Oförmåga att planera

Först en liten påminnelse om reportaget i veckans nummer av Hemmets Journal 🙂 20130807_174431Idag just nu satte jag kaffet i halsen. Felet berodde på mig och min medvetna oförmåga att planera så det funkar. Eller att ha koll på att de planer jag gjort stämmer överens med de verkliga planerna.  Nu handlade det om semestern.  Till lika med förra året fast förra året var det inte min förtjänst att det blev fel på semester.

Eftersom vi har ett lönesystem och tidsrapportering via datasystem, no rx där man även lägger in om semester.  Jag och chefen hade då tittat på olika papper,  jag hade rapporterat in i Medvind som vårt system heter men chefen han hade tittat på semester veckor på sitt egna skrivna papper.  Vilket ledde till att jag tackade nej till en av de viktigaste Konserter på denna jord. För dagen innan jag skulle arbeta så spelade Herr thåström på Röda sten i GBG. Jag hade biljett men hade åkt på en sådan där grymme förkylning.  Så jag valde att stanna hemma, för att orka göra mitt jobb pass dagen där på.  Gissa om jag blev grinig när det sedan visade sig att min chef och jag inte hade samma tider.  När jag på söndag eftermiddag skriver att nu är semestern slut, nu börjar jag jobba om en stund.  Gissa om jag blev riktigt grinig när  det efter min uppdatering ringer på min telefon, en vikarie berättar att nej men jag jobbar ju ditt pass.  Jo har jag inte vart grinig innan, så var jag det då. Inte på henne, utan på min chef. Som sedan fick sina fiskar varma av mina ord om hans planerings förmåga och allt va det va. Vi löste det då, min ilska la sig, men innan denna semestern har jag varit väldigt noga med att göra allt korrekt, vart noga med att chefen vet mina tider  mailat, skrivit i medvind tidigt i våras och skrivit på ett  speciellt papper så att inget skulle gå fel.

Jo kolla nu här, nu håller  jag till och med tråden.  För kaffet som sattes i halsen, var av att samma kollega som är vikarie även detta året  skriver på FB att hon nu efterklockan 14 idag har semester. Tankarna snurrade och stressen påverkade, kaffet som det stannade i halsen.  Hjälp!!! Jag har semester en vecka till. Det visade sig att jag hade rätt, jag har en vecka kvar. Det var bara hon som hade tagit ledigt några dagar eftersom hon hade jobbat in ett pass.   Så nu kan jag i godan ro dricka mitt kaffe.

Tacka mig själv för att jag har fått insikter om mig själv, min planeringsförmåga att det behövs dubbelcheckas och över kollas och inarbetas i system som inte handlar om mig och min adhd.  För jag hade koll, jag börjar inte jobbet från nästa  söndag, då gör jag mitt första jobb pass, in för en lång höst. Eftersom jag är så medveten om min totala oförmåga att planera så vet jag redan nu att Julafton och den där stora helgen den är min även i år.  Jag lyckas tydligen alltid dra den lotten.  Men det blir ju JUL även om jag jobbar.

Ha en trevlig dag idag, Lev nu just nu så lever du andas du. Nu ska det bli lite trevlig frukost här. Igår plockade vi guldet i skogen.  Fick massvis med kantareller så en omelett med Kantareller på ska det bli.  

Tid är knepigt

borde är ett ord som inte finns just nu. För det finns inga borden i stunden. Det är en mulen morgon, purchase men ändå vacker. Radion är på för att göra bakgrunden, min familj sover ännu. Bara jag och hunden som är vaken. Jag är ju oftast vaken tidigt så lördag inget undantag. Jag har funderat ett tag på det här med diagnos eller inte diagnos. Vad är det som gör att vissa av oss får och vissa inte.  Jag har ju och har haft alltid även om min diagnos kom sent i livet.

Att leva ett liv i 42 år utan att veta, tär på självkänslan, ofta upplevde jag mig som konstig och inte helt rätt. Hade då i satt en egenpåhittad diagnos på mig själv som var slaviglatointerligent. Idag vet jag att det handlar om ADHD. Idag vet jag även att jag inte är dumihuvudet inte heller slarvig, eller lat. Nu är det inte så att just det förändrades, bara för att jag kunde byta ut orden i min diagnos. Nej jag glömmer nog lika ofta, jag är nog fortfarande slarvig i vissa hänseenden och det där med koncentration är inte min starka sida.

Under 6 års tid, har jag fått förmågan att omvandla orden, se det för vad det egentligen står. Idag lägger jag även mindre kraft på just oförmågorna, försöker fånga det som istället är tillgångar. Tillgångarna som ju mera jag tränar blir ännu starkare. Samtidigt så händer det emellan åt att jag råkar simma i samma vatten,som för sex år sedan. Men efter några timmar med mindre bra tankar så hittar jag tillbaka, till dom där varmare vatten där jag mår bra igen. Jag hittar snabbare tillbaka till men varför gör jag det här? Det kan ju andra göra  som är bra på just det, jag ska göra dom där andra sakerna som jag behärskar.

Visst är det så att mina nycklar inte finns där de borde även idag, men inte lika ofta. För idag lägger jag tillbaka dom där dom ska vara redan när jag använt dom. I dag försöker jag göra en sak i taget. Tvättar jag så tvättar jag, Jag försöker få in luft i systemet. Försöker planera in vila som är vila för mig. Nu är det lättare att göra det på sommaren, för då blir min takt mera långsam och livet är mera att bara göra. I dag vet jag att stress gör mig illa på riktigt. Det gör att jag försöker bara ha ett eller några större saker på gång i veckan.  Arbetar jag så arbetar jag, försöker inte få in en massa annat på just sådana dagar.  Idag skäms jag inte för att jag inte orkar umgås. Om det är sådana där oumgåsdagar.  Idag frågar jag dom som vet och kan tiden om hur lång tid.

För några veckor sedan på jobbet så var det tid som skulle planeras. När jag planerar tiden så är den alltid kort, för kort och mina förberedelser tar  flera timmar. När man är bland människor som inte förstår så lägger dom ansvaret på mig, att planera min tid. Men är det människor som liksom helt förstår eller har den där inbyggda klockan och tänker i tid. Då får jag möjlighet att vila mig från otillgångarna. Jag hade planerat en resa, och i själva resan så var det beroende på mig och tid.

Hade jag fått bestämma och planera själv, så hade jag åkt redan dagen innan och jobbat över i en vecka för att allt ska klaffa. Men på min arbetsplats fanns det en man, som hade just den där inbyggda klockan. Och helt naturligt utan att jag ens frågade pratade tid. Han sa det utan att mästra och inte tillrättavisa, utan helt naturligt bara. Ja men bussen går 16 då går ni 20 i så är det god tid.  och Ja du går ner till bilen 10 över med alla saker, så har du god tid på dig.

Just det är underverk för mig, det gör att jag fungerar helt perfekt. Det är just det han sa, som gör att jag inte råkar in i mina otillgångar,  det gör att jag slipper stress. Tänk om jag kunde ha en sådan klocka inom mig, så jag slipper bli stressad över tider som måste passas.  Nu är det inte så att jag har det, men kan man då få önska sig en personlig klocka i varje situation som blir.  Det hade gjort att jag hade varit mera utan funktionsnedsättningar.

Nu har jag ju förmånen att till och med vara gift med en klocka, som alltid har koll på tiden, så är jag hemma är jag helt funktionsduglig i tid. Men ibland glömmer jag av att fråga min kloke man, han har slutat att vara den där kloka klockan som gärna pratade tid. För när han gjorde det innan då skällde jag blev arg på honom, vilket egentligen inte handlade om han. Utan om min totala oförmåga att känna tid.  Så idag frågar jag honom när jag ska åka mm, Men ibland glömmer jag av att jag inte kan tid, då planerar jag som jag alltid gjort och hamnar i mina otilllgångar.

 

Till sist dela med dig av det vackra i livet, ju mera vi delar kärlek, acceptans och har förmågan att känna empati ju mera levande härliga blir vi.  Idag har jag bestämt mig för att le med ögonen.

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Twitter
%d bloggare gillar detta: