikter. Vår son kom hem för att flytta ut sina möbler och börja ett nytt kapitel i sitt eget hem. Det var en stor dag för honom, men också för oss som föräldrar. Med sig hade han en stor bukett blommor. Det var en gåva som tack för att han fått bo hos oss. När jag tog emot blommorna kände jag hur tacksamhet och vemod sköljde över mig. Det blev verkligt för mig att han nu skulle flytta ut och börja sitt eget liv på riktigt. Det är svårt att beskriva alla känslor som bubblade upp. Det kändes som om en era i vårt liv plötsligt nådde sitt slut.

Tankar om Familj och Traditioner

När han kramade mig som tack för blommorna började en rad frågor snurra i mitt huvud. Hur blir det till jul? Kommer han att komma hem på alla födelsedagar och middagar som vi alltid har firat tillsammans? Men innan jag hann säga något, såg han på mig och sa lugnande: ”Jag har läst din blogg. Ni är min familj. Självklart kommer jag hem till jul och alla andra gånger vi brukar träffas.” Hans ord gav mig en enorm tröst. Det påminde mig om att oavsett var våra barn befinner sig. Familjebanden kommer alltid att vara starka. Vi kommer alltid att vara en del av varandras liv. Det handlar inte om avstånd, utan om hjärtats närhet och viljan att hålla kontakten.

Flyttkaos och Nya Rutiner

Efter den känslosamma stunden började han och hans flickvän packa ut hans saker ur sitt rum. De lastade dem i flyttbilen. När min man kom hem från jobbet hjälpte han till att bära ut några av de tyngre möblerna. Han är alltid redo att hjälpa till. Efter att ha hjälpt till med att bära tungt för sonen. Började maken packa in i husbilen. Han packade in det vi behövde i husbilen. Sedan gav vi oss av till Citygross för att handla kräftor. Det var vår lilla flykt från allt packande och stökande hemma.

Smärta och Barfotaskor

Medan vi var på Citygross passade min man på att byta en gasolflaska. Nu har vi två fulla flaskor, vilket gör oss redo för fler utflykter med husbilen. Men på vägen in till affären märkte min man att jag gick långsamt. Han sa att jag gick så långsamt att det gjorde ont i kroppen på honom. Hmm det är jag som har ont i ryggen inte han. Stegen som är korta gör att det går långsamt. Stegen blir små och korta när smärtan tar över.

När vi kom fram dit vi skulle, gjorde vi en snabb middag med rökt makrill och potatissallad. Efter maten tog jag på mig mina barfotaskor för en kvällspromenad. Jag har alltid älskat känslan av att gå barfota, och de här skorna är det närmaste man kan komma. När vi promenerade till sjön märkte min man att jag gick snabbare än jag brukar. Det fick mig att fundera på om jag kanske borde investera i ett par kvalitets barfotaskor. Det är inte bara en inbillning – de verkar verkligen göra skillnad för min rygg och mina steg. Men frågan är hur länge jag kan fortsätta använda dem. Hösten är här, och snart blir det för kallt. Kanske är det något att tänka på till nästa sommar

Samtal med en Kär Vän

Senare på kvällen ringde jag en av mina närmaste vänner som numera bor i Portugal. Vi har känt varandra i åratal. Trots att vi inte pratar så ofta känns det alltid som om vi tar vid precis där vi slutade sist. Det var så upplyftande att höra hennes röst. Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Det brukar vi göra. Hon påminde mig om att universum alltid ger oss det vi behöver. Hon delade en ny affirmation med mig: ”Jag har en perfekt kropp och hälsa.” Jag ska försöka ta till mig de orden. Jag ska använda dem som en påminnelse om att ta hand om mig själv på alla sätt jag kan.

Min vän och jag har alltid haft en lite ”flummig” syn på livet. Jag tror att det är därför vi förstår varandra så bra. När vi jobbade ihop brukade vi ha långa diskussioner om universum, tredje ögat och andra spirituella ämnen. Barnen på jobbet tyckte nog att vi var lite konstiga ibland. Jag tror också att de uppskattade att vi pratade om sådant som ligger utanför det vanliga. Även tror jag att de uppskattade alla våra samtal och känslor och tankar man kan ha ibland. Min vän är en själslig syster. Hon är någon som alltid vet vad jag behöver höra. Även om vi inte hörs så ofta, känns det alltid som att vi pratar varje dag.

Att Acceptera Förändringar och Se Framåt

När jag summerar dagen inser jag att livet ständigt förändras, men att varje förändring också innebär nya möjligheter och insikter. Vår son må ha flyttat ut, men han är alltid en del av vår familj. Smärta och kroppsliga begränsningar kanske påverkar oss nu. Vi kan fortfarande hitta sätt att leva fullt ut. Vi kan njuta av de små ögonblicken. Och vänner, de är som stjärnor på en mörk himmel – alltid där, även om vi inte alltid ser dem.

Nu ska jag ta på mig och ta promenaden till badet. Ett bad ska till och det ska badas lite. Bikinin har tyvärr hängt ute i natt så den är nog lite fuktigt kall. Men jag ska bada och då spelar det inte någon roll. Ha en fin dag.

Lev idag just nu igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

#Familjeliv #BarnSomFlyttarUt #Föräldrar #Familjetraditioner #HälsaOchVälmående #Barfotaskor

Det ska vara skönt att leva, och idag var det verkligen det. Jag simmade mina meter, och det var 18 grader i vattnet. Höstens höga luft gick att andas, och färgerna på träden börjar nu att visa sig i olika nyanser. Sedan jag började att bada, har jag lärt mig på riktigt att uppskatta naturen och dess skiftningar. Nu står blommor och visar sin prakt i vetskap om att snart, snart tar allt slut. Snart är hela naturen i alla möjliga nyanser av höstens vackra färger. För mig som har känt ångesten krypa på, längtar jag nu till att löven blir gula och röda. Löven förbereder sig på vila. Som man säger, allt har sin gång.

En Rituel för Frihet och Lycka

Idag tvättade jag håret i sjön. Jag tvålade som vanligt in kroppen med min sandelträdtvål. Varje minut av denna ritual uppskattade jag, för det inger mig en oändlig känsla av frihet, närhet och ren lycka. Tänk att den lyckan inte kostar några pengar mer än tvålen och schampot. Vissa morgnar är verkligen fantastiska. Idag var en sådan morgon. Det var svårt att gå upp ur vattnet eftersom det var så härligt. Jag som trodde jag hade gjort årets bästa bad för några dagar sedan upplevde ett ännu bättre bad idag.

Förberedelser inför Helgen

Dessutom har maken fixat vår bil, så nu går den att använda igen. Det ska packas in mat i bilen, men det får göras av maken. Själv ska jag plocka med mig mina ritblock och pennor. Ett staffli ska med, och sedan firar vi helgen. I helgen flyttar lillgrabben till sin lägenhet. Jag tror han börjar redan idag. Nu ska äntligen källaren bli tom på allt han har handlat, och hans rum ska igen bli ett förråd. Då kan mina målargrejer ställas upp. Jag slipper plocka fram dem från alla olika ställen där jag har dem just nu. Jag ska få ett sy-hörn där mina tyger och alla sådana saker kan bo lätt åtkomligt.

Att Vara Familjehem – Ett Livsverk

Vi har i många år välkomnat barn som inte kan bo hemma hos sina föräldrar. Till exempel har lillgrabben varit hos oss sedan han gick i gymnasiet. Nu har han jobbat i ett år och har skaffat sig en lägenhet. Det är dags nu, han är vuxen och kommer att klara av vuxenlivet perfekt. Dessutom har han flickvän, och de behöver en egen bostad.

Nu börjar det igen bli tomt i vårt hus. Vi har pratat om att det var sista gången nu, som vi har bidragit med det vi kunnat. Vad vi har bidragit med vet jag inte riktigt. Vi har erbjudit en säng, ett rum, och ett helt vanligt liv. Har också erbjudit att vara en del av vår familj med allt vad det innebär. Vi har liksom gjort vårt, har vi känt. Men nu har tankarna börjat igen. Har vi verkligen gjort allt nu? Finns det inte någon liten kille eller tjej som egentligen hade behövt en säng? Någon som behöver ett rum? Någon som behöver få vara en del av vår familj en sådan där sista gång? Liksom den där allra sista.

Att vara familjehem är en livsstil.

Eller kanske kan man kalla det ett livsverk? Det är ett så viktigt jobb som inte ens är ett jobb, utan bara en del av livet. Kanske är vi inte klara än. En liten vilsen krabat skulle vi kunna ta hand om. Hmm, de där tankarna är farliga känner jag. Inser att mina målarfärger igen kanske inte alls kommer att få en egen plats. Kanske kommer mitt lilla sy-hörn inte alls bli till. Kanske, kanske skulle vi kunna hjälpa till bara lite akut. Någon som behöver hjälp ett kort tag, för att sedan komma till ett mera stadigvarande hem. Nej, det skulle inte gå. Vi investerar i så många känslor. Ska det komma någon och bo, då är det återigen att ha flyttat för sista gången innan vuxenlivet. Det är sådana vi är. Nej, det här är bara mina tankar men… Jag ska sluta tänka på det.

Nu önskar jag bara att lillkillen får det riktigt mysigt i sin lägenhet. Vi hoppas få komma på besök. Då kan vi få lite kaffe i hans nyinköpta kaffemuggar.

Slutord

Att reflektera över livet, naturen och de små stunderna av glädje är så viktigt. Varje dag ger oss något nytt att uppskatta. Oavsett om det är ett dopp i det kalla vattnet. En stund av kreativitet, eller att se någon man bryr sig om ta ett steg mot sitt eget liv. Vi står inför nya kapitel. Ibland är det svårt att veta om vi är redo att släppa taget. Eller om vi ska ta emot något nytt. Men oavsett vad framtiden bär med sig. Det är viktigt att följa sitt hjärta och vara tacksam för de ögonblick vi får. Livet har sina skiftningar, precis som naturen, och i varje nyans finns något vackert att upptäcka.

Ha en fin dag. #HöstNatur #Familjeliv #BadaiSjön #Självreflektion #Familjehem #Livsstil

Att vara familjehem

här kan du läsa mera om familjehem.