Kategori: åren 2021-2023 Sida 23 av 221

Godmorgon, ibland behövs yttre attiraljer till för att känslan ska flytta in. Har ni sett den nya designade sidan. 2023 jag gillar hur sidan blev med det nya. Känns mera ren mera lay back, ren och tydlig. Eller så är det bara nytt, annorlunda och just den känslan, som gör att jag gillar den här nya looken i bloggen. Kortet högst upp, är det en kollega till mig som tagit. Då vart det en härlig kväll på jobbet. Det kommer en sommar, då är det igen härliga dagar.

Just nu har jag tänt i kaminen, tänt lite ljus här nere i källaren, för att få fram lite mera stämning i mig själv. De yttre attiraljerna gör känslan inom mig mera mysig, inte så nedstämd och mera stå upp, stå rak och gå framåt. Gå framåt, Just nu vet jag inte vad som är fram och bak. Jag har på något sätt hamnat i en dimma, en tjocka som gör det svårt att se. Känslorna är med mig och rör runt. Men det är det som är livet, allt kan inte vara rosa skimrande alltid. Det gäller att stå ut, försöka se vad som är vad. Försöka ta ett steg i taget.

Aranda låter i högtalaren, Ett riktigt bra band, tyvärr har dom aldrig varit i Sverige. Flertalet gånger har jag skrivit till dom, önskat att dom kommer hit. En dag vill jag se dom Live. Dom är grymt bra. Det är massvis med år sedan jag hörde dom för första gången, men det verkar som dom fortfarande tragglar på i USA. Bra är dom och deras texter talar till mig på ett härligt sätt.

Igår hade vi då ett litet Tacos kalas för stora hemmavarande sonen. Stora sonen med familj kom hit. Lilla söta Emilia Lilla Hugo den vildbattingen. Jag och min svärdotter hade igen intressanta samtal om skola, barn och diagnoser. Hon är så klok i sina tankar när hon pratar skola. Jag får berätta mina kunskaper inom ämnet, vi klurar tillsammans vad som är bra, när man gör bra saker för barn med NPF diagnoser. Hon gör så många rätt när hon tänker. Jag hade velat jobba just där hon jobbar, se alla dessa goda saker skolan gör för att det ska fungera.

Middagen igår vad god, inte något som jag var inblandad i. Inte ens diskandet efteråt. Maken stod för hela kalaset. Just den mannen går inte av för hackor, han är bara bäst. Och tänk, han den mannen, är min make. Hur blev det så? Hur kunde jag få en sådan omtänksam, kärleksfull make.

Maken bjöd på lite extra till det traditionella tacos tillbehören igår. Rivna morötter, Oliver, bananer, pizzasallad och de starka såserna har blivit ett tillägg på vårt tacosbord. När alla ätit var vi alla mätta. Till och med golvet som Hugo så omsorgsfullt, sett till att ge lite mat till.

Eftersom vi inte träffades förra veckan, då jag hade födelsedag fick jag tulpaner. Tulpaner för mig är det en början. En början på ett nytt år, en försmak av allt som kommer att hända nu. En längtan till våren. Nu står tulpanerna i vatten på vårt frukostbord. Dom står där och visar mig hopp om värme, sol och min perfekta längtan till att hitta tussilago.

Jag måste berätta att det där med stå upp när jag skriver, känns så mycket bättre. Ryggen gör mindre ont. Tankarna stannar kvar mycket längre, det är lättare att inte fastna i orden. Riktigt bra det här köpet. Jo visst en del pengar kostade det, men nu är det lätt att stå rakt upp, med axlarna avslappnade i rakheten i ryggen. Låta armarna vila på bordet, bara trycka ner tangenterna.

Jag ser att det börjar ljusna ute, Dammsugaren där uppe har på börjat sitt arbetspass, dags för mig att göra min dag. Innan det ryggonda, hade jag nu varit vid sjön och badat. Kanske, kanske vågar jag mig dit i morgon. Då blir inlägget skrivet senare. En fin dag önskar jag er. En härlig dag där ni får glänsa i er egen person och vara den ni är skapad att vara.

Tacksamhet.

1. Återigen, tack för att jag vaknade i morse, tack för ännu en morgon.
2. Tack för att gårdagens födelsedag blev så bra. Paketet med tröjan till sonen låg i brevlådan, tack för att den kom på precis rätt dag.
3. Tack för att jag är den jag är, jag trivs med mig.
4. Tack för att oron och allt som är nu ger mig vetskap om att livet är livet. Det gäller att känna efter, se vad som sker.
5. Återigen, tack för att jag har så många fina människor i mina cirklar.
6. Tack livet för allt, jag menar allt på gott och ont du för med dig. Det gör mig levande. Även det som gör ont.

Vad säger Stora Panda och Liten Drake idag?

Oavsett vad som händer, hur besvärligt det än ser ut, så går saker att reda ut. Tillsammans med alla runt mig, kommer jag gå rakryggad ur den här stormen som just nu känns. Jag kommer att gå ur den starkare, modigare och jag kommer att bli hel igen. Jag är redan på de första små staplande stegen.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen, kommer först i morgon. Just nu gäller, just nu i denna stund är det vi lever. Livet ska kännas och levas i just nu. Morgondagens problem går inte att lösa idag. Gårdagens problem är förhoppningsvist redan lösta. Är dom inte det så var tiden inte inne. Just nu gäller.

Just nu sjunger Aranda Satisfied . Jo just nu Satisfied är ett ord jag ska ta med mig idag.

smög mig ner i källaren, ner till mitt skrivbord. Jag trivs här känner jag. Lite musik från Spotify och en kopp med kaffe bredvid. Livet känns enkelt. Maskinerna inlagda med tvätt. Morgonen har börjat. Sovit dåligt i natt, då värken bott i ryggen. Vaknade redan vid fyra i morse, men tvingade mig själv att ligga kvar till klockan var runt fem. Duktigt gjort av mig, då jag har svårt att ligga kvar i sängen.

Härligt med helg, då är alla hemma. Idag fyller stora hemmavarande sonen år. 26 år blir han. Vi hade bestämt att han skulle få bo hemma, tills han var 25. Ett år har gått, eftersom vi fortfarande har ungdomar boendes här så har han blivit kvar här hemma. Jag tror att han mognat, under detta år, han löser saker på ett mer moget sätt och har förmågan att sätta gränser om sig själv, på ett sätt som är utan frustration. Förutom då hans el cykel blev stulen i somras. Då vart det annat ljud i skällan. Cykeln kom tillbaka efter några timmar. Maken och dottern lillgrabben och stora sonen jagade tjuven. Polis var inkopplad. Situationen löste sig bra.

Men i början av situationen var det en låsning. Den lyckades maken och dottern lugna ner. Hade jag varit inblandad hade det inte löst sig så bra. När maken följde efter tjuven, som är en missbrukare som är allmänt känd i vår lilla by. Ville tjuven slåss, han kallade maken för pissluffare. Men då han insåg, att dom inte kommer att låta han ha cykeln, att dom var fyra stycken som jagade honom. Så lämnade han cykeln och maken kunde ta hem den.

Jag är hemma om dagarna, när stora sonen kommer hem från jobbet, brukar han hjälpa till med maten. När vi gjort klart maten, brukar vi sätta oss i soffan och snacka. Det var innan vi fick PS4 av min bror, nu brukar vi efter matgörat, spela tv spel. Han är en god instruktör, för att hjälpa mig med mina spel. Vi har andra spel vi spelat under åren. Stronghold är ett av dom. Han hjälper mig att tänka strategiskt och visar på saker som jag behöver, för att vinna spelen. Sedan han var var tre år, har han suttit och spelat tv, data spel. Gör fortfarande dagligen flera timmar om dagen. Till och med många timmar om dagen. Det har varit hans sett att ha kontroll på världen och alla intryck.

Igår innan han gick till jobbet, kom skrivborden med stor lastbil hit. Innan jobbet bar han in paketen i hallen. Jag kan inte lyfta tungt, nu då jag har ont i ryggen. När han kom hem efter jobbet, var han mera glad, än annars. Det första han sa var att han skulle skruva ihop lilltösens skrivbord, så att hon blev glad. Lilltösen hade önskat ett likadant skrivbord som han själv köpte, i somras. Ett riktigt gamer bord. Självklart var det ett sådant vi köpte till henne. Det är många saker som han har, som lilltösen önskat sig. Headset, mikrofon kopplad till datorn. Dom två kommer mycket bra överens. Nu har hon gamer bord, headset, mikrofon som hon fick när hon fyllde år. Inte av oss utan av andra, som kom på besök. Vi hade också köpt headset till henne, nu har hon två. När hon kom hem från skolan, var han nästan klar med skruvandet och tösabiten hon gjorde ordning i sitt rum, för att få in det nya skrivbordet. Till och med så att hon hämtade dammsugaren och dammsög.

Ofta brukar det inte vara så enkelt för henne att komma igång med städandet. Men igår gick det, utan ord. Där ser man vad lite motivation kan göra. Finns den så gör man, om man kan. Kan man inte så spelar det inte någon roll, hur mycket motivation som finns. Men oftast brukar inte motivationen finnas, om man inte kan. När hon sedan satt där inne i sitt rum, hörde vi hur glad hon var. Maken kom på att nej, vi måste nog köpa ny dator till henne nästa gång. Men det får blir senare, när ekonomin tillåter igen. När maken köper datorer så är det lite mera än kostsamt så det får vänta.

Nej nu får det bli annat för mig. Härligt att stå här vid mitt skrivbord att skriva. Jag är också glad över mitt skrivbord som jag fick av maken i födelsedagspresent. Vad säger nu Stor Panda och Liten Drake idag?

Men bara älskart, det är bristen som gör det perfekt, till och med Unikt och vackert känner jag. Fast då är det inte längre en brist utan en tillgång.

Tacksamhet:

1. Tack för att jag vaknade upp ännu en gång. Det blev en ny morgon idag med.
2. Tack för alla fina människor som finns i mina cirklar, tack för alla barn som kommit att bo här.
3. Tack för att stora händelser av tråkigheter, inte gör mig så illa. Jag klarar sådant. Jag blir stark av det.
4. Tack till dom som alltid finns, där för mig när jag behöver. Jag hoppas och har viljan att finnas där för dom när dom behöver.
5. Tack till Livet och vad det för med sig.
6. Tack till mig själv. Att jag är den jag är, att jag går här och duger så himla mycket. Alltid.

Duger gör vi alla, vi måste bara inse det. Om vi inte skulle duga, hur skulle det bli då. Kämpa på där ute med att duga. För det gör du. Ta hand om dig.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Problem tenderar att vara i bak eller framtiden. Skulle dom vara här nu så gör vi något åt dom. Går dom inte att göra något åt då är dom inte problem just nu.

Sitter eller nej inte sitter, jag står upp vid mitt nu ihopsatta skrivbord. Jag la mig på soffan, medans maken och stora sonen skruvade ihop det. Jag somnade och när jag vaknade stod det där det fina skrivbordet där och bara väntade på mig. Lillgrabben har fixat det tekniska med ljud. Nu har han kopplat ihop min Marshall högtalare så den är kopplad, via blåtand i datorn. Oj, oj o, vad jag kan spela sedan. Köpte högtalaren för många år sedan, men använt den föga. Sist stod den oanvänd i torkrummet. Kanske är det så att det är nu, jag hittat ett sätt att använda den. Är jag nöjd eller är jag nöjd?

Japp helnöjd och det är något helt annat nu, när jag kan stå upp vid datorn istället för att sitta ner. Nu kan jag vara rak i ryggen, då gör det inte ont när jag bloggar här. Kanske blir inläggen lite kortare, då det kanske blir jobbigt att stå upp. Då kanske folk orkar att läsa hela inläggen, istället för att skumma överskrift och första stycket. Jag blev helnöjd, så fint och kanske inte så gott om plats som jag trodde innan. Men gott om plats för datorn är det, skrivaren får även plats. Förut har allt varit så ihop tryckt. Det har funnit en klaustrofobisk känsla. Det har kanske inte berott på skrivbordet utan mera på att jag vill ha många saker på bordet. Nu när jag står här och skriver, spelar Muse i högtalaren och livet känns ganska så enkelt.

Kartongen som står där ska skannas. Kartongen är full med Fotografier från mamma. Dom ska jag skanna och göra en mapp av till mina syskon. Jo det blir lite att fixa med. Jag har ju en förmåga att gömma saker på ställen, som jag vägrar titta på. Nu såg jag den och nu ska det bli av. Nu snart verkligen gör jag det. Nej det här får räcka för nu. Är bara helnöjd. En fin kväll önskar jag er.

Vissa dagar var igår. Men idag är en ny dag. Gårdagen ska inte förstöra mina timmar i denna dag. Jag ska luta mig tillbaka njuta och vara hel. Det var jag inte igår, men igår är historia den kommer inte tillbaka idag. Morgondagen eller framtiden, får visa sig en annan dag. Idag ska jag bara njuta av dagen. Var bland människor som betyder något för mig.

Uppe i hallen står nu ett skrivbord. Ett höj och sänkbart skrivbord. Detta så att jag kan stå upp, när jag skriver. Hurra! Det gör att ryggen kommer bli bra fortare. Nu ska jag bara plocka bort, allt som bor på skrivbordet jag har nu. Huva….. Mycket saker att plocka bort. Men det blir bra, när jag kommer i ordning. Då har jag även plats för ritsaker, pennor utan att det stör andra saker. Det ska bli härligt när det är klart. Fredag igen, i morgon fyller stora hemmavarande sonen år. Jag har skickat efter en fräck jacka från USA, till honom dom sa den skulle komma till jul. Den är fortfarande inte här. Men kanske, kanske är det som ett paket i morgon. Early bird har skicka sms om att det kommer att bo ett paket i brevlådan i morgon. Annars får han vänta tills det kommer. Det blir dyra affärer när man beställer från USA, Momsen är inte gratis. Köpte en T tröja till lilltösen där slutade räkningen på 1200 kronor. Men den skulle varit på 600 med frakt. Det är just sådant man lär sig av. Men jag måste lära mig flera gånger Tyvärr. I alla fall i dessa köp som jag redan gjort.

Isen börjar släppa på sjön har jag sett, då mina badsystrar gör uppdateringar varje dag. Snart, snart kan även jag få njuta av, det lite kyliga vattnet. Vi är på rätt sida av året, rätt sida av året är att snart blir det hårtvätt i sjön. Graderna får krypa upp lite innan. Jag saknar mina badsystrar, jag saknar dom kalla baden, jag saknar trädet som jag säger Godmorgon till. Men, med plusgrader i luften, kommer isen att bli mindre och mindre. Jag hoppas bara att graderna inte stiger för mycket.

För några månader sedan köpte jag en tvål till håret, jag gjorde små halvfärdiga försök med tvålen, tröttnade på att vänta. Nu har jag tagit tag i det igen. Idag blev det rikligt med lödder,. Det blev det inte förra gången, jag använde tvålen. Efter hårtvätten sköljde jag håret med Äppelcidervinäger. Just nu luktar håret vinäger. Den lukten går bort när håret har torkat. Jag ska försöka hålla ut den här gången det kommer att göra att jag behöver tvätta håret mindre ofta. Kvaliteten på håret kommer att bli bättre. Men jag måste vara tålmodig. Tålamod är en dygd som jag så ofta saknar när det gäller att se resultat.

Nej nu ska jag rensa mitt skrivbord på sådant som jag kan ta bort. De tunga sakerna, får maken ta när han kommer hem. Min rygg klarar inte av tunga saker just nu. Nytt skrivbord där jag kan stå upp och blogga. Vem vet kanske blir inläggen mera noggranna, när jag slipper stå ut med sittkänslan i ryggen.
Gör en fin dag.

Ingen kan vara perfekt, men vi ska sträva efter att vara våra bästa jag. Låt inte människor falla, i din närhet. Låt dom glänsa och vara precis så bra dom kan vara. Dina ord kan skada, föra med sig saker som du inte har en aning om. Det gäller att ta hand om dina ord. Var din egna bästa vän, det är den bästa vän du någonsin kan få.

Tacksamhet:

1. Tack för att jag vaknade till ännu en dag.
2. Tack för att jag orka stå upp, faktiskt just nu bara stå ut.
3. Tack för att igår är, där i historian.
4. Tack för att jag har så många bra människor omkring mig, dom som lyfter upp mig när jag ramlar ner i hål.
5. Tack för att mitt liv, är ett liv jag vill ha och känner tacksamhet emot.
6. Tack för min klokhet idag. Jag är en bra människa som vill andra människor väl
7. Tack för att jag sjunger, som jag vill. En slemmig torsk i en brödrost. Ibland är det bra att få ha upplevt punktiden som var då…..

Ja, tänk om det jag gör, förändrar någons liv. Det gör och ger mig ansvar, över att göra bra saker som hjälper.

Lev idag just nu, igår är historia och går inte att göra något åt. Morgondagen kommer först i morgon. Det vi gör idag, kan förändra morgondagens resultat.

Den där sista dagen för reflektion, en sista dag på året, då brukar i alla fall mina tankar vandra till vad som hänt. Vad som är bättre och vad som jag skulle kunnat vara utan.

Den första tanken är Ukraina, det krig som bor i deras tid. Det hade dom och vi, kunnat vara utan. Det är något som aldrig, borde skett. Att Kina bad ryssarna att vänta, tills efter OS. Det är både smutsigt och vidrigt. Att ryssarna vinkar till Kina och Kina vinkar tillbaka. Det gör mig rädd.

Men Ukraina, dessa arma människor som bor där. Jag kan inte med ord beskriva eller själv förstå, vad dom upplever. Vi klagar på bensin och matpriser. Har dom tak över huvudet. Fick dom något att äta igår. Kan mammorna ge sina barn mat, hur känns det som mamma, att inte veta efter en måltid, att nästa måltid inte finns ännu. Hur känns det som mamma, att se sina barn vara hungriga, frysa inte kunna ta bort rädslan, som måste bo i deras barn? Det mest onödiga kriget någonsin! Onödigt, omodernt och helt meningslöst. Putin, borde avsättas av folket där. Vad säger de mor och far föräldrar när deras söner kommer hem i lådor. Vad var den sista tanken hos deras söner när dom dog? Vad var deras sista ord till varandra? En sådan som Putin, borde inte få hålla i taktpinnen.

Jag sänder en tanke till dessa människor, till alla där borta i Ukraina, alla mödrar fäder, fruar och barn. Sänder en tanke till alla dessa mödrar och fäder, söner, döttrar, barn och fruar i Ryssland, dom som har förlorat sin son, pappa och make. Jag tror ingen av dom, ville ha detta år. Ingen ville bli manipulerad av den man, vars namn är Putin. Ingen ville ha sitt hem, sin stad eller sitt liv söndrigt och trasigt. Vi, alla här hemma i vårt land, ville inte sitta och se på. VI ville inte men, var tvungna att lämna vår neutralitet. Vi ville inte gå med i NATO men vi är tvungna att söka medlemskap. Vi är nu ett folk som inte längre, kan säga att vi är neutrala. Vi har tagit ställning, varit tvungna att ta ställning. Vår världsbild har förändrats och vi med den.

Här hemma är vi faktiskt bara drabbade genom fördyrade omkostnader. Visst vi tittar på prislappar, vi har elräkningar som vi nu, är rädda för. Vi handlar kanske mindre och vi får vända på våra kronor. Vi får vara mera omtänksamma, om våra kronor. Vi får byta ut maten, till billigare mat. Men vi har ändå varandra, jag behöver inte fundera på, om mina barn lever eller om deras hus blivit sönder bombat. Nu kan död drabba var och en av oss. Men inte av bomber. Inte ännu i alla fall. Vi har det varmt och skönt, våra affärer har det vi vill handla och vi kan tanka våra bilar. Är inte det lite bra, att vi får tänka på om det verkligen är nödvändigt att ta den där bilturen? I alla fall för vår miljö skull.

Nu till min lilla värld, här har det varit både för och nackdelar. Mycket har hänt, här är taket bytt och bergvärme installerad, Kamin i källaren. Men det är egentligen bara världsliga saker, som Karlsson på taket hade sagt.

Min son har varit inlagd på sjukhus flertalet gånger. Det har skapat oro hos oss alla. Vår hemma varande son har vuxit till sig. Har visat att han klarar saker som jag aldrig trodde, han skulle klara av. Han har blivit vuxen man. Min lilla mamma lämnade denna jord, i slutet av vår semester. Det gjorde så ont, sorgen över henne är inte över men, jag börjar förlika mig med tanken. Hon börjar flytta ut och bli bra minnen. Mellan grabben, lyser och skimrar det om. Han är så grym på att staka ut, sitt liv till vuxen liv. Vår lilla tösabit har skänkt så mycket glädje. Så roligt att hon finns hos oss.

Det har varit si och så, det här året. Jag har lärt mig i alla fall lite, vad jag vill ha mera och mindre av i mitt liv. Det visade sig när mamma dog. Vissa människor är inte ens värda, en tanke. Andra värda mera än flera tankar, där är det mera ord och handling. Vår lilla Katte-fnatt, där bor det mycket kärlek. Lilla söta Findus här är det så mycket kärlek. Trodde aldrig att jag skulle kunna känna så mycket Kärlek, för ett husdjur.

Det har varit otroligt skönt att vara tjänstledig från jobbet. Det har blivit så enkelt att välja tankar och känslor. När kroppen och själen är utvilad. Samtidigt så har jag sänt många tankar om jobbet, pojkarna och kolleger. Men det har varit skönt att vara helt ledig.

Det har varit spännande roligt och se, hur mycket jag kan förändra i det vi förbrukar här hemma. Pappersservetter ett minne blott. Nu bor det servetter av tyg i vårt hem. Dom kan man återbruka, om och om igen. Plasten runt all mat i kylskåpet, ett minne blott. Nu är det Bivaxdukar som gör jobbet. Även dom används om och om igen. Här har vi slutat slänga mat.

För utom en Oxfilé som vi glömda av i kylen, nyligen. Den hade vi tänkt ha till idag. Det får i stället bli Kalkon på vår nyårsmiddag. När vi skulle ta hand om oxfilén, luktade den som att den istället skulle bo i soppåsen. Hm det där gjorde ont, säkerligen så vart det en 400 vi låtit bli noll och ingenting. Men vi har lärt oss av det, lärt oss att kolla datum, frysa in. Inte låta mat ligga i kylen och invänta Frysning! Utan frys med en gång principer, har blivit mottot. Oxfilé en petitess i verkliga livet, Det finns dom som hade varit glada för en skål med soppa. Den där oxfilén, hade blivit många skålar soppa. Fy skäms på mig som var så oansvarig om mat. Folk till och med i vårt land, har inte mat för dagen. Men här hemma, har vi lärt oss.

Jag säger att 2022 har varit ett skit år. Men allt har inte varit ett skit år, bara vissa delar. Min rygg har blivit nervskada som gör att jag får ta mediciner flera gånger om dagen. Mediciner gillar inte jag men, jag har fått lära mig att ta dom. Inte gilla dom men acceptera dom. Just det är det där skitåret listan.

Jag har haft ett helt år tillsammans med mina badsystrar. De finaste härligaste kvinnorna att börja en morgonen med. Tack till er alla för att ni finns. blir bra listan. Konserterna jag varit på är bra listan. Den lilla presenten som låg i min brevlåda från en kollega, Bra listan så klart den värmde så.

Det har bott kärlek här i vår familj. Vi har umgåtts, vi har gjort saker tillsammans och vi har blivit flera. Jag, vi befinner oss i sammanhang där vi tycker om varandra, stöttar och gör saker för varandra. Vi har klarat ut stormar, sjukdomar och funnits där för varandra. Det är listan, för bra saker. Det är listan som är viktig. Den viktigaste listan!

Nog för nu. Jag önskar dig och de dina ett riktigt gott slut, på det här skitåret. Ett gott slut på 2022 och ett riktigt Gott Nytt År!

2023 Låt oss få ett bra år.

Stor Panda ´´,sa Liten Drake.” Jag tycker om hur du lyssnar på mig och pratar med mig och färdas med mig, men mest av allt tycker jag om hur du får mig att må. ´´

Just i det bor det kärlek för mig, Just här i lyssnandet, pratandet och färden tillsamman det gör ju att man vill välja måendet. Kärlek jo, där bor det kärlek.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller. Just nu.

Idag när jag vaknade, hade jag haft en dröm där jag hela tiden hade tanken. Idag är den där första dagen, på resten av mitt liv. När jag vaknade följde tanken med mig. När jag steg upp ur sängen, var det första gången på resten av mitt liv som jag satte ner fötterna på golvet. Första gången på resten av mitt liv, jag tryckte igång kaffemaskinen. Allt jag gjort till och med nu, är det första gången på resten av mitt liv. Jag sitter här och trycker ner mina tangenter och skriver i bloggen. Varje andetag är första gången på resten av mitt liv. Tänka sig för första gången på resten av mitt liv, sitter jag här och skriver. Då vill det ju till att skriva så som tankarna far.

Fast kanske inte, då hänger ni inte med. En eld brinner, kaminen är fixad och som alltid är det första eldmästaren som tänt den. Första eldmästaren är jag. Igår pratade jag med en vän. Vi pratade skit år. Hennes bil hade gått sönder och nu blir det att köpa en nyare. Inte så roligt, men det är sådant som händer. Vi kom i alla fall överens om att detta är ett skitår. Ett år där det blev värre, än förra året. Jingsa ska jag inte, så jag skriver inte mera om det.

Nu är det nya tider, snart alldeles i närheten ett nytt friskt år. 2023 tänk vad åren går. Det tyckte man inte som liten. Nu springer dom förbi. Jag skulle vilja stanna tiden, eller vill jag verkligen det? Tänk om tiden skulle stanna i en stund, där det var mindre bra. Då vill man att tiden ska vara där borta. Nej, det är bättre att vara här och nu. Då tenderar alltid problemen att vara där borta i framtiden och gårdagens problem är förhoppningsvis löst eller närmare en lösning.

I alla fall sitter jag här, den här första dagen på resten av mitt liv. Vad ska jag fylla dagen med idag? Vad kommer dagen att föra med sig? Kommer jag välja mindre bra eller mera bra?

Idag kollade jag en film med Kay Pollak. Jag verkligen älskar hans tankesätt. För varje gång mer och mer. Det han säger är så sant. Jag har ansvar och min största uppgift i livet, är att göra mig själv lycklig. Det är ingen annan som har den uppgiften, utan det är min.

Jag kan välja mina tankar, mina tankar är min egendom och jag har ansvaret över dom. Jag kan genom mina tankar, välja olycka eller lycka. Går något sönder, är det för att universum vill att jag ska antingen välja något annat eller välja bort. Men jag kan villigt erkänna att det ibland är riktigt svårt, att välja att inte ha olycka. Vissa dagar är det svårt att välja lycka.

Men idag ska jag göra ett ärligt försök, med att välja lyckan. Idag är första dagen på resten av mitt liv. Idag var första gången, på resten av mitt liv. Jag gick ner i källaren och hittade den lilla roboten, intrasslad i garn. Jo stunden säger mig igen, att jag måste vara mera noga, med att lägga mina garner i korgen. Jag ska villigt trassla ur den, när jag skrivit klart inlägget. Jag ska träna mig mera på att vara tålig, inte klippa sönder garnet. Kanske, tänka sig, kanske är detta den sista gången, jag tränar mig på att trassla ur garn ut roboten. Man vet aldrig.

Igår skulle vi tagit ur kalkonen ur kylen. Det glömde vi. Men så här den där första dagen på resten av mitt liv. Kom jag på det när jag vaknade. Jag tog ut den och la den på diskbänken. Där får den ligga en stund så att den får en chans att tina upp inför morgondagens middag. Nyårsmiddagen ska bli till. Kalkon brukar man kanske inte ha till Nyår, men i år valde vi det. Förrätten är svår, det är många i vår familj som gillar olika. Jag misstänker att vi får göra olika förrätter. Men vad gör det, ibland gillar man olika och vi är en familj där vi gillar olika. Efterrätten är som vanligt en färgkombination av olika färger. Ska bli kul att fira nyåret. 2023 vad för det med sig? Vad kommer jag att lära mig då? Det ser lite nattsvart ut om man läser tidningar och nyheter men det är där borta i den stora världen. I min lilla värld vad har 2023 med sig då? En hiskligt dyr elräkning, Jo det kan vara så. Men det ligger där borta i framtiden. Det är problem vi tar då. Jag vill ha nära till skratt nu som då där borta i framtiden. Jag vill kunna välja lycka oftare än jag väljer olycka.

Nog dravlat för idag.

Vist är naturen otrolig!´´ sa Liten Drake. Ja, det är den ´´, instämde Stor Panda.

``Men vi är lika mycket en del av naturen, som träden eller spindeln och precis lika otroliga´´..

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

Vill passa på att önska ett gott slut och ett Gott Nytt År! Hejdå 2022 och välkommen hit 2023.

Årets Julstrykning klar för denna gången, Det är bra, när jag gör det direkt. Nu är det klart och upplagt på hyllan, tills jul 2023. Härligt att börja dagen med massor av energi. Här är allt fixat tills vi åker iväg. Hinner till och med att sitta här, i lugn och ro. Härligt så här skulle varje dag börja. Fast det är klart, jag har inte strykning varje dag. Så roligt är det inte så att jag skulle vilja göra det, varje dag. Sista dagarna, på året. Hur har det här året varit, om jag på riktigt funderar? Här hemma säger vi, att det varit ett skit år. Sjukhusbesök för många i familjen. Stora sonen tre gånger, två eller tre gånger med ambulanskörning och inlagd i en vecka åt gången. Hemma sonen sjukhus och ambulanskörning två gånger. Mamma ramlade, fick leva sina sista dagar i en dimma. Mamma dog, jag hann ner och träffa henne, de sista timmarna hon hade i livet. I dom där sista timmarna, bor så mycket tacksamhet i. Tack mamma, för att du väntade med dina sista andetag, tills jag var där. Vi fick några timmar ihop, du och jag.

Min lilla mamma. Inte gråta nu, Carina, du har sminkat dig. … Försent lär få göra om mitt ansikte, eller bättra på det för tårarna rinner. Ännu gör dessa tårar ont, fast jag vet att mamma har det bättre nu. Bättre än då när hon låg där, på sitt rum och inte kunde tala. Lilla mamma, om du visste hur många tankar på gott och ont, jag tänkt på.

Många smaker, många minnen och speciellt ett minne en nyårsafton. Då jag hade en kompis hemma, vi lekte med barbie som vi alltid gjorde. Då smög du dig in i rummet, med julmust och nonstop i en skål. Jag minns fortfarande, hur gott dom där chokladpistillerna smakade. Minns min kompis ord, om att jag hade en sådan bra mamma. Jag blev stolt av själva stunden. Men minns inte något mera. Jag minns första dagen jag skulle gå till skolan, mamma var med mig. Mamma, du hade gjort dig fin, även då kände jag stolthet över dig, mamma. Jo du mamma, det finns bra stunder jag minns. Det är dom bra stunderna, jag fokuserar på. Dom där andra, är inte något att minnas. Dom lägger jag på hyllan till sopstationen.

Här var mamma ung och jag ännu yngre. Ibland undrar jag, vad som bodde i den lilla flickans tankar. Vad hade hon för drömmar? Mera än att hon ville sjunga och rita? Jag tycker mig se nyfikenhet och glädje i kortet.

VI har lagt om taket, är en bra sak som hänt i år, Vi har fått bergvärme, även det är bra. Men Kamin, jag säger bara Kaminen oj oj oj…. den går inte av för hackor. Kaminen skulle kunna göra ett helt inlägg, som inte någon orkar läsa. Om hur bra och nöjd, jag är med den. 19 Års väntan är över. Nu står den här i källaren och värmer mig och mina tankar. Fast inte just nu, värmen från igår sitter kvar.

Ukraina, Skam, omodernt och rent ut sagt vidrigt. Inte själva landet Ukraina men, det ryssen gjorde och gör. Fult ord i massor, När jag skriver det här, känner jag hur vreden i mig bubblar upp. Hade den där fult ord, vill inte ens ta hans namn i min mun. Varit här så hade jag spottat på honom. Eller han är inte ens värd att spottas på. Bättre att radera bort allt som har med fult ord namn, att göra.

Ukraina, känns hemsk att bara se på. Vi lider med er, men det hjälper inte. Jag beundrar erat mod, er tapperhet och er kraft. Vilken tur att ni har en sådan stor ledare. Måtte detta krig få ett stopp. Måtte detta krig sluta nu.

När ska det ryska folket vakna? Vilken skam ska inte dessa invånare, känna sedan när kriget är över? Rysslands medborgare, vakna!!! Ställer er upp och visa er avsky, för detta krig. Var inte en tyst massa, var inte dom som ser på. Säg ett och annat och kräv att kriget slutar, Att det slutar nu.

Nää 20 22 har varit ett värre år, än dom som var innan. Jag trodde Corona tider var det värsta, men så fel jag hade.

Något som är väldigt bra som hänt 20 22, är vår lilla tösabit, min skapare vad jag tackar för att Universum, sände henne till oss. Jag känner en stor tacksamhet över att hon finns och finns i våra cirklar.

Lillkillens alla bra prestationer som vart hur stora som helst, är också sådant som varit bra, med detta år. Herre min skapare, den där killen han kan gå hur långt som helst. Snart, jätte snart är han så vuxen, att han är en vuxen ung man. Som klarat Gymnasiet med bravur. Jag är verkligen imponerad, över hans kraft och ork. När han går ut ur gymnasiet, har han redan jobb. Alltså sicken kille, han är verkligen grym, på att välja bra saker, för sig själv.

Visst ett skit-år har det varit, men det har funnits bra saker i skitåret. Lillkillen och tösabiten igatan säger jag. I gatan vad det skimrar om dessa, i mina tankar Just nu.

Nog för nu.

Stor panda och Liten Drake. James Norby

Citat:

” Jag har inte tid att titta på blommorna just nu´´ säger Liten Drake.

” Ännu större anledning att titta p dom ´´ sa Stor panda.” Och dom finns kanske inte kvar i morgon.´´

Det säger mig stanna upp, se mig omkring, reflektion, stanna och begrunda.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.

En eld är tänd, idag blir det en helt vanlig dag, utan julsaker framme och inga kalas. Men En eld är tänd, jag sitter med handduk om håret och mår bra till trotts, det uteblivna vinterbadet. Saknar kylan och den härliga känslan. Isen är för tjock för att bada, sjön i skogen för ström har jag hört. Jag får nöja mig med nytvättat hår och dusch. Inte alls samma sak. I stunden finns inga badsystrar som snattar, inget god morgon, inget huva va kallt, ingen seger yes, vi gjorde det idag med. Inte hej då vi ses i morgon, ha en fin dag. Jo det har blivit så, det har varit en vana. En trevlig vana, där jag befinner mig i ett sammanhang ett Kasam. Men det kommer en ny tid, en tid när isarna är sköra, en tid när skogssjön inte är så ström. Det brinner en eld. Det får duga.

Igår hade vi kalas här hemma, fyra gäster som blev bjudna på Morotsoppa med aioli, eller sambalfresch. Efter maten blev det tårta, äggost och kladdkaka. Presenter delades ut, till födelsebarnet. Ett födelsebarn som var så tacksam, för sina presenter. När gästerna gick hem, pips det in på rummet. För att prova de nya teknikprylarna. Därefter såg man inget av födelsebarnet, innan godnatt-kramen. En bra dag fick jag till svar, när jag frågade hur dagen har varit. Det gör mig varm i hjärtat, en bra dag….. Vi borde alla få ha bra dagar, dagar vi är nöjda med. Dagar vi känner att vi duger så som vi är, dagar då vi har lugn och ro, dagar då vi mår bra av att bara vara. Dagar då det brinner en eld.

Det är inte alla förunnat, inte alla har det bra. Vi behöver inte se ens utanför våra egna gränser, till land. Det finns dom som får förlita sig på allmosor från Kyrkan, vara tacksamma för det. Det finns dom som får uppleva hårda ord, slag och misshandel både fysiskt och psykiskt. Det finns dom som inte får ett god morgon. Inget leende när möten blir till, inget ta hand om dig, du är viktigt. Ingen som varken ser eller hör.

Vi borde, bör ska vara bättre emot dom, vi möter. Ett leende kan gå så långt. Kännas så länge, fast det är en okänd du möter så le. Du vet inte vad det leendet, gör med den som får leendet. Vi borde vara mera givmilda, emot dom som är i skuggorna av våra cirklar.

I jul helgen sa stora sonen, men vi borde gå över med en gåva till vår granne, visa att vi bryr oss. Tyvärr så var timmen slagen, för affärerna var stängda. Men egentligen hade det räckt med, att vi gått över vår lilla väg och bara önskat God jul. Vi gjorde inte det. Varför? Jo för att vi inte innan gjort det, för den där rädslan, att göra något annorlunda. Rädslan över att bli betraktad som fel. Nu gör minsta sonen, en insatts ibland, till vår granne. Då det är snö, skottar han hennes uppfart, ibland klipper han hennes gräs. Ibland går vi över och frågar om hon har återvinningssaker som ska till tippen. Men vi skulle kunna göra mera. Vi kan alltid göra mera, inte bara till grannen utan till dom vi möter.

Personen i kassan på affären. Ett leende är gratis. Den vi möter på vägen till affären, kan man säga hej till. Men gör vi det? För min del kan jag säga ibland, inte alltid. Men ibland… ska sluta nöja mig med ibland. Ska bjuda på ett hej, och leende mera ofta, än jag gör idag. Jo det får se till att bli, en ny vana för mig. Här ska bjudas in till att ge den jag möter, i alla fall ett leende.

En leende liten illbatting, till katt.

Nog för dagen.

Tacksamhet:

1. tack för en ny morgon och en ny dag.
2. tack för vår fina dag igår. Besöket var så trevligt.
3. tack för att jag har människor omkring mig som jag bryr mig om.
4. tack till Livet, tack för allt livet ger mig.
5. tack till mig själv för denna reflektionsstund. Den gör mig klokare.
6. tack för att jag har den bästa maken för mig. Han gör mig lycklig.

” En ny dag en ny början ´´ sa Liten Drake. Vad ska vi göra med den?

Ja vad ska vi göra med våran eller våra dagar. Idag ska jag ge till mig själv, ta det lugnt och njuta av stillheten, livet och kärleken som bor i min värld.

Lev idag just nu, igår finns inte kvar och i morgon är här först i morgon. Just nu gäller.

Julen brukar åka bort idag, ser jag bland minnen på Facebook. Får ändra rutin för idag är det födelsekalas här i huset. Kalasfirandet började redan vid sju, i morse. Då bjöd vi på Varm choklad och mackor, till födelsedagsbarnet. Present blev det så klart. Det blev ingen ljuv sång men, grattis blev det. Hade inte sjungit upp mig vid sju. Frågan är om det går att sjunga upp sig idag. Är lite snorig. På eftermiddagen får vi gäster som ska fira med oss. Vi tänker eller inte vi, Maken har aldrig tanken på att bjuda på soppa. Men jag tänker att bjuda på soppa och varma baguetter, innan det blir tårtätning. Sist gästerna var här hade vi även då Kalas, då var det för vår äldsta dotter.

Igår morse hade jag bestämt, att dagen skulle användas till mys. Hade sett att C-More hade utvandrarna med Gustav Skarsgård. Mys på hög nivå med brasa i kaminen, kaffe och soffhäng hela dagen. Mitt i filmen, säger Maken som inte tittade på filmen, att han skulle till stan för att handla tangent bord. Jag vill inte med, sa jag. Han sa, vi kan handla kalkonen till nyåret. Dom har rea på El-Giganten. Stängde av filmen och åkte med. Hittade en ny stavmixer den gamla jag hade är säkerligen över 20 år och var bra, för några år sedan. Nu blev det en gedigen i stål och inte plast. Där av valet att det blir soppa idag.

Julen är över här hemma. Men spåren av att vi har firat jul finns kvar, dom ska bort. Kanske inte idag, men dom ska bort innan nyåret är här. Kanske blir det idag, vi får se vad jag hinner med innan gästerna kommer. Elden i spisen är tänd, tvätten upphängd. Nu idag blir det att ta mig ann Den stora strykarhögen, som vuxit till sig här hemma. Servetter i massor ska strykas, men även annat också.

Maken är på jobbet igen, en riktigt dålig julhelg i år om man pratar ledighet. Nu är det igen som vanligt. Aktier att kolla, jag funderar på att sälja av. Siare språkar om att kurvorna är samma som på 30 talet. Börsen kommer att rasa helt. Eller så siar dom så, för att köpa Aktier på rea. Sålde av en del förra vecka, har en del pengar att spendera på Aktier. Men just nu, säger hjärtat nej. Jag vet hjärtat ska inte vara med i de sammanhangen, men här gör det så.

Stor Panda och Liten Drake boken säger idag. Var modig, man vet aldrig vad ett nytt möte har med sig.

Tacksamhet.

1. tack för att jag vaknade upp till ännu en dag
2. tack för att livet är så som det är just nu
3. tack för alla människor i mitt liv.
4. tack för att jag har förmånen att vara så som jag är. Det gör att jag är mitt bästa jag.
5. tack till livet, tack för allt som kommer in i mitt liv.

Nej om det ska finnas en tillstymmelse att jag ska hinna med, att ta bort julen så måste jag börja nu.
Idag är första dagen, på resten av våra liv. Just nu gäller och just nu är nu, inte igår och inte i morgon. Just nu!

Idag läste jag på Facebook om att det var 2011 som min farmor var här för sista gången på jul. Dagen efter hon firat julen hos oss hade hon ramlat fick åka till sjukhus och opereras. Läsningen blev en stund i minnen, en stund i tårar av saknad av min farmor. Den där sista gången hon var här hade hon glömt vilka alla var utan jag. Mig minns hon, men övriga vart det inga minnen av. Hon fick sin sherry och maten hon åt just den julaftonen var lite. Dagen efter åkte jag till henne på sjukhuset, veckan eller veckorna efter rensade vi farmors lägenhet och flyttade henne till ett boende. På boendet försvann hon mer och mer. Vi gjorde ordning hennes rum med fin möblerna och hon åt de sista åren på finporslinet och drack kaffe ur fin koppar när jag var på besök. Det gjorde ont att se farmor så som hon var på hemmet. Besöken var inte många, men då och då åkte jag dit, farmor satt mest och trallade på en sång. Jag försökte klura ut vilken sång hon sjöng på. Vissa gånger var hon mera med i matchen det var lyckliga dagar, där farmor så som hon var när hon var sig själv. Men oftast var hon i sin vidriga sjukdom senildemens. Den där Julaftonen då 2011 var jag så är ännu väldigt tacksam för att vi fick tillsammans. Hon satt där vid vårt dukade bord, hade sin finklänning på sig och kände sig som en fin dam. Min älskade lilla fina, fantastiska farmor. Nu har hon varit i himlen en väldigt massa år. Men ibland hittar hon hit och klappar mig på kinden, säger åt mig att ta det lugnt.

Idag började blogginlägget med en eld. Mysigt att sitta här och skriva till knastret av elden, som slukar veden. Morgonar ska vara mysiga, då blir hela dagen mysigt varm och härlig.

Dagen idag blir en lugn dag, stora sonen med familj är fortfarande sjuka så vi väntar några dagar. Även här har det blivit sjukstuga. Lilltösen är förkyld och lillgrabben kom hem igår hade feber. Ingen av dom har covid, det har vi testat. Storgrabben här hemma, kokade varm till sig, för en stund sedan. Han kände att halsen, inte var som den skulle. Jag börjar känna mig snuvig. Det är bara att gilla läget hålla sig hemma och gå och skrota. Det gör ju att det kan bli mysdag med film och vila.

I morgon fyller lillflickan år, jag hoppas vi är bättre då. Vi har ju tänkt att ställa till med kalas för lilltösen. Det kommer folk långvägars ifrån, om dom nu inte blir rädda för förkylning. Hon har vänta så på sin födelsedag.

Igår var dotter med familj här, vi hade tänkt bjuda på jul bord. Men ändrade det till Köttkorv med senapssås och lite småvarmt. Alla åt och det funkade, Efter maten ville Alfred spela Alfredspelet. (Alfredspelet är ett spel som dottern utvecklat efter min och Alfreds prototyp.) Självklart vart mormor, med på att spela Alfredspelet, dottern ville ha ett par byxor uppsydda, det gjorde att vi även lärde oss att sy knapphål. Två ADHD hjärnor som inte hade en aning. Prov-sydde och klurade, till sist kom vi på hur man gjorde. Jag har haft min symaskin i över 30 år nu först provade jag på att byta pressarfot och sy knapphål. En riktigt trevlig kväll, dom åkte här i från långt efter 21.

Dagens bild i julklappen som jag fick från sonen, magisk. Kommer att bli en vana att vända på tavlan när jag går och lägger mig.

Tacksamhet

1. Tack, för att dagen igår blev så vacker och mysig.
2. Tack, för att jag även idag, vaknade till en morgon.
3. Tack, för att jag hittade till minnen om farmor i morse. Även om dom gjorde ont, så kändes dom viktiga i stunden.
4. Tack, för allt som bor i min värld, alla minnen, alla härliga människor.
5. Tack till livet, tack, för allt som kommer till mig i livet.

Dagens Stora panda och Liten Drake.

Idag är första dagen på resten av våra liv. Just nu är till för att levas i. Just nu är just nu. Igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller Just här och nu.