Författare: Carina Ikonen Nilsson Sida 250 av 324

Malix.se av Carina Ikonen Nilsson – en blogg om ADHD, familjeliv, reflektioner och små stunder som gör skillnad

Jag fryser med det nya arbetar partiet.

När ska vi sluta att bocka, drug niga, shop tacka och ta emot?
Nu menar jag inte att man inte ska tacka och vara tacksam.
Det nya arbetarpartiet har verkligen lyckats med sin uppgift. Idag gnuggar arbetsgivarna händerna, sparkar människor ut i kylan, med en fråga om att innan de går hem skulle kunna jobba över några timmar, så att jobben tar slut.
Fy och skäms på er.
Idag, sparkar man ut sin personal i kylan.  Därefter hyr man in en mindre krävande och redan kall personal, genom ett personal uthyrningsföretag som använder sig av ”lallare” då står arbetsgivaren inte ens  för skyddskläder anpassade till arbetsuppgiften. Elektriker som behöver Flamsäkerhet får i vissa företag nylonkläder som kommer smälta fast på kroppen om de råka ut för en olycka. Det spelar ju inte så stor roll. För de skydd och olycksfallsförsäkringar som arbetsgivare förr stod för, är något som vi i vårt individualistiska ”satsa på dig själv genom att skita i andra” samhälle menar att vi vanliga dödliga skall anförskaffa oss själva.

Vilket våra allas trevnad på fritiden fått till oss genom telemarketbolagsförsäljningen, Som alltid har så härligt trevliga försäljare som säljer allt och inget  via telefonförsäljningsbolag. .

I alla fall uthyrningsföretagen hyr in den sparkade personalen då arbeten skall göras.   Plus några till utan utbildning för att pressa ner lönekostnader och tak. Jobben tar slut, personalen sparkas ut i kylan med konstateranden om att jo lite kallt e det men du det blir bättre om en månad.

Här hade om vi tittar tillbaka från sådant som enligt mig var historiskt bra, förr alltså innan alla dessa uthyrningsföretag . Här hade arbetsgivaren innan alla uthyrningsföretag  just i  mindre göra månader  skickat sin kunniga personal på vidareutbildning,  och säkerhetskurser.

Det gör inte uthyrningsföretagen, För de sparkar istället ut sin personal i några veckor eller månader, för att sedan återanställa dem  då  det är överhopat med jobb.
Den förut sparkade personalen är återanställd för ett kort tag. Med samma kunskaper som innan de fick gå,  samma kanske till och med mindre i lön. Gör de jobb som finns, sparkas igen och så håller de på.

Jo då vi har verkligen fått ett nytt Djävla iskallt Och så Djävla blått Arbetar parti i Sverige.
Ett arbetarparti som enligt vissa till och med menar använder sig av KBT teorier. Nej tack, den KBT vill jag vara utan. Den mentaliteten är inte något som får mig att bli varm om hjärtat i.

Jag inbillar mig även att detta nya arbetar parti inte bryr sig ett dyft om våra vi vanligt dödliga, våra barn och deras utbildningar. Fast utbildning lär bli något som vi inte behöver om nu arbetsmarknaden skall bestå av alla dessa uthyrningsföretag som till sist bara kommer att hyra ut ”lallare”.

Undra om det kommer att bli en ny gymnasieutbildning ”Lallarutbildningen”.

Det var just det här, som Det nya arbetar partiet ville ha.

Först gör man så människor går ut ur A-kassa, genom att höja avgifter. Vilket gör facket och den osynliga låtsas makten, onödigt löjlig. Förr satt facket i knät på arbetsgivaren, idag  sitter facket och matar Arbetsgivaren med fågelungar. (Dessa fågelungar är jag och du.)

Detta för att klara sig själva.  I dag är de fackliga ombuden onödiga, och tysta. Vad gör dessa idag, vad har vi för nytta av dem?
Människor skall arbeta!  Där till vilket pris som helst.  Idag står vissa av oss med mössan i handen och niger, känner tacksamhet med knuten näve.

Den tacksamheten har tystat ner och den knuta näven gör att vi är tysta.  För ingen vågar hävda eller säga något, eftersom det står  andra vid grinden och tar emot det som finns.  Det som finns idag är smulor, smulor som övermakten kastat ut till oss för att vi ska vara tysta ett litet tag till.

Min önskan är att vi skulle vara lite mera lika franskmännen där de faktiskt visar att folket har en röst.  Och att den rösten är något som bör lyssnas på.

Jag tycker att vi är FÖR tysta, och För tacksamma och att våra nävar skall sluta vara knutna i fickan.

Kommentarer och utvärdering från mina föreläsningar.

  1. Bättre kan det inte bli en fantastisk föreläsning.

  2. Så otroligt bra.

  3. Strongt Carina!

  4. Helt fantastiskt, cure givande intressant och bra.

  5. Så mycket information och jag fick en så bra inblick i Beteendet.

  6. Massvis av kunskap, remedy Sammanfattande

  7. Ger mig mera förståelse

  8. Så intressant att höra hur Carina berätta om sina egna erfarenheter

  9. Nu kan jag ha mera förståelse vid behandling av att vara patient med diagnos.

  10. Gett mig en insyn i hur det kan vara och det gör mig mera medveten om hur det kan vara att ha diagnosen ADHD.  Bra tips om hur man kan hjälpa i vardagen.

  11. Fantastiskt att lyssna på en person som lever med detta och som får det att gå ihop.

  12. Mycket lärorikt.

  13. Möter ofta barn med ADHD, help bra att få en större insikt i deras miljö.

  14. Jag har lärt mig så mycket om ADHD när jag lyssnat på dig, Carina.

  15. Nu förstår jag att jag mött Kvinnor med ADHD i mitt arbete

En konstig upplevelse

Vintern och snön ligger utanför mitt fönster och vilar sig. Just nu sjunger Thåström om att han vill vrida tillbaka tiden och att det skulle vara du.  Känner att jag börjar få tillbaka mig själv på en helt ny giv.  Jag känner att jag är jag igen. Inte den där som inte orkade inte visste. Min kämpar glöd är tillbaka och stegen börjar bli mera steg i kraft.  Promenaden i morse gav mig kraft, look   och tacksamhetstankar som jag innan fått kämpa mig  till för att se. Tacksamheten över att bara andas, click kunna sätta ena foten framför den andra och bara få vara här och nu. Stunden kändes helig på ett konstigt sätt, kanske för att jag inte har en tro men just där ute tillsammans med  våran hund. Blev det som stegen och jag gick över en tröskel som sa att stegen nu är steg som är något nytt. Nu blir det bara bättre, nu kommer du bara att må bättre.  I stunden nu i skrivandet bubblar vågor av kärlek till mig själv inom mig. Tänk att allt som varit så grått och svart blev så färgstarkt just nu vid denna årstiden som egentligen är så grå och färglöst.

Tacksamheten bubblar fram över att

Jag är här

Över att jag har förmånen att få vara mamma till mina barn

över alla underbara och härliga människor som jag får förmånen att träffa.

Igen har jag fått möjligheten att hitta tillbaka till det vackra i mig.

Alla vill till himlen å ……

Sandelin av och på

Så mycket bättre,  jo jag blev genast grymt ung, grymt lika grymt medveten om fantasi och hur det liksom bubblade runt i den tunna ungdomskropp, detta inlägg blir till just nu tillsammans med de första låtarna. Kontrasterna är grymma – Thåström som funnits alltid, Freestyle som liksom var något som snurrade runt i min freestyle en sommar. Nu mitt i vintern och tanken var inte ens att skriva om musik. Men på något sätt slinker det in lite sådant ändå. Tänk att musik kan ha en sådan stor betydelse. Kanske är det inte så för alla, men för mig har den alltid haft en central plats i livet. Konserter är ju något som jag skulle vilja gå på alltid.

Thåström det var längesen nu, skulle nog kunna tänka mig en kväll framför scenen igen.

Nu till ämnet som jag tänkte skriva om.

ADHD, av –på knappen och Christer Sandelin. Den där av och på knappen som finns där och lurar alltid. ADHD är i mig allt eller inget, av eller på, nu eller sen. Där sedan aldrig blir av, om det är saker som blir till av måsten, borde.

Motivation är ett ord som är drivkraften. Maken pratade igår om motivation och sport. Motivation slår klass. Motivation slår talang. Alltså du kan vara hur djävla duktig som helst, men utan motivation blir det ändå inte bra. Till och med Freud får sin plats här, bland Thåström, Sandelin, och sporten.

Där Freud menar att utan motivationen gör vi inget, (Jag) måste tjäna nått på det som jag gör. Utan motivationen gör jag inget.

Christer pratade om att han dövade sorger med antidepressiva tabletter och alkohol. Av och på omdömen hans ständiga strävan, skapande och viljan att synas som han pratade om sorglösheten som hann i kapp han, och sorgetankarna som bodde hos honom.

Som konstnär, den konstnär som han är. Inbillar jag mig att sorg, av och på och galenhetspanna måste finnas, för att våga, orka och kunna forma ut sina fantasitankar. Just det är det, som är det vackra i ADHD, för mig.

Det att vi är allt eller inget, glad eller ledsen, gränsen emellan är av eller på, impulsiva och o- eftertänksamma.

Orden hoppar ut som grodor, det bara blev så, just då tänkte jag inte på det. Där till så blev det som det blir i det vanliga livet, vissa saker blev bra och vissa mindre bra. Det som är, är att människor utan adhd lär sig av misstagen, vi med ADHD gör om misstagen och till sist blev det något av det som till en början var galet konstigt.

Oj då tror inte jag fick fram det som jag ville få fram, mera än att AV och På är nödvändigt för att samla kraft. För kraften den gör jag av med, i alla mina projekt. Därför behöver jag vilande emellan för att samla.

Vill tillägga att jag inte i detta inlägg säger att Christer Sandelin har ADHD. Fast det skulle inte förvåna mig, om det var så. Concertan kanske skulle kunna hjälpa honom bättre, än De antidepressiva tabletterna som han tydligen slutat med. Concertan skulle kunna hjälpa han sakta ner lite och ha en mera vilsam av och på sträcka, samt kanske skulle dessa göra att han slapp antidepressiva i framtiden.

Morgonpromenaden gav mig tankar.

En lång promenad med hunden redan innan 8 på morgonen är en bra start för mig. Vaknade vid 7 tog kaffe och där efter blev det Flap. Flap är våran hund, for sale tror att vi var ute redan 20 över sju. Där vi traskade på ner till vår fågelsjö. Fast eliten säger nog mera våtmark. Promenaden ger mig möjlighet att bli av med den värsta morgon-dampen. Även så ger den vår hund lite rastlöshetsbortfall. Nu ligger han på golvet helt utslagen av alla steg, prescription jag sitter här med fötterna på bordet, tangentbordet i knät, mina kinder känns varma och jag misstänker starkt att de är blossande röda. En kopp med kaffe bredvid mig. Snön faller utanför, och jag har en hel dag framför mig där jag har timmar till att göra sådant som jag gillar. Då jag var ute så kände jag mig redo för målardrag men nu känns det mera jobbigt. Ligger grejer i vägen som måste bort innan jag hittar till staffli. Där hindret är, borde kanske målet vara att jag ska ta bort det som utgör hindret. Så blir det enklare att hitta dit nästa gång som jag känner för att måla. Men inte nu för nu vill jag sticka lite grann, har en massa idéer om en tröja som jag vill göra. Men först måste jag göra klart en tröja som jag har liggandes. Tänka sig först slutförde jag boken, nu hittar jag till saker ganska ofta som jag slutför. Jag är inte lika rädd för att slutföra saker längre.

Avslutningstimma…….

självkänslokanoniserade mig idag, no rx troche med hjälp av omdömen……

Har just läst alla utvärderingar från en föreläsning. Blir tårögd av alla snälla ord. Kommer att spara dem i mitt hjärta, no rx kanske när jag vet mera hur jag ska göra  lägga ut dom som referenser.  Men måste få en idé om hur det ska se ut eller vart jag ska lägga dem.

Sista terapitimmen i KBT idag nu har jag så mycket OCD som jag vill ha inte som mycket som kröp fram och ställde till det. Lite tvång och lite rädslor behöver jag för att mitt hem ska bli städat. Men in ser i dag det sjuka i att städa toaletten varje morgon med sprit.  Nu så här i efterhand så känner jag ändå lite att jo någongång  emellan åt kanske spritenstädningen kommer fram ändå. Men då när jag  eller någon annan  i familjen är magsjuk eller något sånt. Inte varje morgon och handtags städning. Det är det som är sjukheten i min basillskräck.  Att sprita ner allt som jag kommer i kontakt med. Just nu när jag skriver om det så känner jag mig fri på ett konstigt sätt. Fri från att slippa alla konstigheter som avslutning fick jag till mig att jag även skall träna lite på den sista av mina rädslor.  Apotekrädslan. Apotek står för sjukdom människor går dit för att få medicin.  Idag utan en aning om att det kanske ligger lite Ocd saker i mitt beteende där så hoppade orden fram att jag sitter inte på apotek.  Det blev en slutuppgift som skall tränas i. 

Morgon

kall morgon och en rask promenad med vovven. En kopp varmt kaffe och nu kan dagen börja den börjar med att ta mig till Bäckefors.  Vill komma igång och måla men blir bara blyerts, viagra behöver kanske staffli här uppe igen ;(.

Socialdemokrat…..

Så skriks det i högtalarna, diagnosis om Ebba spelas, Just nu till detta inlägget behöver jag lite Ebba Grön aggressivitet och ingen djävel har brytt sig om oss. Och den svenska byråkratin. J Nja så allvarligt är det inte. Inte alls.

Men känner att debatten nu är av intresse. Mona avgår som partiordförande, inte en dag för tidigt om jag får säga min åsikt. Jo eller oj då, det var ju det jag fick, eftersom det är min blogg. Den jag skulle vilja se på hennes post är herren som jag , Jenny Ström och Anders Nysteds lunchade med. Mikael Damberg, Heter Han som jag skulle vilja ha på denna höga post. Min önskan är av ren egoism och mina egoistiska själ handlar om att jag tror det blir en mänskligare och mera värdefull skola för alla, om de sedan kommer till makten. Det kanske inte ens behövs komma till makten. För redan nu finns ju möjligheter att påverka och verka. Damberg kändes genuin och verkade för klokheter. Nu är det ju inte så att jag lunchat med så många politiker, utan faktiskt bara en, denna en var då
Mikael Damberg, som jag skriver om. Ändå känner jag att det kan vara ett steg i rätt riktning. För han verkade för klokheter, dessutom var hjärtefrågan skolan. Han satt uppriktigt och lyssnade på vad hans lunchgäster hade på hjärtat. Skolan är ju även det en hjärtefråga för mig eftersom det är i skolan som ADHD gör mest ont. Då även när man är förälder.

Oavsett så nu känns det som politiken kommer att bli lite intressant igen, det händer lite grann. Tror detta kan vara ett sett till att få ett mera rättvist och klokt Sverige igen. Synd att valet är ett ny gammalt minne, kanske borde denna avgång varit långt innan. Men det är det ju, för om några år till tror och önskar jag, att de blåa rockarna, ger plats till ett lite mera mänskligt regeringsparti.

Där statsministern kanske kommer att heta Mikael Damberg. Denna herre har ju kanske nu läst min bok ”Jag föredrar att kalla mig Impulsiv”. Min bok den skulle ju han läsa efter den hektiska valperioden. Undrar om han hunnit med det eller om livet bara har gått ut på att andas och verka för att leva tills nu. Livskrafter är ju det vi behöver, bland de lite mera trötta politikerna. Så Herr Damberg, Snälla tacka ja om du får frågan, jag skulle vilja se skolan som en viktig fråga. Jag skulle vilja att skolan blev en viktig fråga för politiken och att Npf frågorna var något som är mera än ” valgodis” som genast glömdes dagen efter valet. För se ni det är just det jag inbillar mig att Herr Damberg skulle se till.

Jag tror att valgodiset skulle vara mindre, de genuina påverkningsbara krafterna skulle bidraga till humanitet respekt och empati om Herr Damberg sedan skulle ses som statsminister. För det var just respekt som jag kände att vi befann oss i då vi åt lunch i riksdagshuset.

Just den här lille kommer en dag gå i skolan, och då vill jag att skolan genomsyras med respekt, empati och förståelse för alla som går i skolan. Och att mobbing bekämpas för att lidande inte skall behövas kännas. Inte som idag då skolan här hemma bekämpar mobbing för att det blir så dyrt för skolan då de får betala massa pengar till den som blivit mobbad. //Malix.

Morgonstegen speglar sig i dagen

Ett par ord på söndagsmorgon. Idag tog promenaden en vända till fågelsjön. Soluppgången är vackrast på vintern fick jag erfara idag. En rosa himmel, patient en hund och ett friskt andetag. Ger kraft till resten av dagen. Tog lite kort medan jag var ute och redan då stegen gick hemåt blev tanken att jag vill vila vid staflit i dag. Ska ta med mig en bärbar dator ner till mitt stafli för att måla himlen som var så vacker.

.

Lev idag just nu

Just nu skall färger blandas.

Ågrenska och Vänskapsföreningen

dagen e grå, treatment så grå att det grå flyttar in i själen på ett sätt som måste motas ut.  Kyligt och kallt även inne. Jo, pannan funkar det är mera grå hets kyla som motas bort med värmande värmeljus.  Kollade just in Ågrenska och vänskapsföreningen där man kunde köpa mailstamps. Men när jag skulle göra det så skulle det självklart till ett kort och där blev det stopp nej och inte jag.  Så jag skickade ett mail till dem för att se om det kan vara så att  jag kan få det på en räkning. För självklart vill jag stödja det Ågrenska är ju ett kunskapscenter där de sprider kunskap om neuropsykiatriska diagnoser, och även andra lite mer ovanliga diagnoser.  Hela området där ågrenska håller till andas tillåtelse, empati, respekt, förståelse.  Ett ställe där man tillåter människor att vara just så som de är.  Det är vackert!!!

Sida 250 av 324

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén