Yes! Jag vill, jag kan, jag gör.


God morgon, på riktigt är det en riktigt god morgon idag. Varför? jo, jag gjorde det, jag verkligen gjorde det igen. Jag tog modet till mig att åka den där milen för att träffa mina badsystrar.

Mina härliga, fina och så glada badsystrar. Idag var det 1,8 grader i vattnet. Jag var en av dom som badade. Vi var idag sex stycken, badsystrar. Den kyliga vinden var kall, innan badet. Det där första modighetssteget som ska till, vart enkelt och ta, efter ett litet jobb med mina tankar. Stegen ut till djupet där det är dags att doppa sig, gick helbra. Sedan blev det andning, lugna andetag och mod, att göra det där sista få kroppen under vattnet. Stickandet i huden var välkommet, behagligt och igenkännande, av små stick när huden kyls ner. Väl ner i vattnet kom lugnet som fyllde hela mitt väsen. När det sedan var dags att gå upp kom värmen, den omslöt mig. Vinden gjorde inte något illa längre, utan var mera behaglig än kall. Mitt morgondopp är klart.

Idag får det bli en redan nu tacksamhetstanke till mig själv. Jag tog mitt mod och gjorde det jag mår så bra av. Jag träffade mina badsystrar och vi badade tillsammans. Den här nästan heliga stunden, där jag får vara i just nu, där jag är i ett Kasam, där jag tar hand om mig, min oro som stillas, mina tankar som blir mera vänliga och kärleksfulla. I just detta är min tacksamhet, där bor min tacksamhet. Tacksamheten över att jag hittat till det som är så härligt. Tacksamheten över mina badsystrar som hejar på och hjälper till att göra så jag vågar ta det där härliga vinterbadet. Jag är återigen på g.

Idag kommer det vara jobb för mig. Idag är det en ART dag. Moralen är ämnet. Börjar kl 13.30 så ännu har jag ledighetstid, till mitt förfogande. Ändra tankar och känslor står för mig att göra. Jobbar på förfullt med just det. När jag lyfter upp huvudet och tittar uppåt mot skyn, säger Yes idag ska det jobbas, fylls jag av en känsla av glädje som sprider sig i kroppen. Prova att göra så när det känns motigt. Jag gjorde det i morse redan, men då vart det diskbänken som skulle göras fin. Det blev även då att jag höjde händerna mot taket, tittade upp och sa högt till mig själv. Yes, nu ska jag äntligen göra diskbänken fin. Det gjorde att jag även gick till handfatet och toastolen gav den lite omsorg. Idag när jag satt i soffan och drack mitt kaffe så visualiserade jag hur jag sakta gick upp ur vår lilla badsjö. Hur värmen omslöt mig och hur jag åkte bilen hem.

Nu ska jag visualisera hur grymt Arten kommer att vara idag. Hur alla är glada, hur alla nästan pratar i mun på varandra för att de är så inne i ämnet. Hur jag och min kollega briljerar i ämnet. Hur arbetsdagen kommer att förflyta lugnt och fantastiskt. Jag kommer att hinna med allt det där jag ska göra, hinner med dokumentationen. Åker hem säkert i natt kommer hem efter en trygg bilkörning hem. Somnar underbart sover gott och vaknar i morgon igen taggad för det stundande badet. Yes, jag gör, jag kan, jag klarar.

Men nu nog om detta, nu är det dags för frukost, dusch och fixa till innan jag åker iväg till mina guldklimpar på jobbet. Åker till alla mina fantastisk fina kolleger.

Lev idag just nu, just nu kan du göra något åt. Du kan ringa det där viktiga samtalet och berätta för den du bryr dig om att du bryr dig om. Jag tror vet att sådant gör skillnad. Det är skillnad som är viktigt. Igår finns inte kvar och i morgon är först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

Ha nu en fantastiskt fin dag.

Carina Ikonen Nilsson.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

×

Like us on Facebook

%d bloggare gillar detta: