Etikett: val

  • Livsval är inte alltid enkla.

    jag tänkte fortsätta på det här med val.  Har tänkt massvis med tankar om gårdagen och känner att jag kanske inte är helt klart med tankarna i mig själv.  En trappa upp tryckte hårt på ordet att Missbruk är en sjukdom och det förhåller jag mig till. Jag köper det och tänker själv så.  Man beskrev för mig att när man slutar att bruka sin drog som kan vara ganska många olika former.  Även under brukets gång så upplever den som brukar vissa symtom som när dom förklarade dom var samma symtom som jag upplever som har ADHD.  Ett tillstånd som jag har utan att bruka droger.

    Ett tillstånd som jag hela livet fått förhålla mig till, ask även innan jag fick min diagnos för då visste jag inte om att jag Hade den diagnosen.  Jag fick min diagnos när jag var i 40 års åldern.  Jag kallar inte ADHD en sjukdom utan för mig handlar det om egenskaper, buy till och o-tillgångar. När jag blir medveten om mina styrkor och ostyrkor så har jag större möjlighet att dra fördelar av dem. Jag kan lära mig hantera svårigheter och hitta fram till strukturer som hjälper mig att vara mera i mina tillgångar.

    Oj, är ifrån ämnet men känner ändå att det hör till ämnet.  Bara för att jag har adhd så kan jag inte lägga mig ner och ge upp. Utan jag måste hitta andra sätt att få ihop det jag behöver få ihop. Min kurator som jag har haft i många år nu, brukar berätta för mig att  jag har en förmåga att alltid fundera på vad kan jag göra i stället.  Tror nu inte jag fått den förmågan i sambandet Diagnos, utan något jag alltid sysslat med för att hitta sätta att få till det där som är svårt och sånt jag inte kan.

    Ännu ser jag inte att tankarna är där jag vill att dom ska vara, för det var val jag hade tänkt skriva om val.  Jag har skrivit det innan i andra inlägg, att vi alla har val att göra.  De gånger vi inte väljer, väljer vi att inte välja, vilket gör ickeväljandet till ett val.  Ibland gör vi inte det vi borde och skulle, vilket också är ett val.  Vissa val är enklare att göra än andra val.  Att välja vilken färg tröjan ska ha, är ett enkelt val.  Att betala hyran är ett enkelt val, men kanske inte så roligt. Som det hade varit att ta alla pengarna och åka ut och shoppa loss helt. Men förhoppningsvis väljer vi att betala hyran oftare, än att shoppa loss eller köpa en ny mobil eller dator.

    Nu har jag aldrig sått in för valet att betala hyran eller om jag ska köpa dator, men viss hade det varit roligare att köpa en teknikpryl istället för att lägga pengarna på något som inte syns.   Men jag har köpt en mobil och sedan kommit på att: ojdå det är många dagar till den 27. Jag är själv ibland rökare och faktiskt så har det i unga år varit dagar som jag ibland valde cigg i stället för att köpa mjölk.  Ciggen var svårare att vara utan än mjölken.  Idag har jag inte det problemet, för jag har bytt ut en ovana till en annan ovana som är ganska så vanligt att en beroende gör.

    Den speciella killen som jag kände som idag inte finns, bytte alltid ut sin ovana till en go-vana men kunde inte hitta balansen i som bra vana. När han missbrukade så gick han stenhårt in för att droga, när han gjorde sina uppehåll i sitt missbruk vilket oftast var på behandling eller i fängelse, så bytte han ut sitt missbruk av droger till att missbruka träning. När han tränade så fanns det nästan aldrig balans i hans träning.  Inte ovanliget heller att han gärna tog den snabbare vägen till muskler.  Han var otålig och hade svårt med det där allt tar  och har sin tid. Han hade även ADHD. Vilket han fick som diangos när han varit drogfri ganska så länge.

    Jag och han  har genom alla år haft ganska så många samtal om livet och olika livsöden. Ganska många förtroliga samtal, Jag har lärt mig massvis av honom, idag finns det många saker som ploppar upp i mig som han sagt.

    Till exempel så sa han en gång: Carina, du ska aldrig lita på en missbrukare även om han är drogfri, för en missbrukare vet hur en slipsten ska dras och du kan aldrig veta om det han säger har med droger att gör.  Du kan aldrig vara helt säker på att det inte är drogsuget som pratar.  Men du ska vet att de gånger jag blåser någon så har jag alltid haft ett val även om valet varit djävligt svårt.

    De gånger jag börjar missbruka igen, så väljer jag att göra det men efter valet så är det inte längre enkelt och tydligt att det är val jag gör.  Det jag gör under missbruket är inte längre så tydliga val.  Just den kille upplevde valen väldigt svåra, för det valet han gjorde var till sist att sluta andas. Han orkade inte välja längre utan tog sitt liv då han satt på Kumla. 

    Jag tänker så här,  har du en sjukdom vilken som helst, så visst du valde kanske inte att få just den sjukdomen. Men du väljer hur du ska förhålla dig till den. Det finns människor som får cancer som lever längre än de borde. Detta kan beror på  att de tidigt valt att förhålla sig till sin sjukdom på ett sätt. De ser  % procenttalen som chanser att över leva,  25% överlevnad  förvandlar det till något positiv. När de ser ett halv glas vatten är glaset oftare halvfullt än halvtomt.

    Jag tänker att de människor som brukar droger har en sjukdom, jo visst men det kan välja att förhålla sig till sin sjukdom.  Du får inte luta dig tillbaka i din sjukdom och säga att nej men jag super, eller drogar för det är så att jag har en beroende sjukdom.

    Utan du har val om än svåra val att göra.

    Det viktigaste och det svåraste valet är kanske att se till att inte sjukdomen tar makten över ditt liv. Du måste göra valet att hålla dig fri från de kemiska substituten, för att klara av att hantera din sjukdom.

    Du valde kanske inte att få en beroende sjukdom men, du väljer om sjukdomen ska regera dig! Eller och du ska regera över din sjukdom.

  • Min själsliga vän

    Vissa dagar flyter på bättre än andra, medicine ofta får vi för oss att vi inte har någon del i det som är. Som om roligheterna och alla lyckostunder blir till av utsidan. Men är det verkligen så? Är det inte beroende på vad mina val, seek hur jag mår, vem jag väljer att vara i den stunden. Jag brukar använda mig av flytet i luften, visst vissa dagar flyter på mera bra än andra. Visst vissa saker kan jag inte påverka.

    Beroende på hur jag väljer, blir dagen bra eller mindre bra, det handlar om hur jag förhåller mig till det som sker. Det handlar om hur jag väljer, hur jag bemöter, vem jag visar att jag är.  Ofta brukar jag välja att se saker som sker i olika former av mirakel.  Jag försöker ofta hitta till det som är positivt, det som är bra. Jag vill inte gå runt och må dåligt och verkligen inte må dåligt av att hur andra beter sig eller vad de gör.  Jag kan inte påverka eller göra om andra människor, mera än mig själv.  Jag har inte ansvar för hur eller vad andra gör, men jag har ansvar över mig, hur jag beter mig och vem jag är  vad jag gör.  För några år sedan hade jag en kollega som kom från USA. Av henne lärde jag mig massvis, vi har haft många förtroliga samtal, och just mirakel hittandet var något som jag lärde mig, av henne. Även om hon inte sa just mirakel, fast det gjorde hon allt ibland.  Hon hade en fantastisk förmåga att se godheten i människor.  Oavsett vad eller hur det hade varit innan, så hittade hon till tillgångarna i människor, såg det vackra och ofta pratade hon om underverk som skedde.

    Idag är jag glad att jag lärde känna henne, för just underverk och mirakel har jag genom henne fått lära mig se. Idag bor hon långt bort och idag har vi tyvärr ingen kontakt mera än på FB, men i mitt hjärta pratar jag med henne, ibland letar jag fram våra förtroliga samtal vi haft,  samtalar med henne i tankarna.  Idag ser jag vår vänskap som mirakel och jag kan lova att om jag skulle möta henne idag, så skulle vi genast med ens hitta tillbaka till det som var då. Vissa vänner har man för livet, vissa vänner finns där, är vänner även om vi inte träffas.  Hon är lite av en sådan där själslig vän, någon som finns där.

    Ojdå jag som hade tänkt skriva om min nya kaffemaskin som jag inhandlat idag, till mitt företag för att kunna bjuda på gokaffe till kunder.

    Ser att det inte blev det som skrevs om, men min amerikanska mirakel vän är så klart värd ett inlägg. Definitivt mera värd en en kaffemaskin, så inlägget får postas.  Hon är ett mirakel, tror hon idag arbetar med handledning inom personalgrupper, men det vill jag vara oskrivet men ändå nämna.

    Gud va jag saknar dig vännen, men som sagt våra tankar möts i universum.  Du kommer alltid vara min själsliga vän. Du är en ledstjärna för mig idag.  Tack för att du finns.  Hoppas du mår så bra du bara kan, för det önskar jag dig, massor av kärlek och ljus får du också i mina tankar.

    Love/ Carina.

  • Att Inte Välja är Också Ett Val

    Våren har blivit sommar, mind ännu kan man höra vårens symfonier ute fåglar som ropar till sig sin  fru eller herre. Idag hörde jag göken som hoade. 

    Kom jag att tänka på hur jag någon gång sett ett program på tvn hur göken lägger sina ägg i andras bon för att slippa ta hand om sina barn själva.  När människor överger sina barn tycker vi det är konstigt. Kanske är det inte så konstigt, treat förmodligen ser dom precis som göken hur mycket jobb det kommer bli. Eller att dom har en oförmåga att ta hand om sina barn.  Har just själv fått ny rik kunskap i ämnet.  En biologisk mammas egna ord har rotat sig fast vid mig. Hon höll sig borta, physician för att hon insåg att hon inte var bra för barnen.  Antagligen har hon helt rätt, att det inte skulle bli bra för barnen. Samtidigt som hon aldrig kan få svaret på att det inte hade varit det.

    Samtidigt som jag ser att det är ett egoistiskt val. Även om hon ser att hon är en bättre mamma som frånvarande mamma, så vad ser hennes barn? Vad har barnen för tankar om hur en mamma ska vara? Vem identifierar de sig med?  Vem eller var, härbärgerar dom sin sorg över att mamma är någon annanstans?

    Vilka frågor bor hos dom? 

    Barn tar ofta på sig skulden, när saker i familjen går fel. Hur ser barnen på det när mamma inte vill ha att göra med dom? Hur  känner dom igen sig i sidor som är lika sin mamma, om de inte träffar henne. Visst ställföreträdande vuxna funkar också, men mamma är alltid en mamma.

    Frågor som kommer till mig blir har man verkligen rätten till att avsäga sig sina barn?

    Rätten till att ha föräldrar borde vara en självklarhet.

    Barns rätt till sina föräldrar?

    Vi säger att vi idag ser till barnens rätt, men gör vi verkligen det?

    Barn har inte en chans att avsäga sig sitt barnskap, barndomsåren kan i och för sig barn bli i fråntagna på många sätt. Men det är aldrig ett val du gör som barn, det valet gör vuxna åt barnen, genom hur de förhåller sig till barnet. Vissa barn behöver tidigt träda in i vuxenrollen.

    Föräldraskapet kan du tydligt välja, bäst är om du avsäger dig det innan du får barn. Men även då du fött dina barn, kan du tydligen välja att inte vara förälder. Då med den usla ursäkten att du inte är bra för dina barn.

    Om du nu är en usel förälder så kan du ju faktiskt ändra just uselheten och anstränga dig lite mera. Du har ett val.  Du har alltid ett val till och med i hur du ska förhålla dig till en viss situation. Det tog lång tid för mig att förstå det, men det är sant du har alltid ett val till hur du ska bete dig, förhålla dig till hur du hanterar en situation. Du väljer kanske inte att hamna i en viss situation men du har fortfarande ett val att förhålla dig till i situationen.   Att inte välja är också ett val.

  • Kay Pollak hittade hit idag.

    Idag vaknade jag tidigt fast jag hade sovmorgon. Grått ute och kände mig lite grå själv med till en början. När jag druckit andra koppen kändes det som om det inte skulle hjälpa idag med kaffe, thumb för att vakna. Förra veckan har gjort sitt tagit ut sin rätt i trötthet. Men så nästan av ett under när jag satt här med kaffet bredvid mig och datorn i knät. Ramlade det fram.

    Nu var det ju inte så att herr Pollak him self stod i mitt vardagsrum. Nej så är det inte utan som en klarare ljusblå tanke, pill talade tanken till mig att gå in på hans sida. Där hittade jag texten från det senaste inspirations brevet som är skrivet. Det handlade om att få leva om sitt liv. Texten var vacker och av någon anledning blev det en ljusare dag inte så att det vanliga grå försvann. Nej inte alls utan jag fick möjligheten att hitta tillbaka till det mera ljusa färgerna av bara några ord.

    Ibland känns det som jag inte har ett val eller jag glömmer av att välja.  Idag valde jag och genast blev det ljusare för jag valde att se till det vackra. Det är ganska så vackert att bara leva, advice att sitta här med fötterna på bordet och tänka tankar om att jag bär ansvar över min upplevelse. Jag väljer, jag kan till och med strunta i att lägga kraft. Jag kan välja vad jag ska lägga kraft på.

    För så är det jag har alltid ett val det ger mig möjligheter att tolka se och uppleva. Jag hade glömt bort klokheten idag, ett nytt projekt ska bli till känner jag. Jag ska måla en tavla som ger mig möjligheter att bli påmind om att jag väljer lycka eller olycka.

    Jag vill välja lycka, vad väljer du?

    DSC00048

     

  • Face Book och en liten illa behandling av ett pappers ark……

    Den dök upp där på FB två sekunder tog det sen delade jag. Nu delas den till andra och åter igen andra.

    Mobbing, discount MOBBNING och återigen mobbning.  Denna gången var det en liknelse med ett papper och just den liknelsen gillade jag. Vilken visualiserandeeffekt, look   tror övningen skulle kunna göras i alla skolor och ger varje elev en inblick i vad deras tråkningar gör.  Det skrynkliga smutsiga pappret står för hur illa ställt det blir för den som blir utsatt.

    Tänk dig det lilla lilla pappret och sen de som ändå inte ser. Ändå väljer att se åt ett annat håll. Ändå inte vågar se, vågar göra nått. Nått så att den utsatta inte blir mera utsatt.  Någon som ändå trots sin utsatthet ändå måste bli sin egna försvarsadvokat och försöka rättfärdiga sin egna identitet. 

    Ofta är det så att den som blir utsatt för mobbning själv  måste rättfärdiga sin egna personlighet. Ofta får de hör att det är bara för att du ….gör …. säger … säger inte…. inte gör … har ful…. eller inte ful………  Där till det ödesvidriga handslaget och det vidriga förlåtelse stunderna när jag som blir utsatt säger förlåt till den som stampat in odugligheten i mig.  Man vill att vi ska sitta i ring säga förlåt och sen går vi ut på nästa rast igen och då är visan den samma…… I nior år kan just sånt här förekomma i NIO ÅR dag ut och dag in.

    Nej mobbning är inte okey. Men det tror jag att ni vet sedan innan att jag inte tycker……

    Här är den lilla liknelse som nu är ute och far runt………….den borde göras i varje klass, med varje elev, i varje hem och med varje människa.

    Förklaringsmodell Mobbning

    Hur förklarar vi för våra barn och barnbarn vad mobbning är? Här är hur en lärare i New York gjorde det för sin klass. Hon bad dem att göra följande övning: Barnen skulle ta varsitt pappersark. Sedan blev de tillsagda att skrynkla ihop det stampa och slå på det och men utan att riva det. Så bad hon barnen vika bladet, titta på hur smutsigt, fyllt med märken och ärr arket var. Så ombads barnen att ……säga förlåt till pappersarket. Fast de hade bett om ursäkt och att de hade försökt att släta ut det, var det fortfarande skrynkligt. ”Dessa märken kommer aldrig att försvinna, oavsett hur mycket du försöker ta bort dem. Detta motsvarar vad en mobbare gör mot andra. Även om du säger förlåt efteråt, kommer ärren aldrig försvinna.” Barnens ansiktsuttryck sade att budskapet hade önskad effekt. Kopiera och sprida ordet om du är mot mobbning.
    Det säger också hur viktigt det är med tillräcklig personal även på raster i korridorer och hjälp till självhjälp i klassrummen.

  • Allt utanförskap skulle försvinna i faser 1 2 3

    Allt ska bli så bra…….

    Men om det inte är så bra? Vad säger vi då? Då ler vi, see   låtsas att allt är bra. Då klistrar vi på ett leende som skiner, try   ljuger dom fulla med skit. Jo, det va så dom gjorde.  2000 kronor mindre i plånboken, som fas3are emot plusjobbet, men samma arbete, visade uppdrag granskning. Hur blev det så här?

    Jo, jag vet vi röstade fram denna fasa. Vi gick till vallokaler och röstade fram  att man slänger människor på Dynghögen, när det i stället är FAS 3 som borde bo på den högen.  Dynghögen asså!  Det var så Riksdagsledamot Wivi-Anne Johansson sa om fas 3 i sitt 1 Maj Tal.  Hur står det till? Hur  och vad gör vi med människor? Hur blir det så? Vad är det för människosyn vi har?

    Regeringen har verkligen lyckats,  för i dag är det så att vi står grupper emot varandra.  Människor som har jobb,   dom som inte har jobb.  För bara ett tag sedan kändes det som jag skulle vara en av dem som sedermera skulle hamna på Dynghögen, en av dom som skulle få bli bemött med synen av andra, att jag inte vill arbeta, hon är besvärlig och hon bla bla.

    Ungdomar med attityder att lata svin ska fan i med ut och arbeta och göra rätt för sig.  Själva går de i skolan. De har inte en aning om varför kvinnan mannen är hemma.  Men attityderna är inget som de kommer på ur tomma intet. De får fäste i från någonstans. Jag inbillar mig att det är sånt som ges vid middagsbordet.  Tillsammans med kalvsteken, hör de hur föräldrarna diskuterar. 

    Ser ju själv hur min politiska färg, min människo syn bor inom mina egna barn.  Men det gör också att jag sträcker på mig. För mina barn har en mera human syn på människor, de har en vidare bredd i sig  där det bor empati, socialt engagemang och man står upp för den som inte  orkar stå upp själv.  Mina barn har uppfattningar och tror  att deras ord är av värde, att gemenskap och tillsammans flyttar man berg.

     Tyvärr så får vi nog dras med Fas tre tills vi röstar annorlunda, tyvärr så kommer människor ännu, att få ge sig ut till fas 3 projekt som inte kommer att ge dom en anställning. Men vi kan göra annorlunda val nästa gång vi röstar.  Tyvärr så är det stundande valet inte riksdagsval, men det är ett val och det valet ska jag lägga min röst på dem som liksom jag tycker att fasorna i faser 1 2  3 ska vara någon annanstans än de just nu är.