Jag har blivit sjuk – väldigt ont i halsen och feber. Även Lillkillen hade det förra veckan, och därför blev det min tur nu. Samtidigt började min lilla kamp om kaffemaskin som gav upp och vägen till morgonkaffe: när maskinen gav upp smakade första koppen mest vatten, men doften av kaffe fanns ändå där och drev mig vidare.
Morgonkaffet som smakade… ingenting (jakten på krämigt morgonkaffe)
Igår hade vi bestämt oss för att fixa till i källaren, men innan – när bara jag var vaken – satt jag här med mitt kaffe. Första koppen smakade inte så mycket kaffe, tyckte jag. När jag tittade i koppen var mjölkskummet vitt, men det blev inte brunt när jag vippade på koppen. Jag trodde att kaffesmaken uteblev eftersom jag blivit sjuk och drack upp det som var i koppen, men det var helt smaklöst. När koppen var slut tog jag den där andra koppen som jag brukar. Plötsligt kände jag kaffesmaken, och det var då jag insåg mitt misstag – eller maskinens misstag.
Kaffemaskinen som gav upp – vägen tillbaka till morgonkaffe
Den har krånglat en del det sista halvåret. Ibland blir det vatten i koppen, ibland kaffe. De där tömningsskålarna som är inuti maskinen har ständigt varit fulla med vatten. Jag har fått tömma skålarna efter bara två–tre koppar iordninggjort kaffe. Kaffesumpen i sumpbehållaren har varit vattnig, inte alls som tidigare.
Röjet i källaren & farväl till kaffemaskinen
Iordninggörandet i källaren var att fixa bort allt vi samlat på oss där. Lillkillen som flyttade i höstas flyttade sina saker, men som alltid blir det skräp – och en del av det stod fortfarande kvar. Under året hade vi dessutom samlat på oss själva. Lillgrabben har flyttat in, och även hans trasiga ”kan-vara-bra-att-ha-saker” stod där: en sönder skärm med mera.
Kaffemaskin Ajöss
Min gamla stereo – ni vet sådana där kassettdäck – bodde också nere i källaren. Två högtalare fanns där med, och ett par mindre klossar till husbilen som vi inte använt de senaste åren. Det fanns till och med en gammal plastgran med kulor och glitter. Allt det åkte igår till tippen. Även min kaffemaskin som krånglat ett tag. Jag tänkte: jag har perkulator och jag har skummare – jag får fixa kaffe som alla andra gör. Källaren blev tömd och jag utan kaffemaskin.
Kaffemaskin som gav upp, ska vi till stan eller?
Maken frågade om vi skulle till stan och köpa nu, men jag förklarade min plan. Dessutom orkade jag inte just då – trött efter röjet i källaren och av feber. När man har feber är man inte så pigg på att åka till stan, i alla fall inte jag.
Kaffemaskin som gav upp blev Första försöket med perkulatorn (dofterna!)
Jag tänkte att jag skulle provkoka kaffe i perkulatorn och gick ut i husbilen för att hämta mjölkskummaren. Började mala kaffebönor och njöt av den behagliga kaffedoften som spred sig i köket medan bönorna maldes. Kaffe luktar definitiv bättre än det smakar tycker jag ändå gillar jag kaffe-smaken. Jag fyllde på vatten i perkulatorn, la i de nymalda bönorna och ordnade till locket för att sedan slå på strömmen. Lampan lyste och en ännu härligare doft av kaffe bodde i köket. Den doften är jag inte bortskämd med eftersom den uteblir när man, som jag, dricker maskinkaffe. Då blir det inte den där aromatiska kaffedoften när kaffet görs.
På 15 minuter: från bönor till morgonkaffe
Hela processen tog kanske 15 minuter. Då handlar det om allt från att mala bönor till att ha kaffe i koppen. Det doftade ljuvligt när jag hällde upp. Mjölkskummet la sig som ett lock över kaffet och jag tänkte att det här minsann är lika gott som mitt maskinkaffe.
Nybryggt kaffe höll det måttet?
Jag tog min kopp med det nybryggda kaffet och gick till soffan i vardagsrummet för att njuta och prova på så att det verkligen höll måttet och för att känna in hur framtidens morgonstund med kaffe. Hur det verkligen kommer att smaka. Här såg jag fram emot den där första smutten. Läpparna mot koppen och den första smaken av kaffe mötte min mun.
Krämkänslan som försvann
Tanken kom direkt: så tomt, så tunt – det här är inte något krämkaffe. Jag tog en klunk till men den där krämkänslan uteblev även då. Här jag jobbade med tankarna och sa till mig själv: det är så här kaffe ska smaka, jag är bara ovan. Halva koppen drack jag, peppade mig själv hela tiden, därefter gav sedan upp.
Hällde ut kaffet.
Jag gick ut i köket, hällde ut resten och sa till maken: det kanske tar några dagar, sedan är jag van. Maken har inte blivit så vuxen att han dricker kaffe, så han förstår inte riktigt grejen med mina två koppar morgonkaffe som är så viktiga för mig.
”Vi åker” – beslutet om ny maskin
Min nya Siemens – efter ett halvårs strul fick jag tillbaka mitt krämkaffe.
Jag la mig i soffan för att vila och jobbade inne i huvudet med att morgonkaffet inte kommer att bli samma fröjd, förutom de aromatiska dofterna som jag hittade tillbaka till med perkulatorn. Jag tog två Alvedon för att få ner febern. Sedan kom maken och sa att han hade mer i stan att göra än att bara köpa min kaffemaskin. Jag sa: jag orkar inte, du får åka själv. Dessutom är det dyrt att köpa en sådan maskin om den ska krångla som den senaste gjort.
15 år av kaffemaskiner
Jag har förbrukat två kaffemaskiner innan, under en femtonårsperiod. Den senaste var inte så gammal. Jag har varit lite grinig på den det senaste halvåret för den har krånglat. Ännu grinigare blev jag av tankarna på att den kostade en del och höll bara några år. Måndagsexemplar mellan varven.
Kommer aldrig att lära mig
Jag försökte ändå tänka att jag skulle vänja mig och få uppleva dofterna varje morgon. En halvtimme gick och Alvedonen började verka. Jag gick ut i köket där maken lagade mat och sa: Jag kommer aldrig att lära mig att inte dricka kaffe utan kaffemaskin. Vi åker. Jag hade redan googlat och kollat vad kalaset skulle gå på, med väg- för och nackdelar. 6 500 kronor – ett pris jag inte gillade.
Siemens – alltid Siemens, även nu
Men jag är lite nördig också. Jag har bara provat kaffemaskiner av märket Siemens. Vilket gör att jag inte skulle få för mig att prova ett annat märke. Väl på plats bestämde vi att maken släpper av mig på Elgiganten för att sedan åka själv till glasögonbutiken. Jag gör det jag ska och han det han ska.
Bland alla vackra maskiner
Där inne gick jag och tittade på alla de vackra maskinerna för kaffe. Jag insåg att min är en av de medelmåttiga – inte billigast men absolut inte dyrast. Den snäppet bättre än den jag spanat in var tre tusenlappar dyrare, fortfarande Siemens.
Härlighetskänslor och en kartong under armen
Jag tänkte skynda mig så att maken inte skulle behöva vänta. Efter en stund av härlighetskänslor – som alltid infinner sig när jag går bland alla köksapparater – tog jag kartongen med den maskin jag ville ha, betalade och gick ut.
Njöt av känslan
Maken var inte på plats, så jag satte mig på en bänk och njöt av känslan: en fin ny kaffemaskin, även av vissheten om att jag redan nästa morgon skulle få njuta av mitt krämiga macchiato-kaffe igen.
Stopp på Apoteket (på vägen till morgonkaffe)
Vi stannade också på Apoteket – min blodtrycksmedicin hade tagit slut. Där inne möttes jag av en trött apotekare som berättade att han var trött. Det hade varit segt med patienter och livet var nog mest pest för denna man. Så bemöter man inte mig som är rädd för tabletter och vill känna mig trygg med att personalen är pigg och fräsch och vet vad de gör. I bilen tittade jag flera gånger så att apotekaren verkligen hade gett mig rätt medicin. Det hade han.
Hemma med nya kaffemaskinen
Hemma packade jag upp maskinen och försökte lära mig tekniken. Inte lätt insåg jag det kommer inte ens vara lägg dagen efter igår vilket det heller inte var. Här behöver jag nog en kurs, för jag kommer att lära mig. Eftersom jag ska be sonen läsa instruktionsboken, därefter får han förklara hur man gör på riktigt.
Kunskapen om morgondagens kaffe
Just då var det bara att göra kaffe för morgonstunden. Men maskinen har finesser: där finns favoritprogram och olika rengöringsprogram. men just det får jag lära mig efter hand.
Viljan med det här inlägget?
Vad ville jag med det här inlägget? Inte en aning. Men jag kan berätta att kaffet i morse smakade underbart. Dagens kopp var ännu krämigare och skummet lenare än alla andra koppar kaffe som jag tidigare druckit.
Koppen som räddar morgonen – krämigt, lent och exakt som jag vill ha det.
PPA
6 500 kronor är fortfarande dyrt. Men om jag räknar PPA (pris per användning) och maskinen håller i fem år, två koppar om dagen (ibland fler när vi har besök) blir det ungefär 1,80 kr per kopp ( lägre när vi är fler). Det får jag eller måste jag lära mig att stå ut med. Jo snålfia som jag är! Så får jag ändå stå ut med att smakar så kostar det. Vilket gör att jag står ut.
Reflektion
Två koppar kaffe kan bli en hel berättelse. Kanske handlar det inte bara om maskinen, doften eller skummet, utan om de små sakerna som gör vardagen uthärdlig när man inte mår bra. Jag insåg att kaffet inte bara är en vana, det är ett sällskap. Ett sätt att hålla fast vid något som är mitt, oavsett feber eller krånglande maskiner.
AHA – mellan raderna
Mellan orden om Siemens, tippen och Apoteket finns ett annat lager. Det här är inte bara en historia om kaffe. Det är en påminnelse om att jag är värd att unna mig det som ger mig glädje – även om det kostar lite mer. Kaffemaskinen blev en symbol för att ta hand om mig själv, trots sjukdom, trots trötthet. Att välja krämigt morgonkaffe blev samma sak som att välja mig.
Slutord
Oj, det här blev ett väldigt långt inlägg om bara två koppar morgonkaffe. Önskar dig en fin dag och lev efter mitt motto:
Carina Ikonen Nilsson
Idag, just nu – igår är historia och morgondagen kommer först i morgon. Det är här och nu jag kan njuta av mitt kaffe, mitt krämiga morgonkaffe. / Carina Ikonen Nilsson
Frågor till dig som läser
Har din kaffemaskin krånglat? Vad gjorde du då?
Är du perkulator-person eller maskin-person – och varför?
Hur viktigt är mjölkskum/krämkänsla för din perfekta kopp?
Eller dricker du bara helt vanligt svart kaffe?
Har du något tips för att få ut mer smak hemma?
FAQ – Kaffemaskiner, bryggning och morgonkaffe (kort & konkret)
1) Varför smakar kaffet ibland ”tunt”? Ofta bönkvalitet, malningsgrad eller för låg bryggtemperatur. Testa finare malning, rätt dos (ca 6–7 g/100 ml) och fräscha bönor.
2) Hur får jag mer ”krämkänsla”? Spelar på tre saker: bönor (gärna mörkare eller espresso), malningsgrad (något finare) och mjölkskum (ca 60–65 °C, mikroskum).
3) Maskin vs. perkulator – vad är skillnaden i smak? Perkulator cirkulerar vattnet och kan ge arom men ibland tunnare kropp. Helautomat pressar vatten genom komprimerad puck – ofta fylligare.
4) Hur ofta ska jag rengöra maskinen? Dagligen: skölj bryggenhet & skummare. Veckovis: diska lösa delar. Regelbundet: avkalka enligt manual.
5) Hur länge håller öppnade bönor? Bäst smak första 2–3 veckorna. Förvara svalt, mörkt, lufttätt.
6) Vad är rimlig livslängd och ”pris per användning”? Helautomat 4–7 år är vanligt. 6 500 kr / (5 år × 365 × 2 koppar) ≈ 1,80 kr/kopp – sjunker när fler koppar bryggs.
Då sitter jag här igen och skriver inlägg i Lvl^2 kaffet är bryggt i espressobryggaren och den skummade mjölken är på. Det godaste kaffet känner jag. Smakar ljuvligt. Kanske skulle jag ha en sådan där maskin som mal bönor så hade det varit ännu godare. Men det här duger så gott. Det blir mycket godare än i maskinen hemma som mal bönorna. Jag tror det har med vattnet att göra att detta vatten alltid är helt friskt.
Idag blir det jobb. Börjar redan halv elva. Får se hur det går att jobba när jag sovit i husbilen. Har sovit och sovit i 8 timmar vilket är ovanligt för mig. Igår gick jag förbi en Life butik för att köpa MCT olja. Fick rekommendationerna från min terapeut. Oljan ska vara bra för magen och den ska ge energi. När jag var inne i life butiken samtalade jag lite med expediten. När vi skulle sluta prata sa hon. Men du verkar ju kunna så mycket om hälsa och alternativ medicin skulle inte du jobba med sådant här. Kom och bli min kollega. Jag fick förklara att jag bodde allt för långt bort för att kunna jobba där så det får nog vara. Ja ja flyttar du någon gång närmare så hör av dig. För några år sedan hade jag en möjlighet att vara föreståndarinna för en Hälsokost bod. Men då tackade jag nej för att revisorn sa ingen lönsamhet. Men det hade varit en dröm att jobba så. Hjälpa folk på riktigt och hjälpa naturligt inte massa konstiga saker som man får från doktorn som oftast ger biverkningar.
Men jo jag gillar det där med hälsa och vitaminer det har ni nog läst om i inläggen innan. Ja ja, nog för nu, jag ska göra mig i ordning och fixa till inför jobb. Kanske skriver jag en rad i kväll. Nu ska jag in ta mina vitaminer och låta dom göra sitt idag. 3 kg är nedgången just nu.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Sitter i soffan och dricker den där andra koppen kaffe. Försöker stå ut med kroppen. Igår var jag på Thaimassage igen. Denna gången var det en annan kvinna, som stod för massagen. Hon jag brukar gå till, har semester. Den här kvinnan var lite äldre men i gatan, hon visste vad hon skulle göra för att det skulle göra ont. Varje punkt hon tryckte på gjorde så ont, det inte gick att inte göra läten. Men när hon tryckt tillräckligt och när det gjort ondare än ondast, så försvann värken. Idag känner jag mig mörbultad. Nackvärken som jag haft så länge känns inte.
Jag gjorde ju massage förra veckan med. Då gav värken med sig under några dagar. Tror det var på lördagskvällen den kom tillbaka. Jag hoppas att det hjälper längre denna gången. Nästa vecka ska jag dit igen.
Jag har fått vitamintabletter från en vän. Jag vet inte vad jag känner av dom. Det är tredje dagen jag äter dom idag. Man skulle få energi av dom. Det vet jag inte om jag fått ännu, man skulle sova bättre det gör jag inte. Jag vaknar en gång i timman för att gå på toa. Men jag sover längre. I två nätter i rad har jag sovit 8,43 minuter visar min Garmin klocka.
Men något som jag märkt, är att jag är inte hungrig. Det är jätte konstigt, jag brukar ha en ät och sovklocka inbyggd i kroppen. Men den har försvunnit. Kanske inte sovklockan men ät klockan, är som bortblåst. Det var vitaminer för att få energi. Kanske har jag mera energi eller i alla fall känns det som att tröskeln, inte är så hög som den varit. Det är riktigt dyra tabletter. Jag ska äta dom här jag fått och se om jag mår bättre, har mera energi. Nu kanske tabletterna inte alls har med hungern att göra. Men det var när jag började ta dom som det nästan känns olustigt, i kroppen när jag ska till och äta. Eller inte olustigt, utan jag äter mindre. Igår åt jag två gånger. Frukost vid åtta och middag på kvällen. Jag var kanske lite hungrig när jag skulle äta middagen. Men det räckte med det jag lagt på tallriken och efter det var jag nöjd. Har ännu inte ätit frukosten är inte hungrig. Självklart ska jag äta frukost. Men idag får det bli en lättare frukost. Lite fil kanske inte havregrynsgröt som jag brukar äta.
Idag ska vi på kalas, Lilla Emilia fyllde år på Onsdagen. Nu är mitt lilla barnbarn 7 år gammal. 7 år och har börjat grundskolan. Hon kan redan läsa och håller på att lära sig klockan. Nu ska hon få presenterna, vi har köpt till henne. Hon fick en smart klocka från sina föräldrar och vi har köpt klockskydd med pärlor på. Hon börjar bli stor och har sagt att hon inte vill ha leksaker. Hon kommer att få en Väska som hon kan ha sin mobil i. En liten sådan där väska med kedja och lite flärd grejer. Dessutom ska hon få pengar. Känns lite tråkigt att inte köpa saker till hennes dockskåp som jag gjort innan. Tydligen är det nedplockat för det inte var roligt längre. Det är lite så livet är, man går in i saker för att sedan flytta in i andra saker.
Nej nu ska jag göra annat. Nu ska jag ta tag i dagen. Ha en fin dag och trevlig helg.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Just nu gäller.
Idag var det katten som gjorde uppvaknandet. Han var. helnöjd redan halv fyra. Det var inte jag, vilket gjorde att jag låg i sängen i alla fall till fem. Då gick det inte att mota bort honom längre utan då ville han bli klappad på. Skönt att vakna upp hemma. Något som var ännu skönare var att duscha i vår dusch här hemma igår. Ingen som jag inte känner har stått i duschen innan mig. En härlig känsla.
Luktade bränt.
När vi kom hem igår vart det något som luktade bränt i Lvl^2. Maken hittade till att felet var en kabel till kylen som bränt sönder. I mitt huvud blir det men det är väl bara att byta ut. Vilket är den enkelspåriga tanken. Steg två blir ju varför brände den sönder? Beror det på att något är sönder eller är det så enkelt att det bara varit något glapp som gjort problemet? Glapp som gjort gnistor som gjort bränd kabel? Just sådant är inte min grej, för jag gissar bara och har inte koll på sådant.
Lite att göra när vi kom hem.
Maken fixade med sina kort igår efter han lagat mat. Själv bloggade jag och började på tvätthögen. Nu kommer vi sova i rena sängkläder i husbilen nästa tur. Alltid härligt när det är första natten med rena sängkläder. Under veckan som vi varit borta hade katten lekt med sina små dödade djur inom hus. Hela källaren var full med fågelfjädrar. Inte roligt alls att städa upp efter honom. En och annan mindre snäll tanke blev det tillsammans med dammsugar-dansen. Men nu är dom i alla fall borta igen.
Just nu dricker jag den första koppen med härligt kaffe här hemma. Det här kaffet har jag saknat när jag var ute. Jag är bortskämd med alltid nymalda kaffebönor och skummad mjölk när jag är hemma. Vilket gör att det kaffe jag dricker i husbilen inte är samma sak. Även om jag struntar i pulverkaffet och plockar fram espressokannan så blir det inte samma. Det är bara färdigmalt kaffe till den och mjölkskummaren i bilen är inte som den ångblåsta här hemma. Just den där första koppen kaffe när jag vaknar efter någon dag ute i Lvl^2 är guda god. Det är en sådan kopp med kaffe som riktigt njuts av, den smuttas på med små smuttar och njuts av. Kaffet i Norge som jag köpte på tappstationen smakade inte alls som kaffe här hemma. Men det fick duga då.
Bildskörd. Från resan till stekenjokk och Norge.
Här kommer lite av bildskörden som maken tagit med sin kamera. Hans bilder blir så mycket bättre då han har en riktig kamera och ett öga för att fotografera.
Bad bilderna är när jag badar i kultsjöarna uppe i Saxnäs. 16 eller om det var 15 grader. Vårgrader om vi skulle badat här nere hos oss. Det var riktigt uppfriskande och skönt.
Badskor inför vinterbaden.
Mina badskor som jag beställde för ett eller är det två år sedan, har börjat ge med sig. Dags att köpa nya skor. Just badskor är ett måste ha när man badar på vintern. Men även sköna att ha under sommaren. Då spelar det inte någon roll om botten är full av sten det går att bada ändå. Detta är en länk till Amazon där jag får betalt om det är någon som köper. Dom här tänker jag beställa när det är dags.
Nej nu är kaffet slut och den andra koppen ska göras. Idag blir det att ringa till doktorn.
God morgon, nu har jag varit vaken en stund men det är fortfarande morgon när jag skriver det här. Badet är klart och jag sitter och värmer mig med kaffe och datorn. Jag gillar inte vår nuvarande bad plats, själva gläntan är fin och den ger dofter av skog och natur. Men den gör att man får med sig en del av skogen hem. Dessutom är det svårt att byta om få på bad skor och vantar. Jag vill att isarna tinar upp så badet kan bli där borta, vid det välkomnade trädet och den mysiga badstugan. Men jag vill inte ge upp, vill ha kvar mina badsystrar och våran morgonstund där när vi gör våra modiga steg ner i vattnet. Vi få uppleva känslan när kroppen vaknar till liv på riktigt. Vill känna den härliga sockerdrickskänslan som blir i sjön. Skulle sakna den där känslan som bor i kroppen när man efter badet går upp ur sjön. Det blir en sådan fin känsla av värme i kroppen efter badet. Att få ta på mysbyxor och tröja av lammull efter badet är en känslan som fyller mig med mjukheter. Nu är det första gången idag, som jag gör det men, sicken härligt god känsla att ta på kläderna efter det kyliga badet. Frusenheten uteblir och just nu har jag bara den mjuka goda känslan i kroppen. När kroppen kyls ner som den gör av det iskalla vattnet, infinner sig en känsla av att all värk i kroppen försvinner för en stund. Alla små bekymmer man kan ha försvinner, jag som har ont i min höft får en höft ledig från värk. Skulle jag någon dag ha lite huvudvärk så försvinner den när kroppen skyms av iskallt vatten fast jag inte doppar huvudet under vattnet. Just nu blir närvarande och livet känns enkelt. Jag vill inte vara utan mina badstunder som sker på morgonen.
Jag lovade att jag skulle skriva om siten skapa blogg.nu. Nu är jag kanske inte expert på det men, jag har skrivit blogg sedan 2008 tror till och med att jag började redan 2007. Ibland ser man inlägg och annonser, om att tjäna pengar på din blogg. Det kan nog vissa göra men jag tjänar ytterst lite på min blogg. Nu om åren, inte så mycket alls. Men för några år sedan blev det en del intäkter, men inte flera tusental. Kanske en tre fyra tusen om året i alla fall, pengarna täckte webbhotellskostnaderna. De där pengarna var ganska så lätta att tjäna ihop. Det handlade om att skriva ett inlägg för företag, jag var tvungen att skriva i inlägget att det var ett samarbete och betalt inlägg, i själva inlägget. Ett skrivet inlägg och jag kunde tjäna en tusenlapp eller två. Högst 15 minuters jobb, då även själva fakturaskickandet inräknat. Jag vet inte hur det är idag, för idag lägger jag inte något jobb på att försöka ragga företag, de senaste året har det även varit svagt med förfrågningar. Men som sagt visst några kronor hit eller dit, går det att tjäna. Ska man driva en blogg, måste man vara där på bloggen ofta. De år jag inte skrivit så många inlägg, sjunker självklart läsarantalet. För några år sedan hade jag massvis med läsare. Jag fick ofta mail från läsare och hade en del läsare som mail vänner.
Men under några år nu, har jag saknat inspiration, motivation och tyckt att jag upprepar mina skrivna ord. Vilket jag gör, se bara höstens inlägg dom handlar mest om mina badmorgonar. Förr skrev jag för att jag brann, för att skriva och sprida ord om ADHD och alla de andra diagnoserna. Jag var även ute och föreläste en del, om ämnet. Men dom orden har idag tagit slut, i alla fall just nu. Nu har jag kommit in i en fas, där jag försöker skriva lite i bland ganska mycket, varje dag jag är ledig. Inte för att det jag skriver alltid är värt att delas, utan mera för mig själv och för att jag mår bra av det. Många ord blir det ser jag. Ska du ha en blogg så är det viktigt, att du skriver ofta. Gärna varje dag. Bilder är bra, bilder ger din blogg en vackerhet och blir mera intressant. För att sprida din blogg, får du jobba med att dela inlägg och vara aktiv läsa andras bloggar. Lämna gärna kommentarer mm. Jag har haft ganska så många bloggar, men just nu har jag bara den här gamla vanliga bloggen. Har skrivit om campingar på Malixhusvagnsblogg, skrivit om att odla chili på bloggen chilin. Jag har även haft en skrivpuffar blogg eller två för lösenordet glömde jag av. Det är enkelt roligt och givande att ha en blogg. Vill du få mera kunskaper, gå in på denna sidan där du lär dig mera. Jag skriver i wordpress för den ger mig friheter, här bestämmer jag själv vad som ska visas i min blogg. Jag har även provat andra bloggsiter men, wordpress passar mig bäst. Webbhotellet jag använder mig av är Loopia. Loopia har varit otroligt hjälpsamma, när det krånglar. Dom fattar att vissa av oss behöver hjälp, ut ifrån Internet får Dummies. Vilket jag är- Nog om detta starta en blogg och skriv en kommentar här, när du starta så har du en trogen läsare 🙂
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen kommer först i morgon. Gör saker idag, just nu i framtiden blir det resultat.
Yes, här sitter jag och dricker mitt kaffe. Andra koppen redan. Öppnade takluckan på Lvl^ och himlen visar sig vara ljust blå idag. Kan dagen starta bättre? Hmm, jo kanske lite. Hade inte behövt det där sista vinet igår som idag sitter i formen av huvudvärk…. Nepp inte det minsta synd om mig. Borde ha lärt mig vid det här laget. Lärt mig att det är två glas vin som är alldeles tillräckligt. Nåja det går över. Duse Udde är en fin camping som är riktigt värt att besöka. Jag kanske inte rekommenderar ställplatserna som finns här. Men platserna nere vid sjön är fina. Service husen är fina och hela Campingen är gemytligt i sin omgivning. Sjön ligger så vackert att jag borde tagit med penslar och mina färger.
Vägen till Duse Udde var jätte vacker.
Igår var det en herre som provade sin våtdräkt i sjön. Han var en riktig fegis i sjön. Det tog lång tid för honom att gå ner i vattnet och när han väl doppat sig så var han snabbt uppe igen. Kunde han så kunde jag.
Där och då bestämde jag mig för att nää här får man visa attityd, visa hur man går ner och badar när det är kallt i vattnet. På med badkläder och ner till sjön med bestämda steg. Ner i vattnet med ännu mer bestämda steg. Stå och hara mig i några minuter och sedan dopp. Kallt? Jo lite kallt va det men, det var 15 grader så det gick allt att ligga i en stund och njuta. När jag tyckte att det räckte så ångrade jag mig, gick ner och doppade mig en gång till sedan gick jag upp. Gick in i husbilen bytte om till kläder igen. Asså, känslan i kroppen efteråt. Så härlig, Helt varm i kroppen efter badet, klara tankar. Jag tänker allt att det får bli ett bad idag med. Mitten av september och 15 grader i vattnet gör mig inte till vinterbadare. Men jag har en vän som sagt till mig att det är bara att inte sluta bada. Vem vet kanske blir jag den där vinterbadaren i år. Den där vinterbadaren som jag vill vara. Det ska vara så många hälsovinster med det där med att bada året om. Tydligen måste man bada tre gånger i veckan för att få till dom där hälsovinsterna.
På tal om hälsovinster. 7,2 kg vikt minskning. Det funkar det där med WW viktväktarna. Klicka på länken och anmäl dig. Det fungerar och både jag och kroppen mår så mycket bättre.
När jag och sonen, hans fru gått ner 50 kg tillsammans då får det firas på något sätt. När jag gått ner 10 kg då blir det nya kläder i en ny storlek. I gatan det fungerar.
Lev idag just nu, igår finns inte kvar och morgondagen bor här i morgon. Just nu, gäller. Just nu.
Hade tänkt mig en ljusblå dag idag, tanken blev ljusblå i alla fall ute. Själv vaknade jag sent, efter nio var det. Nu så här med en kropp utan Concerta har sömnen blivit bättre. Men bara sömnen, inte hela proceduren. Insomnandet är det si och så med, men när jag verkligen har somnat så sover jag på riktigt. Den ny gamla vanliga Dampmorgon Carina har hittat hem i mig igen. För mig känns det jobbigt, att ha den där gamla vågkänslan i kroppen. Det är inte alls härligt att vakna på morgonen när kroppen är vaken men huvudet på ett förunderligt sätt sover. Kroppen är vaken och måste göra saker måste röra sig, men huvudet och mitt sinne för perception hänger inte med.
Trösklarna som egentligen inte finns har blivit högre, väggarna står där dom inte stod förut. Eller i alla fall är min kropp är inte längre orienterad i mina rum. Varje gång jag idag går ner för trappan, får jag alltid tänka efter eller i alla fall ta det mera försiktigt. Innan jag åt Concerta så var det ganska vanligt att jag hade för mycket i händerna, råkade ramla ner för trappan. När jag bodde på övervåningen i min mammas och pappas hus, fanns det ganska många gånger som jag skulle smyga mig ut ner för trappan med en kopp kaffe i handen.
På något konstigt sätt tog jag ofta fel steg, kaffet hamnade på väggarna . Jag i någon konstig ställning liggandes i trappan, med en lätt chock över hur jag kunde ramla så jag som tänkte mig för. Väggen i trappan hade många spår av kaffe spill. Det blev ju bättre de gånger jag inte behövde smyga mig upp för att röka, för då hann jag ju vakna lite mera innan jag skulle ta mig ner för trappan.
Idag är det samma känsla i kroppen som då. Självklart är det så. Men när jag åt Concerta visste jag inte att detta med att springa in i dörrar, ramla i trappor, slå i fötterna i stolpar, trottoarer mm att det hade varit ett problem innan, som försvann med concerta. Visst, viste jag att jag ibland var klumpig, kunde ramla, men jag har inte insett det att det var en del i min ADHD. Idag ser jag det, för idag är jag inte helt säker i mina kroppsrörelser. Idag, nu utan medicin, har den där osäkerheten flyttat in i kroppen igen. Var har jag mina armar och ben. Den där känslan som man har i barna åren, när kroppen växer mera än vad man hinner med. Det som blir tragiskt är, att jag inte växer på det sättet längre, jag är 47 år gammal och borde veta var armar och ben är. Jag borde även lärt mig att gå i trappor, utan, att innan jag börjar gå tänka på att nu tar du det försiktigt.
En gång i början när jag träffat min make, då när man liksom var ny kär, ville att han bara skulle se mina bästa sidor. Då hade jag hittat på att vi skulle ge oss ut på tur. Jag hade gjort förundersökningar om en vandringsled, som hade ett slutmål som var en soldatstuga. Vi hade packat ner picknick och tagit på massvis med varma kläder. Gav oss ut i skogen, för att gå färden som var någon halvmil. En sträcka var det sumpmark och det var utlagt två brädor som vi skulle gå på. Där gick vi, jag, min make och våra fyra barn. Jag gick först. Helt plötsligt helt utan föraning, så ramlade jag knall fall. Där log jag på rygg och inte fattat vad som hänt. Barnen och maken blev helt chockade, maken trodde jag fått en hjärtattack eller något. Det enda som hänt var att jag tappade balansen, på de där två plankorna. Det är lite som Uggla sjunger inte tugga tuggummi och gå på en gång.
Jag har inte varit medveten om det förut. Det är en medvetenhet idag som just flyttat in. Den motoriska klumpigheten försvann, eller blev inte så närvarande i mig då jag åt concerta. Idag utan medicin, är den motoriska klumpigheten tillbaka i sin fulla styrka igen. Det är inte konstigt att jag när jag var liten verkligen hatade Gympa. Idag känner jag ännu mera för alla dessa barn som har plågotimman Gymnastik. Som de gör allt för att slippa.
Det är en sak som måste göras annorlunda i skolan. När min äldsta son gick i skolan så kapitulerade hans magister i femman sexan gjorde sådant som min son gillade för att han skulle vara med. Dom spelade innebandy på gympatimmarna, sonen var målvakt. Det var en bra lösning för sonen, Han började tycka om gympan. Han fick göra något han kunde. Han fick även förmånen att för en gång skull ha nytta av sin Damp, för som målvakt var det liksom bra, om han höll koll på vad alla andra gjorde. Sen säger jag inte att det var en bra lösning, för alla. Jag kan ju förstå att gymnastiken ska innehålla mera än bandy. Men för min son var det bra.
betyg,
När sonen gick i sjuan till nian, så valde vi bort gympan i skolan. Varje fredag åkte vi istället till Habiliteringen som hjälpte oss till gymnastik i en 37 gradig bassäng. Under tre år hade sonen vattengympa. Tyvärr fick han inte betyg i gympan. Men det betyget fick han i sitt egenvärde. Han slapp alla vidriga gympa timmar, där han alltid upplevde sig som misslyckad. Detta gjorde att han kunde få behålla lite av den självkänsla som annars hade försvunnit under gympatimmens alla misslyckanden.
Jag kan till och med se att just högstadiet var en bra period för min son, vissa lärare där hade en förmåga att se min son i sin godhet, och hans styrkor. Under de tre år som han gick i högstadiet. Började han tro på sig själv och sin förmåga på ett helt annat sätt en innan. Han fick tillfälle att vara i sina styrkor, fick en chans till att utveckla sin självkänsla, se att han har ett eget värde att han duger som han är.
Här ser jag att vi måste göra något för barnen som inte gillar gymnastik. För vissa barn är bara gympa timman en tortyr timma som återkommer vecka ut och vecka in år för år i mera än nio års tid. Så får vi inte göra med barn. Det är Misshandel av barn som inte kan!…..
Lev idag just nu!
Balans är viktigt i alla sammanhang hos mig är balans en konstform på många områden. …….
We use cookies to optimize our website and our service.
Functional
Alltid aktiv
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Preferences
The technical storage or access is necessary for the legitimate purpose of storing preferences that are not requested by the subscriber or user.
Statistics
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.The technical storage or access that is used exclusively for anonymous statistical purposes. Without a subpoena, voluntary compliance on the part of your Internet Service Provider, or additional records from a third party, information stored or retrieved for this purpose alone cannot usually be used to identify you.
Marketing
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
