Etikett: Pippi

  • Vimmerby.

    En lång dag i bilen igår. Två små barn var med och så lilltjejen så klart. 7 timmar åkte vi bil, de sista 20 milen frågade barnen om vi var framme snart. Någon stans på mitten stannade vi på biltema för att vi hade glöm att ryggsäck. Där åt vi även korv och bröd, Emilia sa att hon ville spara lite plats i magen så hon fick plats med glass. Glass fick dom, efter det åkte vi igen. När vi kom till Mariannelund tyckte Emilia att det var spännande. Hade Emil funnits på riktigt? Vi fick förklara att det var den här staden som står om i boken och att staden finns.

    Det är tre generationer som lyssnat och sett samma sagor. När jag var liten och Emil gick på tv var han ny. Nu är han något som alla barn vet om, fast han inte ens funnits. Tänk vilka fantastiska sagor den där Astrid gjort. Tänk vi kan dom alla.

    Igår när vi kom fram skulle barnen ut och leka på lekplatsen, Emilia var klok och ville ha regnkläder på sig. Alfred sa nej tack till regnkläder och satte sig och åkte rutschkana direkt. Vilket gjorde byxorna både blöta och smutsiga. Maken lagade maken mat, efter maten diskade jag, Efter det gick vi en sväng till Coop för att handla. Barnen fick var sin godispåse. Vi gick även för att titta på ingången till parken.

    Ställ-plasterna

    Ställ-platserna är riktigt bra här. Grus och en lite gräsplätt med konstgräs. Service husen bra, fast dom hade kunnat kosta på dom mera. Betalar ändå mera än femhundra kronor, service husens duschar är bara stängda av duschdraperi. Bås hade dom kunnat kosta på. Duscharna är gratis och varmt vatten hur länge du än duschar. Något som jag innan Norge tagit för en självklarhet. Men det har jag lärt mig i år, det är inte så överallt.

    På kvällen gjorde maken mackor vi ska ha med oss in i parken. Jag tänker vi ska ha med lite melon, bullar och lite kakor. Det får duga för parken maten. Kommer att bli en del timmar där i parken.

    Efter parken går vi till husbilen för att sedan åka till Borås i morgon. Tillbringar kvällen där och gör djurparken på Lördag. Vi har redan planerat nästa tripp, som vi ska göra. Då ska vi till High Chapparal. Alfred är noga med att göra planer och att man ska stick to the plan. Antingen tycker han att vi åker dit, fast det går lika bra att vi äter på Mc Donalds. Som om det var samma sak. Men för honom är det nog det.

    Just nu regnar det. Smattret är en mysfaktor när jag sitter här och skriver. Regn när man sitter inne i husbilen är ett trevligt tillägg. Ett avkopplande ljud som ger en känsla lugn och ro. Vi får hoppas det slutar när vi ska göra parken. För säkerhets skull tar vi med paraplyer. Vi har två med oss.

    Det ska bli spännande att se hur barnen upplever Dagens planering. Alfred säger att han tycker att Pippi är läskig. Lillflickan berättade att hon var här när hon var liten. Vi får se hur mycket eller lite hon uppskattar den här dagen. Det får bli kvällsbilden av det två små barnen igår. En mysig sovare bild.

    Nej ny dag och jag vill hinna får på mig kläder innan barnen vaknar så jag slutar inlägget här.

    Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

    Carina Ikonen Nilsson
    Har du sett oss på vägarna?(obligatoriskt)

  • Concerta blev Ritalin men vi får se om det funkar

    Jag  slutade med Concerta för ett tag sedan. Skillnaden blev större än vad jag hade tänkt. På något underligt sätt hade jag glömt av hur det var utan medicin.

    Utan snus i tre dagar försmäktar vi på denna Ö…… säger Pippi. Utan medicin försmäktar jaget i min kropp. Utan medicin blir jag den där gamla vanliga Carina som  rör till,  som snubblar,  sover dygnet runt, inte tänker tankarna klart. Bor i en konstig kroppsoro som inte är helt som den där vanliga oron som när jag oroar mig för något särskilt.         

     

    Ganska många år åt jag Concerta under alla år var det mirakel medicin. Jag blev ljusblå i mina tankar, jag fick tid på mig att komma på att jag höll på att bli arg. Jag fick ihop posten som skulle postas, brev som skulle skrivas och tider som skulle passas passades. Jag missade mindre möten, jag till och med orkade leva mera mjukt i tankar om mig själv.  Nu är det inte så att allt detta gjordes av miraklet Concerta nej medicinen var en del i, en del som gjorde att jag mera orkade ta ansvar över det som var viktigt.

    Concerta medicinen slutade till sist ge mig biverkningar som jag borde fått i början. Redan i våras inser jag att jag upplevde biverkningar fast då visste jag inte att det var just biverkningar.  Under sommaren och början av hösten åt jag medicin när jag var tvungen vilket inte heller va så bra. Min kropp mådde inte bra av det. Kroppen och käkarna fick muskelspänningar, i kroppen bodde en inre oro som gav mig rastlöshet. Min självkänsla blev återigen den där gamla vanliga som att men du är ju bara dum i hela huvudet, du måste se till att skärpa till dig. Det är ditt fel och allt annat som jag liksom levt i under så många år innan.

    Impulsiviteten blev starkare, gjorde saker som jag kanske inte borde ha gjort och ibland hoppade det grodor som jag inte borde sagt. 

    Där till att balans, min kropp och jag var inte riktigt vänner. Vilket jag skrivit om innan.

    IMAG0120-1

    Nu äter jag medicin igen, inte Concerta nej jag provar just nu Ritalin den som är långtidsverkande.  Samma funktion som Concerta enligt min läkare.  I två veckor åt jag 10ml. Av den dosen kände jag inte något speciellt mera än att jag när jag somnade sov jag som jag förmodar är den bästa sömnen. Hela natten. Annars brukar ju det vara tvärt om med just sådan medicin. 

    Bild: Ritalin

    Nu sen i förrgår har jag provat att äta 20 ml Ritalin. Ännu kan jag inte säga att jag mår som jag gjorde på Concertan dom första åren. Inte heller känner jag av den där ljusblå lättnaden i tankarna. Antagligen för att dosen är för liten.

    Men jag känner av spänning i käkarna igen, nu tänker jag att jag får ha is i magen kanske är det övergående. Kanske blir det bättre när jag höger dosen.

    Jag vill så gärna må som jag gjorde för bara några år sedan när tankarna och jag höll ihop när jag till och med ibland kunde stanna upp och tänka efter FÖRE.  Det gör jag liksom inte idag idag är just Eftertänket ett eftertänk. Ett tänk som blir till FÖR SENT då när det redan har hänt.

    En saker är i alla fall bra, för idag kom jag ihåg det jag borde kommit ihåg igår.  Det gjorde att jag i morse fick gå upp tidigt gå till bankomaten ta ut pengar och knacka på hos min gamla farmor. Hon skulle fått pengar av mig sedan i fredags men det har ramlat in i glömska. Trotts att min syster påmint mig till och med igår då hon sa du måste nu.  Idag gjorde jag det jag hann, för dom hade inte gett sig av.

    Min gamla farmor hur kan jag  glömma sånt viktigt? Hon som är den jag alltid haft så nära mig. IMG_20120612_110701

    Ops nu blev det en steg ut från rutan till någon annanstans igen. Men som vanligt det kan ju inte någon tablett överhuvudtaget ta bort från mig tror jag. Dom där sidostegen som blir till när jag skriver blir ju liksom alltid till. Dom är ju en del av mig i mig så som jag är.

     

    Nej, nu är det slut för den här gången.

    BOK-0011-e1326972514227-191x300

    Vill passa på att tacka för att ni är så många som läser min blogg, det ger mig mjuka tankar, det ger mig hopp om att vi tillsammans kan sprida ringar, Det är det vi gör. Tillsammans sprider vi ringar……….

    //Carina

    IMAG0216Snart är vi där igen, känns lite konstigt att skriva det nu för idag är vädret som den finaste vårdagen. Men det är ju oxå nära nu, ska bara bli jul innan.