Malix.se

januari 2025
M T O T F L S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Författare: Carina Ikonen Nilsson

  • Att rekomendera

    I går var jag i Göteborg, view för lite KBT som hjälper mig framåt, det ger mig massor av tankar om sundheter och friskheter.

    Där efter gjorde jag som vanligtvis Göteborgare gör, jag  tog vagnen till järntorget. Där nästa stopp var.  Redan innan när jag satt här hemma, hade jag klurat ut att 60 bussen var den bussen jag skulle ta.

    Den kändes mest trygg, den hade jag ju redan förra veckan, åkt lite grann runt i Göteborg. För mig som nu varit borta från Göteborg i så många år, 10 nästan 11, är jag en främling i min stad, inte ens numren på vagnarna är de samma idag, som då när jag flyttade, då för nästan 11 årsen, var det hundra kort något som jag just  då jag flyttade hade lärt och vant mig vid. Dessa kort var ju lite krångel med då, jag gillade kupongerna som var innan.

    Idag om jag ska åka runt är det sms, en ny sak som jag lärde mig av min syster förra veckan.

    Ser att tanken inte är där den ska vara, hade egentligen tänkt skriva om andra saker, men det får jag ta senare i inlägget.  Bussen 60  var ju tanken här hemma, hos KBT kvinnan fick jag tipset om att 1 också gick till Järntorget.  Spårvagnar, eller buss, tyvärr kan jag inte där välja båda så som jag skulle kunna göra om det handlade om tidningar. Att Välja för mig är lite svårt, och  att göra det som jag inte tänkt är lite svårare,  men varför ska jag välja det som är enkelt?

    Det gör inte att jag utvecklas, jag valde vagnen, genast började tankar om att: Nu gör jag något som inte bestämde innan, kanske har valet gjort att något blir fel, ångestpåslag, tänk om det händer något, blev hastighetstankar som jag var tvungen att stoppa och tänka ( vilka bevistankar har jag för att tänka så, sluta nu att befinna tanken i OCD tankar,) Spelar väll ingen roll om jag tar vagnen istället för bussen, det är inget magiskt med det.

    I alla fall kom jag fram dit jag skulle, till och med i tid där min tid inte handlade om att vänta tid, utan ganska snabbt kom jag i kontakt med mina arbetskamrater och vi gick i väg till restaurangen som jag ätit på förra veckan. där träffade jag ett bekant ansikte från kursen förra veckan. Eftermiddagen befann vi oss sedan i folkets hus, en trappa upp och lyssnade på en intressant kille som visade på kunskaper i massvis.

    Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott
    Så många tankar och så många klokheter var längesen jag fick samtidigt, vissa saker berörde mig vissa besannades vissa visade mig att jag är där jag är, Så mycket klokheter lyckades bo just i det rummet i går. Jag är tacksam över att jag fick möjligheten att vara där på samma ställe, och ta del av alla dessa klokheter.

  • hur tänker man så att det inte korsar till väggkaos

    buss till GBG 152 kronor, illness om jag åker bilen blir det samma konstnad. Borde inte bussen bli mycket billigare? Varför ska jag annars ta bussen? Tänk va många som åker bussen, * 152 kr. Skulle vi vara fyra i bilen så är ju samåkningen mycket billigare.  En full buss A 152= massor av pengar. Lite avgaser,  en bil med fyra i blir många bilar som åker ( blir många bilar med avgaser) emot ! buss. men de fyra i bilen kommer billigare undan.

  • en krage skulle jag i tacksamhet ta emot om det fanns just nu…….

    Har haft så många konstiga konstighets tankar och drömmar den sista tiden. Just nu önskar jag mig lugn och ro kanske finns den där på utsidan, online ute i livet men hos mig är det koas, tadalafil uppror, ultrarapid i göra med rapiditetshastigheter i tankarna. Hur, när, var ska jag få energin, att inte min make tröttnar, fan! JAG  tröttnar ju på mig själv. Vet bara inte på vad det är jag sak ta bort. Eller ska jag bara klistra på det vanliga gamla leendet, och sparka mig i baken.

    Inte känna, inte fundera?

    I så fall hur ( ett fruktansvärt fult ord) gör man det. Jag har hittat en ny åkomma i min åkamma. Kan man ha ADHD trötthet?

    Där tröttheten sliter itag mig på insidan men vägrar lämna kroppen, Trötthet av övertrötthet, där tankarna jobbar mera i otankar till och med i sömnen???

    Var bor alla mina tacksamheter?

    (Fult ord) hittar inte dom idag. Men vad är det i jämfört  med Haiti.  Inte ens det hjälper till just nu.  Är det någon som har en krage att låna ut så skulle jag vilja låna men jag är rädd för att jag kanske inte ens orkar ta på den.

    Inte ens tanksmetoder funkar. Orkar just bara andas in genom näsan, ut genom munnen………….

  • visst är det våren som hittar hit

    den stora två meters högen snö som var på min altan, sovaldi är ett minne på gräsmattan nu. Grilla, diagnosis grilla, åter grilla, är samtalsämnet här hemma. Min son skulle träna igår, men ville inte gå själv. Min kära make gav honom förslaget,  om att ta bort snön på altanen i stället för att gå till gymmet. Två timmar utan vila, kanske tre till och med. Ger mig hoppfullhet om att jag kan ut och stjäla lite sol.

    Vårsols- strålar som kommer värma min hud, solstålestjälandet kommer att hjälpa till att få bort lite av eksemen i ansiktet.

    Det är ljuset jag vill ha!

    Familjen tänker på grill, jag med, men min grill är inte gasoluppvärmd.

    Den har vi i och för sig tänkt att ge bort, vår gasolgrill som vi köpte för två årsen, den kommer min vän få, gasol, nej tack grillkol ska det va!

    Inte lika bekvämt, inte lika enkelt, men så mycket godare. Impulsiva inköp, är sånt som byts ut, efter ett tag. Så inför sommaren i år lär det bytas från gasol till kol. Snart kommer hela villa området återigen dofta av grillande husägare.  Misstänker starkt att vi även detta år kommer att leda grillligan. Inte jag utan maken.

    Jag nöjer mig med sol-ligan.

    Minne från igår, ” ÅÅÅÅÅ mamma jag ser grillen” sa stora sonen.  Snart kan vi grilla, lite mycket, blev  Makens reaktion.

    Ska vi grilla snart, eller? Stora dottern.

    Himlen visar ingen sol idag, till min stora besvikelse. Men det är våren, jag vet det, känner det in i minsta beståndsdel.  Våren doftar annorlunda. Våren trotts att vi ännu har massvis med snö, tror inte den kommer försvinna från i maj…..

    Men solen har börjat att ge mig hopp om att sommaren snart kommer att visa sig.

  • ATTIDYUPPDRAGSAMBASSADÖR, HÄR MÅSTE JOBBAS, MEN, AV MIG???

    Den tidiga frukosten blev till lite sent. Trodde jag vaknade tidigt, pilule men då frukosten var framdukad och ljusen skulle tändas, malady var det ljust ute. För när jag vaknade var vare sig frukosten inte framme. Kaffet var i och för sig klart men, en timma gammalt. Klockan var 7.30,det var då redan  ljust ute. Katten ville ha sin frukost. Ändå blev det en timma i tysthet, kaffet och en tv macka.  Tv plus lite penseldrag på staflibilden. Attityduppdraget har legat och pratat med mig. Har suttit och skrivit ner lite meningar, men prestationsångest ligger och pyr. Känner att jag behöver stöd, någon bredvid som skulle kunna ge mig inputs och en klapp på axeln, när jag får till det.

    Då jag hittar något som jag vill få fram börjar prestationstankar i autobanfart. Stygga odugliga tankar flyttar in, Nej, det här duger inte, eller nej så kan du inte presentera det. Självkänsla, självkänslan verkar vara ute på villospår, i terränger som jag inte känner till. Inspirationen som flödade, har slutat flöda, ett irrvarr av tankar snurrar runt på 78 varvan, även om det bara är vinyl 33. Högtalarna knastrar, sprakar och surrar kablarna behöver köpas, eller bytas ut.

    Tror jag skall få till ett litet samtal, till min vän som hjälpte mig med boken. Kanske hon kan hjälpa mig att sortera tankarna..

    Vi har föresten börjat prata om att skriva till lite, hon ska hjälpa mig att ta bort och lägga till mera av idag.

    Skrattar lite här vid mitt skrivbord, det måste vara de små bokstäverna av ADHD,  som gör att jag vill förändra. Lite av det är ju just ADHD,  i mig, är ju just att jag aldrig står still.

  • Kärlekspresenter eller presenter i kärlek

    Jag fick ett erbjudande i från blogvertiser vilket är maknadsförings uppdrag. Har aldrig fått nått innan och hade glömt av att den totalt. De ville att jag skulle skriva ett inlägg om en kärlekspresent. ”SÅ nu kära make titta noga, diagnosis läs hela annonsen så ser du tipsen på vad jag kan tänka mig inom det närmaste.”

    Inte så att det behövs just nu eftersom det redan är kväll. Men kolla in länken läs den, tadalafil kära make. Använd fantasin, i massor Teat står ovanför på kryddhyllan. Sen kan du gärna använda fantasin.

    http://www.karlekspresent.se/frukost.html

    fast hmm svårt att lösa inser jag. Jag vaknar minst två timmar innan dig, svårt att uppfylla för mig med, eftersom du inte äter frukost.

    I alla fall var det en trevlig läsning på sidan som jag just skriver om. Inspirationen satte igång, Det fanns även länkar om chockladogram, blommor, parfymer och annat. Massor av tips på att förgylla vardagen, små saker som sätter lite guldkant på tillvaron.

    Kanske är det så att det är jag som borde läsa mera i annonsen, jag som borde se till att förgylla tillvaron till och med min KBT handledare, har ju skickat vinkar om att jag borde skämma bort mig själv med avkopplande uppgifter mm.

    Ska duka brickan i kväll ladda kaffebryggan och tända ljus i morgon när jag vaknar. Sitta i vardagsrummet och mysa kanske till och med väcka maken. Fast där går nog gränsen det förgyller ju inte hans morgon, att vakna kl 5-6 på morgonen.

  • Maror som jag lämnar här.

    Himmelsblått i tanken, sick hmm, cure glömt mitt krumilurpiller. Vaknade skräckslagen i morse. Mardrömmar som stod på led utan att jag kunde få dem ut ur minnet. Dessa drömmar borde ju handlat om hemska monster och spökisar.Det kusliga i det är att det istället blev tvärt om. Marorna handlade om GUD, att jag satt och rabblade trossatser och bibliska berättelser. Andra som skulle haft sådana drömmar blir säkerligen harmoniska vid uppvaknandet. Inte jag inte, istället var jag  tvungen att gå upp dricka vatten, meditera en stund, för att komma bort från krypningarna i kroppen. Nu sitter jag här ännu och försöker hitta nått som skall ge drömmen en mening. Freud, Jungianskt?? Hmm,  det blev ett konstigt inlägg av det här, förstår det inte ens själv, vill bara göra mig av med det så jag slipper tänka mera.

  • stuktur

    strukturella planer. Just nu är jag på väg att bryta ett beteende som vanligtvis är normalt för mig. Jag brukar köra huvudet i sanden flytta tankarna från mig till göromålssaker för att slippa ta tag i det som jag borde ta tag i. Jag går i KBT och lär mig om OCD, sovaldi sale och vad i mig som triggar fram stressen vilket hjälper mig att trötta ut både kropp och själ. Stressen finns ju som en vanligt förekommande känsla hos mig.

    OCD är mina tvångstankar och mina små bacillfobier. När jag är stressad eller i situationer där jag inte riktigt har koll på vad som skall göras.

    Jag arbetar ensam i mitt arbete, mind Jag hjälper människor att bli så självständiga som möjligt. HAHA just nu känns det sjuk, view tomt och till och med horibelt. Vet ju själv inte ens när det är dax att ta på jackan för att gå iväg till avtalade möten. Det är just nu min make som håller i den strukturen.

    Sorg, massor av sorg, Jag känner tårar som borde gråtits för länge sen. Dessa hade gjort mindre ont då, för i dag vill de inte ens komma fram, de ligger och bränner bakom ögonlocken men ögonlocken är skölden som motar bort det. Den ögonlocken som vanligtvis i sådana här situationer brukar vara upptåg, hitta på något nytt, köpa en ny dator, skriva bok, byta jobb, flytta med mera.

    Men jag har valt att stanna kvar inte fly och fäkta, utan stanna kvar se vilka skärvor som kan lagas och ställas tillrätta. Sorgen är inte här för att jag ska bryta upp och fly för flykten hinner i kapp mig här skall iställer ärmarna kavlas upp blå stället skall på, Jag skall på något sätt våga mig ut och be om hjälp i struktur. Tänka sig ord som inte ens finns på min karta skall jag försöka stava till i sömnen, struktur strukatur konstruktur nej endast struktur, är det som skall till jag ska inte ens fly i i arbeta dygnet runt, eller jaga dammråttorna med pensel, inte ens toalettknappen skall poleras utan det som skall polleras är just bara mina strukturella avsaknader. Här behöver jag hjälp. Här behöver jag någon som vänligt men bestämt hjälper mig att synliggöra det som just nu är så osynlig. Vad det är som får i gång stressen som lurar hela tiden.

    Hejja mig, Jag ska verkligen ta tag i det. Jag som till och med tillbringade tre dagar i ensamhet utan tryggheten i min mans klokhet, jag som tränade och tränade i massor under tre dagar att själv veta, när jag ska åka, när jag ska packa ihop och påbörja och slutföra dagarna. Utan att ens min make knystade att nu är det dax. Tiden passade jag ganska bra, för jag behövde inte stå och vänta en timma på att kursen skulle börja. Bara någon halvtimma eller nått för tidigt va jag. För ett eller i alla fall två år sen hade jag varit på plats någon timma eller två innan ens någon hade tänkt på att vakna.

  • En morgon hemma

    Den började bra, see det är smaragd-värde att vakna hemma i sin egen säng. Den första dagen efter borta sovande. Morgonen började bra, link kaffe och tysthet. En liten mindre incident öppnade upp för att pysa ut stress-symtomerna så morgonen blev som den blir ibland. Men jag var för trött för att orka reagera, det som brukar vara tvärtom. Jag var för trött, glad över att vara hemma. Även idag blir det en liten resa till gbg. Tre dagar av kunskap, känslor, och lärorika möten, visade mig inte tröttheten från på eftermiddagen igår, endrofinerna började sippra ut migrän-huvudvärken hittade mig. Idag lär jag betala priset för de tre dagarna. I morgon är det en hel dag jobbet. Tröttheten jag känner idag måste hinna flytta ut tills i morgon. Utbildningen tog på krafter av reserverna men idag känner jag att det var värt varje reservoar av dessa krafter, Attityduppdrags ambassadör. Hmmm, Jag föredrar att kalla mig Attityduppdrags-ambassadör, Hmm känns konstigt i tanken att jag redan varit där, ännu ett mål är uppfyllt av mig i mig. Det är fantastiskt…….

  • Trötthetsro och tacksamheter…..

    Vilka upplevelser och kunskaper jag har fått förmånen att uppleva. Livkunskaper i kraftpaket som just nu ger min kropp och mina tankar trötthetsglädje. Glädje över att få vara med, seek fått förmånen att ta del av andras liv och deras kunskaper. För mig har dessa dagar blivit tankar och känslor om tacksamhet i härligheter. Som jag redan innan upplevt så är det viktigt att träffa andra med liknande, fast oliknande upplevelser det ger mig förståelse, förlåtelse och alla de små illasinnande skamkänslorna får flytta ut. Flyta ut i ett öppet hav bli vita skummande vågor i stället för skämsupplevelser. Attityduppdraget känns som en himmel i en nysprungen vår av kunskaper. Så i tiden, så förjordat viktigt, och så rätt. Tänka sig att den lilla flickan från en annan del av världsunder är en del. Att jag får förmånen att åka med på tåget till att få dessa erfarenheter. För mig är det fantastiskt.

    TACKSAMHETER som vilar i glädje som visar sig i tårar som inte gör ont. Otillgångarna är mina tillgångar, som ger mig kraft i att jag är jag. Visst mitt lokala sinne i omgivningar, mina okoncentrerade förmågor som ibland ställer till det, ger mig i dag kraft till att vara viktiga ouppfångade tillgångar. Jag får kraften till att kunna påverka och möjligheten till att påverka så att andra har möjligheten att slippa alla mina år av konstighetsförmågor. Visst konstighetsförmågorna finns där men för mig blir de tillgångar. Jag vill och önskar att andra skall få uppleva samma härlighetskänslor som jag just nu känner. Även om tröttheten är hos mig så brinner något inom mig och just nu känns det som kraften är hopp. Hopp om att attityder och kunskaper skall segla på samma våg, att kunskaper skall mota bort och polera upp fördomar till sagornas värld. Där jag är jag, där jag och du kan åka på samma våg i våra egenheter spegla oss i våra olikheters skönheter. Där våra sårbarheter blir våra styrkor.

    Vi är alla människor, även om vi är olika det är olikheten i oss som gör oss vackra i vackerheten.