Etikett: kläder

  • Återvinning och panta-nörd.

    Jag fortsätter på den nya grejen jag fått för mig………

    Godmiddag, nu är det redan lunchtid men jag har allt varit uppe. Jag har haft en kollega som var här igår kväll. Vi käkade kräftor och drack vin. Pratade och pratade och pratade. När jag vaknade i morse så vart hon redan vaken, fast klockan nog var närmare sex än halv sju. Jag fixade kaffe till oss båda och vi njöt på våra egna sätt, var för sig till en början. Sedan blev det soffhäng och en kopp med kaffe till. Orden tar inte slut när jag och min kollega träffas, vi pratar och pratar hela tiden. Något bad blev det inte i morse, klockan var närmare tolv på natten när vi gick och la oss och vin på det. Detta gjorde att jag inte ville köra bil så tidigt. Det får badas i morgon igen istället.

    Eftersoffhänget blev det lite frukost, restfrukost från igår. Då bröt vi av kaffe-drickandet och bytte ut det, mot en kanna med tea. Pratade fortfarande. Sedan soffhäng tills hon skulle åka hem.

    När hon åkt, tog jag mig an en Akilles häl. Men med snålvarianten inom mig och en storportion mod. Mina garderober är överfulla med kläder. Skulle jag använda ett plagg varje dag, så hade jag nog inte behövt tvätta på ett år.

    Nu bröt mitt mod sig loss, jag blev storsint i mina handlingar. Frågade mig själv, helt ärligt nu kommer du någonsin använda denna, mera än den där kvarten, du provar tröjan? Ärligheten inom mig gjorde ont och tröjan, blusen eller vad det var lades i två högar. Fin tröjor som jag kan skänka till bättre behövande. Släng-kläder och lite fin tröjor, klänningar som jag enligt min nya grej, ska klippa till servetter av. Här kommer finnas ljusblå bäck och bölja servetter, några militärfärgade en del rosa och andra klatschiga färger -servetter. En del kommer bli återbruk av tvätt-trasor, som jag ska lägga i min lilla låda för städservetter. Ska bara googla lite, om hur eller vilka mått av husmorsknep, det ska vara. I gatan när jag blev klar fick jag luft bland mina kläder. Nu kommer dom se strukna ut, fast dom hängt på galge i garderoben. Klänningsgarderoben kommer att vara enkelt att ta just den där klänningen, utan att flertalet kommer att hänga med ut på köpet. Jag kommer att slippa ha på mig dåligt-samvetes-klänningar som hänger där. Dom som jag tar på av rent ut skrivet av dåligt samvete, för att jag inte använt den på länge.

    Jag känner mig stolt och mäktigt modig, i mina handlingar idag. Nu gäller det att klippa till servetter och trasor av dom, innan jag ångrar mig. Här har jag gått under en månads tid och funderat på, hur jag ska göra med mina kläder. Om jag ska packa ner dom i kartonger och byta ut för att det är så mycket.

    Nu löste jag det på mindre en än timma. Genom att vara brutalt ärlig emot mig själv. Spelar ingen roll att tröjan är nästan ny, använder jag den inte för att den är obekväm, behöver den inte hänga i garderoben och ge mig samvete. Då är det bättre att det blir en fin servett, till min samling av servetter. Gamla tröjor som hängt där, för att dom är helsköna men slitna, som jag inte använder för det. Är dumt att hänga där, jag tänker klippa till tygtrasor och använda dom till att städa med. Snacka om återbruk. Snacka om miljötänkt.

    På tal om detta. Min kollega visade mig en pantarapp, i formen av återvinnings släng grejer. Man pantar sina sopor, får små kronor för att man skannar in. Det där ska jag prova på. En tävling i miljötänk, där jag när jag loggar mina sopor kan se staplar för min insatts för miljön. Här ska skannas koder. Skulle ni kalla just den här tidsperioden jag är i just nu, för miljönördsperiod så kan jag tänka att ni är inte helt ute och seglar just nu.

    Lev idag just nu, igår finns inte längre kvar och morgondagen kommer alltid först i morgon. Där borta i framtiden. Just nu gäller.

    Lev idag just nu, Igår finns inte kvar och morgondagen vet vi inget om. Just nu gäller.
    Carina Ikonen Nilsson
  • Lindex är inte fel inte för mig.

    för två veckor sedan var jag på Lindex och handlade lite kläder, viagra Jag handlar bara på Lindex gillar deras kläder och ibland går jag in och shoppar loss. Sist hittade jag en klänning som nu har blivit favoriten.  Idag åkte maken förbi Lindex för att köpa en likadan. Men den var slut det var tydligen flera som hade hittat just den klänningen enligt säljaren så gick dom åt med en gång de kom in.

    Men jag är inte dummare än jag är så jag gick in på deras onlinebutik. Jag hade tur för där fanns den inne. Jag brukar inte köpa kläder på postorder men, sick eftersom jag redan hade en så köpte jag en på deras sida.  Som jag skrev innan så gillar jag Lindex de har alltid kläder som jag fastnar för.

    Så även idag fast det var på webben. Så självklart hittade jag lite till.  En urfin virkad tröja. Aj aj nu måste jag stävja min impulsivitet.  Jag inser att jag om jag inte tar mig i kragen som saknas hos mig, antagligen kommer att hitta dit till sidan igen.

    Men för denna gång har jag i alla fall shoppat klart, 100 kr i rabatt fick jag så jag är ganska så nöjd.  Nu svär jag kyrkan enligt min make, för jag tjänade ju på att handla idag då det blev 100 kronor billigare.

    Man tjänar inget på att handla säger maken, men det är ju han de….

  • Hela Havet

    hela havet stormar säkerligen, sick men, remedy här är det regnet och träden som låter.  Pippi sa i någon av långfilmerna, att det är ju tur att vi har nått väder alls. Jo, det är tur att vi har väder.  Som alltid finns det inga dåliga väder utan här handlar det om kläder.  Själv tog maken fram ett av sina  oändligt fula regnkläder till mig, så jag skulle slippa bli blöt när jag och vovven skulle promenera. Televerksfärgade regnkläder med jacka och byxor.  Fulheten, jo, färgen är verkligen inte fin.

    Själva kläderna i sig gav mig små minnes bilder om hur det var när jag var liten.  Men oxå om hur det  var när min son var mindre en så där tre fyra år. Galonisar och min son var nog inte de bästa vänner och idag kom jag på varför.    För även om jag var torr från regnet, så blev ändå mina kläder fuktiga.  När jag till sist kom hem igen efter promenaden så till och med frös jag, av kylan som blev av fukten i mina kläder.  Dessutom gnisslade och lät det när jag gick.  Ett stilla tack till min hörapparat blev det när jag stängde av den, för det riktigt skar i kroppen på mig då det  hela tiden  gnisslade och prasslade  av varje rörelse.    Nu var inte tanken att skriva om det negativa men det blev så.

    Ville egentligen skriva om  att det faktiskt var ganska mysigt  då jag stängt av min hörapparat. Att  gå där i alla vindar med regn som smattrade och ven runt mig.  När jag sedan mötte en tjej med ett par korta byxor och nylonstrumpor  kort jacka, så blev jag fulla av vackra tacksamhets tankar till att jag är mera trygg.

    Trygg, mera lugn, mera modig och mera oberörd om någon skulle råka se mig, i det brandgula regnställ jag idag hade. För det måste vart obehagligt att trippa runt i kortbyxor och sura tygskor i denna storm.  Regnet som jag i tanken  nästan  kunde ana hur det lyckades krypa in under skinnet på flickstackarn.   Så här i efterhand, så, jo, hon kommer bli vuxen, hon kommer en dag att förstå fördelarna med att ha kläder efter väder.  Kanske  är hon lite mera eftertänksam än mig,  för då slipper hon gå runt med den brandgula stilen, utan  inhandlar något som är mindre utstickande och snyggt.  Men som Karlsson säger det är en värdslig sak. Regnkläder -07