Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • Influensan drar ut på tiden……

    Kaffe, unhealthy på morgonen smakar gott även om jag de sista dagarna inte känt så mycket smak.  Idag smakar det i alla fall.  Fortfarande trött och matt, physician när ska vi bli friska igen?  Hur länge är man sjuk?  Nu vill jag blir frisk igen och få tillbaka min energi. Önskar att jag kunde gå till affären och köpa kilovis med energi. Så att jag i alla fall orkade fixa ordning här hemma lite. Har ännu inte fått upp mitt stafli, som jag längtar till.  Hela huset behöver en rejäl rengöring, men jag orkar inte.  Trotts att jag äter concerta så sover jag i omgångar på dagen, när jag är frisk så går det inte att sova när jag ätit tabletten.  Brukar inte influensa bara sitta i några dagar?  Nu är det till och med tungt att andas.  Huvudvärken är tillbaka och känner mig sjukare idag än jag gjorde igår.  När ska det gå över? Jag vill bli frisk och träffa min ny gamla vän och hans familj, Nu!  Inte om en månad. Jag vill till kvinnogruppen som är imorgon, inser att jag inte kommer att kunna åka dit.  Jag lär vara sjuk  i morgon med.

    Nej! nej, nej!  Det är bara att inse ibland är livet sån´t ibland är man sjuk.  Kvinnogruppen kommer att träffas imorgon men jag kommer inte att vara den som är deltagare.  Dessa möten som ger mig sådan kraft just bland de kvinnorna känner jag en sådan samhörighet,  även om adhd är så olika så kan jag ändå spegla mig i dessa kvinnor, vi tänker lika, Jag förstår hur tänket är, jag mår bra i just de sammanhangen, där kan jag vara just den jag är. Men lär tyvärr inte vara frisk nog, till just detta möte.

    Välkomna tjej- och Q-gruppen(tjejer och kvinnor med A D H D-problematik) till  höstens träff.

    Vi träffas onsdagen den 11 november 2009

    kl. 17.30 till kl 19.30

    i våra lokaler på Kruthusgatan 17 plan 6

    Meddela oss om ni tänker komma, vi ordnar fika till er!

    Tel. 154950

    e-mail: famljestodsenheten@agrenska.se

    Väl mött önskar

    Annika och Anette

  • Färgelanda ett steg till

    Känner glädje och trygghet i att det i alla fall finns ett engagemang i denna kommun. http://bohuslaningen.se/nyheter/dalsland/1.627559

    visst allt i denna kommun är inte bra och kan säkerligen göras bättre. Men  de anstränger sig och det är med stolthet jag ser att de även värnar om de unga människor som kanske ligger i riskzon.  Idag just nu känns det bra att bo i F-landa.

  • Lycka

    Igår är redan förbi. Idag är en ny dag, viagra berusningen av lyckokänslor från  igår,   finns ännu kvar.  Han lever, han finns,  jag pratade till och med med han i går. Det var en fantastisk känsla att höra hans röst.   Tänk att vissa människor ramlar in, och trotts att de kanske endast ställer till det och gör dumheter.  Så tycker man så mycket om dem. Jag inbillar mig att det är A D H D,  som gör att det blir så.  Att  A D H D  i honom,  är saker som jag känner igen i mig.

    Jag slås ännu mera av tacksamhet över att jag själv,  inte krånglat till det så för mig,  som andra kanske gör för att överleva.  Mitt liv hade kunnat sätt så mycket annorlunda ut,  om jag valt andra sätt för att må bra. Min väg till att må bra,  har ju inte innefattat en massa kemiska preparat.  Mina val av strategier,  är enklare att stå ut med,  än ett missbruk av droger.

    Idag vet jag ju även, vad det är som gjort att jag engagerat mig i alla dessa ungdomar som funnit runt mig.  Jag känner igen mig själv, jag har velat visa dem, att de duger som de är.  De barn och ungdomar som har den lilla kreaktivitetsgenen A D H D, i sig har ju bara ramlat in. Utan att jag fattat varför.  Intensiviteten och impulsiviteten har varit lockelsen,  för att jag ska finnas till för dem.

    Det konstiga är att jag aldrig har trott,  att jag betyder något för dem, utan bara att de har betytt något för mig.

    Det var så många lyckokänslor som bodde i mig i går,  endast för att denna nu unga vuxna faktiskt är i livet.  Att han överlevde, fast jag i telefonen berättade för honom att jag redan haft en begravning för honom,  för att slippa fundera.  Redan för ett år sen sa jag till mig själv,  att han nog var död.  Det svåra har under åren varit att jag inte vetat.

    Men för ett år sedan bestämde jag mig,  för att han nog inte lever, en sorg över att inte ha en begravningsplats att gå till har varit stor, därför blev lyckan så fantastisk i går när jag upptäckte att detta underbarn till barn,  har vuxit upp hittat ut till livet och funnit att livet i sig är något att bli hög på.  Att leva och leva på riktigt,  är mera liv än att jaga droger.

    Tack,  för att jag fick förmånen att uppleva igår, att jag fick uppleva uppenbarelsen av att han överlevde.  Att han har återuppstått och har ett liv.

    Skulle det vara så att min kollega,  som är eftertänksamheten själv,  nu skulle läsa detta,  så vet han vem det är jag just nu skrivit om. Jag misstänker till och med att han då vet hur mycket lycka,  jag just nu har inom mig.

    Lev idag,  i går finns inte kvar,  i  morgon är till för att levas i morgon.

    Just nu går att leva i.

    Kvinnogruppen på onsdag är något att komma i håg!

    Min bok ”jag föredrar att kalla mig impulsiv” går ännu ett kort tag att köpa. Har just nu  lämnat en förfrågan till ett annat tryckeri för kostnadsförslag.

    Mitt företag ”Framtidsresurser”  ligger på fliken Framtidsresurser / Jag föredrar att kalla mig impulsiv.

  • Q-Gruppen

    Välkomna tjej- och Q-gruppen


    (tjejer och kvinnor med A D H D-problematik)


    till  höstens träff

    Vi träffas

    onsdagen den 11 november 2009




    kl. 17.30 till kl 19.30

    i våra lokaler på Kruthusgatan 17 plan 6





    Meddela oss om ni tänker komma, viagra vi ordnar fika till er!

    Tel. 154950

    e-mail: famljestodsenheten@agrenska.se

    Väl mött önskar

    Annika och Anette

    Just i detta

    FORUM ÄR DET

    NI UTAN A D H D SOM ÄR DE KONSTIGA OCH JAG SOM ÄR  NORMAL

    Jag vill varmt rekomendera just detta forum,  för oss kreativa adhdare där har jag möjlighet att spegla mig i andra/malix

  • Tacksamheter och underbarheter

    Tacksam heter och underbarheter hittade mig  just nu.  Kollade in FB, rx där fanns det en liten förfrågan om lägga till en vän.

    Denne vän är speciell för mig.  Denna kille är någon som jag haft så mycket oro för.  Haft funderingar på om han lever, pilule  hur hans liv ser ut.  Idag kan jag vila mig i tacksamhet,  dessutom sluta fundera.

    För han finns,  har till och med blivit pappa, tårar i mina ögon, lycko-känslor i massor i hela mig.   Trotts att jag just nu inte är helt frisk,  så infann  sig underverk känslor,  härlighets-känslor i hela mig. Nu slipper jag fundera mera, nu vet jag att han lever.  Att han finns.   Tack vännen att du visade dig på min FB.  Tack vännen för att du finns!!!

  • Då har sonen fått till det som det ska vara….

    Nu, order är jag nöjd. Eftersom jag har dyslexi så är det viktigt att ha just den där lilla ikonen som kan läsa upp min text.  Ler lite vid denna lilla filuriska sak. För den kan även hjälpa mig med att sätta ut punkter och komma tecken i texten.  Så att jag får ett bättre flyt i texten. Det blir liksom en dubbel-vinst för mig. Att andra kan lyssna på texten jag skriver, och jag får klart för mig var någonstans alla dessa små konstigheter av , . , Skall vara. Nu när jag lyssnade på det så låter Ikonen just så som man uttalar mitt mellan efternamn, lite kul.

  • Min son och Jag

    Hur länge kan man vara sjuk?

    Nu vill jag faktiskt bli väldigt mycket piggare!

    ” Inte för att det hjälper, medicine så värst mycket vad jag vill.


    Tänk att jag har två äldre barn som gå på IT gymnasium, store alltså arbetar det med Datorer, och Alla de där sakerna som finns inuti, dessa maskiner.  Det är ju bra, tänker ni och jag med. Men nu till själva problemet,  när jag vill lägga in eller göra något med min blogg, som faktiskt har blivit en del av dagen för mig.  Så kan jag fråga någon av dem, om de kan hjälpa mig med koder och sådant.

    Till svar, har jag innan igår fått av min stora son.

    -Nej mamma, jag kan inte sånt, det e ju php kod. Jag gillar inte sånt.  Var på jag gått in till min lilla dator,  suttit här (A D H D -tid)  timme efter timme och provat. Inte en gång inte ens nöjt mig med två gånger. Utan till och med 1000 gånger kanske.  Som jag gjort samma sak var på det inte har funkat.

    Igår satt jag här, var riktigt stolt över att nu, nu fick jag till det. Nu ser sidan renare ut.  Min son tittar förbi, säger nått om att. -Men mamma den ser ju ut som alla andras, den är som vanligt.

    Sen händer det stora i denna text.

    Min son säger till mig:

    – Mamma, flytta på dig, så ska jag fixa.

    Jag flyttar mig, min underbarhet till son, intar sittplatsen framför min dator. 10 minuter senare, så  har jag fått en liten extra grej som den här:

    cooltext439437267 (1)


    Nu fick ju inte jag till den, så som min underbara son, men det kommer säkerligen han fixa sen.  Därefter säger jag till honom  att: – Jo du vet, jag är ju dyslektiker och jag skulle vilja ha den där Webspeaker,  på min sida. Jag har försökt så många gånger.  Men det har inte funkat.

    Han kollar lite på vad jag menar, går in på sidan och försöker hämta den.

    – Ojdå, men mamma hur många har du Hämtat ?  Frågar han mig.  -många, typ  tusen kanske, svarar jag.

    -Jo, du, jag ser det, svarar han.  Senare, på två sekunder, lyckas han få in den i min databas, eller vad det nu kan heta.

    Nu var detta sent igår kväll, så ännu funkar den inte riktigt, som den ska göra. Men jag vet, att så fort min son kommer att slå upp sina blå, så kommer han att hjälpa mig få till det.

    Men, Här är ett litet men, i förbehåll!  Så som: Om han inte får nått annat roligare i tankarna.

  • Framtidsresurser

    Då hittade jag namnet jag sökte, see jag har fått goda visdoms ord av min syster.  Att jag måste starta ett företag, remedy ångest och massor av ångest samlade jag på mig.  Företag Lika med pappersarbete vilket är lika med Kaos för mig. Men just nu har jag bestämt mig för att lära mig denna konst. Min syster ska få ge mig en kurs i hålla ordning på kvitton, papper och föra bok eller nått.

    Till sist satta jag mig ner här och klurade ut vad som skulle fyllas i.  Hela dagen försökte jag komma på ett namn på vad företaget skulle heta. Jag brukar ha fantasi, men dagen saknade fantastiska fantasier. Rutan där namnet skulle fyllas i närmade sig och jag skulle skriva i framtidsreserver, stavade fel självklart.

    Namnet blev i stället framtidsresurser. Nu i efterhand inser jag vinsten, Jag får så vackra bilder av namnet. Det skimrar fint om alla bokstäver.

    Framtidsresurser, det är vackert, min bok som jag har skrivit där vill jag ju lyfta fram det som är bra med adhd, jag vill ju att barn i skolan innan de träder in i vuxen livet ska slippa uppleva dumstämpeln,  slippa ha alla känslor av att vara fel,för mycket, och tokig.  Det är genom påverkan som jag skulle kunna hjälpa till att sudda ut stämpeln. Det är genom att bjuda på mig själv som jag skulle kunna påverka andra till att inte ha så fyrkantiga uppfattningar om oss som är lite mera ovala i oss.

    Jag anser att det är viktigt att sprida kunskapen så att vi alla får plats, även om vi rusar in utan att tänka. Här ser jag att jag kan påverka, utveckla och inveckla okunskapen till kunskaper.

    Igår skickade jag i väg en bok till våran otroligt duktiga  dampläkare, han som jag från början fick en käftsmäll i form av upplysning. Några minuter i rummet med honom och ord som damp, gav mig illamående krigstankar, men efter några få sekunder till insåg jag att han vet kan och har läget under kontroll. I dag är jag tacksam över att ha träffat honom, idag är jag tacksam över att han är våran läkare.

    Klicka på länken och lyssna på denne mans klokhet, jag önskar att alla kunde få denne man till sin läkare för han är fantastisk och roligt.

    http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=926788

    Denna man är ett underverk och fantastisk på att förklara och hjälpa. Empatin är en inmurad grund som formligen lyser runt denne man, vid namn Jarl Tevebring.

  • Jag tar ställning genom att handla på Tempo i F-landa.

    I dag har jag bytt affär för att handla.  Jag har alltid haft ett engagemang  i ungdomsarbete. Jag anser att det är  viktigt att göra något. I våran by här hemma så har  Affärs- innehavaren på tempo är  visat mig, treat en sida av att vi delar lite samma uppfattning.

    Jag tänker stödja honom på mitt sätt.  Genom att inte längre handla på Ica, utan i stället välja hans affär.

    Skrev idag på en lista,  där jag blev mera påverkad av det som han gör.  Vi kunde i veckan här läsa om hans Försök till att komma till rätta, med boffandet,  snatterierna av kemisk bensin och doftsprayer, här i Färgelanda i Bohuslänningen.

    Även jag funderar och ställer samma frågor som han var är föräldrarna?  Vad och hur agerar skolan socialtjänsten med fler?

    I och för sig såg jag idag, att även Omsorgschef Christina Sandahl, tar sig an frågorna. Men en sak ser jag, som jag har så svår att få klart för mig.  När vi många i kommunen,  märker att vissa ungar inte mår bra,  när vi ser att föräldrarna inte gör det som behövs, borde inte då socialtjänsten och skolan ja Hela Färgelanda reagera?  Och genom att  visa kraft-tag,  när ungarna missbrukar?

    När 13 åringar i denna lilla kommun boffar både bensin och allt de kommer över, så borde det vara med en större kraft.

    Vill vi inte alla, värna om våra barn och det vackra i Färgelanda?  Den tryggheten som jag då jag flyttade hit,  trodde fanns, är jag idag lurad på.

    Med gemensam kraft,  kan vi få ungarna på rätt spår!  Barnen i Färgelanda kommun, är vårat ansvar, vi som vuxna.  När vi brister i vårt ansvar, ja då inbillade jag mig, att samhället på något sätt ser till att det som just nu händer här, inte händer.

    Därför har jag idag valt, att från och med nu, handla på tempo alltid, för där verkar affärsinnehavaren i alla fall, ta ställning.

    Sånt gillar jag, människor som har åsikter,  som gör det dom tror är rätt.   Mitt sätt att påverka blir att göra, inköpen på  Tempo i stället för på ICA……….

    I Färgelanda är det inte Clownen som luktar bensin, Här luktar ungarna,  bensin…….

  • Morgon kaffets vägar

    är inte lika smakrika idag. Ändå känner jag nog mig lite piggare än i går.  Vaknade som jag brukar alltså tidigt.  Har planer om att leta fram mitt stafli inom snar framtid.  Men med stafli fram plockning krävs det även en massa andra bort och omflyttningar.  Staflit vill jag ha i stora rummet där är det bästa ljuset. Har man stafli och oljefärger i stora rummet?  Sånt vet inte jag och jag misstänker att jag inte ens bryr mig för jag kommer att ha det där.  Önskar redan att det stod där då hade jag inte suttit här just nu. Då hade hela rummet luktat linolja och hela jag hade varit någon annanstans. Det gör nästan ont i mig när jag tänker på en tom duk och de där första penseldragen.  Det första penseldraget är så ovisst spännande på något sätt. Lite svårt att förklara.  När det första draget är på den tomma duken är det svårt att sluta. Sen är det som om tiden från början till slut är en strävan till målgång. Det finns inte något mellanläge utan allt som är färgerna även om jag oftast målar i en och samma färg  för det är det som är spänningen för mig alla nyanserna av en och samma gröna färg…..

    Jag önskar att jag redan var där att staflit stod där i stora rummet och bara väntade att det fanns massa vita dukar som bara väntade där ute. Så är det inte ännu, stuff there ännu står allt intryckt i källaren ännu är sjuk och inte orkar fixa till det. Mycket kvar att göra innan jag kan sitta och meditera framför mitt stafli, ampoule Men snart om nån vecka kanske dagens skrift är verkligheten igen……..

    Finns även en malixpuff idag.

    från skrivpuffen idag

    Halloj, måste även berätta att  ”Min bok Jag föredrar att kalla mig impulsiv”, snart är Historia den första upplagan är snart ett minne blott.  Två veckor har den gått att beställa och snart är det inga böcker kvar det är mera än jag vågat drömma om……..