skrivpuffen 3 juni

3 juni 2011
Skriv om någon sällskaplig

Likt trollerier i hattar och kaniner snurrar cirkulationen runt. Där sitter hon som inte snurrar runt som andra. Andra snurrar lite saktare och mindre cirklar. Hon är nästan en kullerbytta i sig själv. Ingen orkar mera än en kortare stund. Bara hon, cialis men hon ser inte, ask när det är för mycket, hör inte hur högt, vet inte hur skrattigt. Ibland gör själen i henne ont, så djävla ont! Ibland är hon som balsamerade vinegretter. Hennes Färger i starka i hennes person. Hon är en konstnärssjäl utan slut men även utan början. Hon lever ett sällskapligt liv med sig själv i sitt själv. Hon är en sällskaplighetssjäl av storhetens mått i ensamheter. Ibland är hon klar med livet, ibland är livet klart med henne, ibland är det klart om än oklart. Hon är en själ, hon är en människa, hon är ja sannerligen att hon är……..

Morgon kaffets vägar

är inte lika smakrika idag. Ändå känner jag nog mig lite piggare än i går.  Vaknade som jag brukar alltså tidigt.  Har planer om att leta fram mitt stafli inom snar framtid.  Men med stafli fram plockning krävs det även en massa andra bort och omflyttningar.  Staflit vill jag ha i stora rummet där är det bästa ljuset. Har man stafli och oljefärger i stora rummet?  Sånt vet inte jag och jag misstänker att jag inte ens bryr mig för jag kommer att ha det där.  Önskar redan att det stod där då hade jag inte suttit här just nu. Då hade hela rummet luktat linolja och hela jag hade varit någon annanstans. Det gör nästan ont i mig när jag tänker på en tom duk och de där första penseldragen.  Det första penseldraget är så ovisst spännande på något sätt. Lite svårt att förklara.  När det första draget är på den tomma duken är det svårt att sluta. Sen är det som om tiden från början till slut är en strävan till målgång. Det finns inte något mellanläge utan allt som är färgerna även om jag oftast målar i en och samma färg  för det är det som är spänningen för mig alla nyanserna av en och samma gröna färg…..

Jag önskar att jag redan var där att staflit stod där i stora rummet och bara väntade att det fanns massa vita dukar som bara väntade där ute. Så är det inte ännu, stuff there ännu står allt intryckt i källaren ännu är sjuk och inte orkar fixa till det. Mycket kvar att göra innan jag kan sitta och meditera framför mitt stafli, ampoule Men snart om nån vecka kanske dagens skrift är verkligheten igen……..

Finns även en malixpuff idag.

från skrivpuffen idag

Halloj, måste även berätta att  “Min bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv“, snart är Historia den första upplagan är snart ett minne blott.  Två veckor har den gått att beställa och snart är det inga böcker kvar det är mera än jag vågat drömma om……..

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Twitter
%d bloggare gillar detta: