Read this post in English → Jump to English version ↓

Förord – Att samla minnen i ord

Det här är ingen reseguide – det är en minnesanteckning. En sådan man sparar för att komma ihåg doften av grill, ljudet av skratt, och känslan av trötta fötter efter en hel dag i äventyr. Jag skriver inte för att det ska vara perfekt – jag skriver för att det hände. Och ibland är det det viktigaste.

En ny morgon, en ny dag

Ny morgon och en ny dag att vakna i. Idag åker vi hemifrån Gnosjö och packar ur bilen igen. Men bara för att mellanlanda och tvätta. I morgon är vi hemma för att tvätta all tvätt som blivit. Vi ska handla, fixa till bilen för resan upp till Norr.

En tradition vi håller fast vid

Igår blev det den där aktiviteten vi de senaste åren gjort med alla barn. Nu är det ju inte alla barn men lilltjejen och lillkillen är med dessutom Alfred. Dagen till ära satt vi utomhus och käkade frukost. När frukosten var klar gjorde vi mackor som vi skulle ha med oss in på High Chaparral. Packade ihop det som vi skulle ha med oss till äventyret.

På väg till äventyret

Tog promenaden till nöjesparken innan klockan var tio. Alfred och lillkillen var förväntansfulla, de gick med snabba steg. När vi kom dit var det en liten kö utanför portarna. Men den blev genast lång fort. Bröderna Dalton tog emot oss med underhållning innan stället öppnade.

Ett steg tillbaka i tiden

Väl där inne var det som en annan tid och värld visade sig för oss. Nu har vi varit där innan. Vi var där redan förra året. Men det var minst lika trevligt i år. Pojkarna rånade affärer och banken ett par tillfällen. Dom var lika glada varje gång dom fick sin chokladpeng.

En plats full av historia

Jag var lika förundrad denna gång som jag var året innan. Det är en stor anläggning och den är gjord bara för att någon hade intresse för vilda västern. När man är där så är det som att andas Historia. Man lär sig något när man är där. Vi åkte tåget, vi besökte kyrkor, vaskade guld och såg på de flesta uppvisningarna.

Indianbyn och nya upplevelser

Förra året hade vi missat Indianbyn, den hann vi med i år. Där kunde man kasta yxa, se om man var lika stark som en oxe, olika tävlingar kunde man utföra och man fick prova på både lassokastning och pilbåge. Alfred provade båda.

Trötta men glada

Likt förra året avslutade vi besöket lite tidigare än stängning. 6 timmar där inne gjorde ont i både fötter och rygg. Men vi avslutade med familjens Daltons sångstund. Där gick Alfred all in. Han dansade och sjöng.

Kvällens lugn

Promenaden tillbaka till campingen och en stunds vila fötterna blev det innan maken bjöd på grill. På kvällen blev det en tur till affären för att köpa pistoler och patroner till lilla Emilia och Hugo. Emilia fick en pistol i guld och Hugo en svart.

Sömn och efterklang

En stilla kväll blev det. Barn och ungdomar, även vi vuxna, var trötta. Kvällen blev tidig, redan innan tio började vi göra oss klara inför natten. Vargsången på telefonen och innan den var slut hade Alfred somnat. Jag somnade nog samtidigt som honom. En dag på High Chaparral tar på krafterna. Men en natt med sömn tog bort det ryggonda, fast min fot är fortfarande svullen och röd. Det blev för många steg igår. Men det var det värt.

Slutord – En fot som värker, ett hjärta som minns

Det kanske bara var en dag. Men för oss blev det något mer. Ett minne att bära vidare, ett skratt att minnas när vardagen smyger sig på. Och även om foten fortfarande är svullen – så är hjärtat varmt. Tack för att du läser, och kanske minns du något eget när du läser mina ord.

#HighChaparral #Familjeutflykt #Campingliv #BarnensGlädje #VildaVästern #SvenskaSommaren #Roadtrip #Semesterminnen #Upplevelse

---

A Day in the Wild West – High Chaparral with the Kids

Foreword – Capturing memories in words

This isn’t a travel guide – it’s a memory log. The kind you keep to remember the smell of grilled food, the sound of laughter, and the ache in your feet after a full day of adventure. I don’t write to be perfect – I write because it happened. And sometimes, that’s what matters most.

A new morning, a new day

A new morning and a new day to wake up in. Today we’re heading home from Gnosjö and unpacking the car again. But only for a short stop to do laundry and repack. Tomorrow we’ll be home taking care of all the accumulated laundry. We’ll also go shopping and prepare the car for our trip up north.

A tradition we hold dear

Yesterday, we went on that activity we’ve done with all the kids over the past years. This time not all of them could come, but the little girl, the little boy, and Alfred were with us. In honor of the day, we had breakfast outdoors. When breakfast was done, we made sandwiches to bring into High Chaparral. We packed everything we needed for the adventure.

On our way to the adventure

We walked to the amusement park before ten o’clock. Alfred and the little boy were full of anticipation, walking quickly. When we arrived, there was a small queue outside the gates—but it grew fast. The Dalton Brothers greeted us with entertainment before the park opened.

A step back in time

Once inside, it felt like a different time and world opened up before us. We’ve been there before—we visited last year. But it was just as delightful this year. The boys robbed stores and the bank several times. They were just as happy each time they got their chocolate coin.

A place full of history

I was just as amazed this time as I was last year. It’s a big complex built entirely out of someone’s interest in the Wild West. When you’re there, it’s like breathing in history. You really learn something. We rode the train, visited churches, panned for gold, and saw most of the shows.

The Indian village and new experiences

Last year we missed the Indian village, but this time we made it. There you could throw axes, test if you were as strong as an ox, try various competitions, and get a chance to lasso or shoot a bow. Alfred tried both.

Tired but happy

Just like last year, we left a bit before closing time. Six hours in there took a toll on our feet and backs. But we finished off with the Dalton family’s singalong. Alfred went all in—dancing and singing.

Evening calm

We walked back to the campground and rested our feet before my husband treated us to a grill dinner. In the evening, we took a trip to the store to buy toy pistols and bullets for little Emilia and Hugo. Emilia got a gold pistol, Hugo a black one.

Sleep and recovery

It was a quiet evening. The children and teens—and even us adults—were tired. The night came early. Before ten, we started getting ready for bed. With the Wolf Song playing on the phone, Alfred was asleep before it ended. I probably fell asleep at the same time. A day at High Chaparral is truly exhausting. But one night of sleep took away the back pain, although my foot is still swollen and red. Too many steps yesterday. But it was worth it.

Closing words – A sore foot, a full heart

It might have been just one day. But for us, it became something more. A memory to carry forward, a laugh to recall when everyday life creeps in. And even though my foot is still swollen – my heart is warm. Thank you for reading, and maybe you’ll remember something of your own as you read my words.

#HighChaparral #FamilyTrip #CampingLife #KidsJoy #WildWest #SwedishSummer #Roadtrip #HolidayMemories #Adventure