Tacksamheter skall det jobbas med ………

Min uppfattning och klokhet försvann igår, ask fast inte hela sanningen, en del av den.  Under en period sen jag började jobba igen, har det hänt en del. Min bok trycktes, vilket i sig var en upplevelse, jobbet har förändrats, där jag idag känner att jag har mindre koll.

Många små bitar kan läggas till ett pussel, idag resulterar pusslet i att jag behöver höja upp min sertatolin halt. En obeskrivlig håglöshet, sorgsenhet inom mig har fått ett fäste i mig, mina tankar har landat en nivå längre ner, detta ska tydligen en liten tablett hjälpa mig upp med. Det strider inom mig för tabletten tar inte bort orsaken bara symtomen.

I alla fall tänker jag så, jag är ingen läkare har inte deras medicinska kunskaper, utan bara min egen sanning och klokhet. Natten gick till att fundera, på vad jag ska göra.  En sista tanke innan jag somnade, blev att jag gör ett försök, en period ska jag prova om tabletten, kan hjälpa mig att hitta tillbaka, till den kvinnan jag egentligen är. Den mera positiva och harmoniska kvinnan.

Men tillsammans med mitt beslut om att prova tabletten, så bestämde jag mig även för att ta tag i de saker som jag nu slarvat med en lång tid.  Mig själv, just nu är jag i gamla ljulspår, där allt jag skrivit om är långt borta, för jag har inbillat mig att jag inte har tid, tid till att ta hand om mig själv. Min tid till att ta hand om flickan, som bor inom mig. Jag är otroligt duktig på att få andra människor att växa se sitt värde, men mitt värde har under en tid nu inte haft  första prioritet.

I natt lovade jag mig själv just detta, nu ska jag, nu måste jag ta hand om mig, igen.  Ska riktigt kavla upp ärmarna och en kort period inta tabletten som läkaren skrev ut, där till åter igen göra de saker som jag innan dagligen gjorde. Mina tankar skall åter igen bli bara tankar inte min verklighet, mina tankar skall återigen bara vara tankar. Genom att jag aktivt återigen tränar mig på att leva just nu, inte bara till orden och meningen utan just nu är inte imorgon, inte om en timma eller nästa år, för det är just nu, och just nu har jag inte problemen som jag i tankarna sätter upp som stora murar.

Egentligen så är just nu, inget som jag sett. Jag har inte tittat på det som i mitt liv är bra, jag har länge glömt mina tacksamheter. Dessa behöver återigen få fäste i mig. Tacksamheter om att faktiskt leva just nu, att andas, sitta här framför min dator och bara vara här.  Lyfta blicken se den vackra snötäckta miljön utanför mitt fönster och låta mina fingrar dansa över tangentbordet.  Tacksamheten av att bara finnas till, få uppleva mitt liv tillsammans med min familj, alla människor jag träffar som lär mig så mycket. Just sådana saker som vi tar för självklarheter, är egentligen inte självklara utan små under av underverkshets minuter i härligheter. Jag finns, jag har fått möjligeheten återigen, få lära mig att jag måste först och främst ta hand om mig själv, se till att jag mår bra. Då sker under, då har jag möjligheten att uppleva, det vackra i livet. Just nu, just nu ska jag ta mig i min okrage och åka till stan för att skämma bort mig själv lite extra.

Idag ska jag leva just nu, utan en massa värderande tankar. Mina tankar ska få bli tankar, inte verkligheter!

Vart tar tiden vägen… klokheter flyttar in

Vet inte vart tiden tar vägen, capsule tid, capsule vad gör jag av min tid? Känner att dagar går, store tiden tickar, men jag hinner liksom inte med de mest vardagliga i mitt liv just nu. Jag har ens inte mycket att göra! Ändå försvinner tiden, morgon blir eftermiddag, eftermiddag föder natten var på en ny morgon. Eftermiddagen gick åt här hemma till svärmorsbesök och intressanta diskussioner med hennes livskamrat. Den mannen har många åsikter kloka tankar och så många ord. Ofta pratar han om saker han har upplevt och berättar ingående om hur saker funkar. Efter sådana besök är jag oftast trött, och massvis mycket klokare. Han kan så mycket, förklarar och det känns riktigt som att han suttit och klurat på det i massor.
Jag får kunskaper, klokheter i kilovis av honom. Varje gång de åker här ifrån känner jag hur tankar har flyttat in i mig. Oftast funderar jag efteråt på vårt samtal. Tiden i kväll har just flutit på av samtalen idag.
Tidigt i morgon bitti kommer vi åka iväg till Vbg, lillkillen ska på aktivitetsdag. Han skall även införskaffa sig en bärbar dvd spelare, som han kan ha när vi åker bil. Lillkillen och lillkillen, nja, han är ju nu 13 år så där jätte liten är han ju inte……

Tillgångsfabriker borde springa upp åt i kurs, Aktiekursen uppåt för tillgångsfabriken.

tänk om det var så att det fanns ett företag som tillverkade tillgångskrafter. Om företaget fokuserade på människors tillgångar där vi fick växa i våra tillgångar så mycket vi bara orkade med. Just i de tankarna vaknade jag i i morse. Ordet som  nästan var som en tavla framför mig var just Tillgångsfabriken. Visst är det ett vackert namn!

Kaffe tystnad och målar penslar. Kan jag begära mera? Nej inte jag, seek det har varit en perfekt morgon för min själ. Även om internet krånglade då jag skrev min skrivpuff så jag fick skriva om allt, så gör det inget. Jag hade ju mina färger att ta till istället. Även vårat lilla samhälle är täckt av snö, snön lyser upp mörkret och till och med i mig infinner sig lite julkänsla. Jag som inte ens gillar denna stresshögtid. Just nu känner jag att jag ändå gör det. Kanske är det för att jag detta året inte stressar, inte känner press. Redan i somras visste jag om att min jul skulle vara en arbetsjul. Julafton firar  vi hos svärmor, kanske inte jag men maken och barnen. Ska jag med beror på hur sömnen på jobbet blir.

Att jag jobbar i jul har gjort att jag bestämt mig för att inte lägga en massa tid på tomtar och pynt. Här hemma är det bara ljustakar i fönstrena och lite stjärnor. Det får räcka för i år.  Förra julen hade jag pyntat, och hade två överhängande tentor framför mig, en omtenta och en tenta  om Femfaktorn och andra olika teorier. Då satt jag dagarna i enda och pluggade till och med drömde om Freud och Carl Rogers. I år är det målartag och skrivtag.

Min bok säljar sidan visar ännu att boken finns, och att den säljer. Vissa dagar blir jag euforisk över att jag gjorde det. Tänk att jag, jag skrev och gav ut min bok. För mig är det stort, rent av fantastiskt, för jag trodde inte hade bara en dröm om att skriva, nu sitter jag här och kan titta tillbaka på dagen då jag  höll boken i min hand. Overkligt känns det, som om det ännu bara är en dröm som jag drömt.

Men på mitt skrivbord, vid sidan om mig på ett stafli står min bok uppställd. Den liksom på minner mig om att det verkligen har hänt.

Jag föredrar att kalla mig impulsiv, smakar på titeln. Jo, jag för nog det, jag föredrar att kalla mig författare. Nej, det känns ännu lite overkligt. Nej jag föredrar att kalla mig, mig, sådan som jag är, med mina tillgångar och otillgångar, tillgångarna är flera än otillgångarna. Det gör tillgångarna i mig bättre, de är tillgångarna i mig som jag ska fokusera på. Tillgångarna är stigar gångar av bra saker med mig, till och med min frustrations och ibland ilskan blir en tillgång för den visar mig att här, just nu i ilskan gömmer sig något som jag behöver träna på…….

LEDIGHETSDAG…. spikmatta

LEDIGHETSDAG…. spikmatta

inga tankar på stress, diagnosis inga möten, ed inga saker som jag måste göra.  Förra veckan var kaotisk för mig, rx 7 dagar där jag hade upp bokade saker gjorde ont. Då det är uppbokade möten, där jag måste passa tiden blir det stress. Förra veckan var det i 7 dagar i rad. Har jag ett möte eller något som jag måste göra just en speciell tid, lägger jag all kraft på att inte komma försent, att bli förberedd och ha god tid på mig. Vilket blir i min värld, förberedelser och en ständig koll på klockan. Eftersom jag inte vet när klockan är nu ska du gå, nu måste du ha gjort det med mera, så tänker jag först: Nu kan jag vara ledig fram till klockan 12.oo.  Går jag upp klockan 7.00, så blir det att jag inte kan kopplat av. Utan istället sitter jag och har koll på tiden samt  planerar uppgifter i tankarna som jag ska göra tills den utsatta tiden. vilket blir stress i mig. Dessutom brukar det på något konstigt vis bli en uppgift lite innan jag ska gå som jag gör vilket blir: Oj NU Måste jag gå, ( lite sent) Stress.  Idag är inga sådana tider planerade inget på dags kartan som måste passas. Utan  här är det ledighet i ledighetstecken.  Igår kväll fick jag tankar om att denna morgon skulle bli promenad. Nu när jag sitter här känner jag att jag och mina penslar ska vara tillsammans idag, känner även att jag  vill skriva. Det är saker som jag inte gjort under de upp bokade dagarna. Ett par tag med dammsugaren skulle varit nödvändigt men först, först bara jag måste ha tid till mig min själ och mina intressen.

I går var första  gången jag provade på spik-matta. Den upplevelsen var enorm, eftersom jag alltid har en stressoro inom mig så var känslan på spik-mattan fantastisk. På bara några minuter kände jag hur oron blev mindre, Varm i kroppen och hur energin bara flödade.  Resten av kvällen var en av de bättre kvällarna misstänker starkt att spik-mattan hade en del i den bättre delen.

Lev idag just nu, en tidspassningsfri dag

Tid…..

Idag skrev jag skrivpuffen först.  Om bara en timma jobbar jag igen, sovaldi Behöver vara LEDIG! men jobbar nu två pass.  Utvecklingsdagarna var givande, ed vi verkligen kom fram till viktiga saker. Våran grupp är en liten grupp. Fyra tjejer är vi, våran sammanhållning och tillit är enorm. Jag  tror att det är dynamiken i våran grupp som gör att vi trotts arbetets stress orkar med, vi blir aldrig griniga eller har tankar om att ingen gör något utan vi litar på varandra.

Nu fast våran framtid är oförutsägbar och det kommer att komma till en stor förändring så lyckades vi se att vi får ihop det, vi gör ett bra jobb. Ska nu snabba på och fixa till mig så inlägget blir kort kanske kommer jag inte hinna med att kolla in mera idag  inte heller imorgon. Men sånt e livet, Livet är sånt.

Snart är det då andra advent jag har inte ens hunnit med den första hmmm undra om det hinner bli jul eller om jag hinner med att vara i julen. Har lite saker att göra med  Företagsnamnet med hmmm tid är det enda som finns men var fan finns den?

lev idag  imorgon är till för att levas då. I morgon asså!

×

Like us on Facebook

RSS
Follow by Email
Facebook
Twitter
%d bloggare gillar detta: