Författare: Carina Ikonen Nilsson Sida 260 av 324

Jag tycker det är tragiskt, decease att Femåriga Mikael fick leva under sådana förhållanden som aftonbladet skriver om. Här prata man om att mamman är psykisk sjuk och  pappan  var missbrukare  och anmäld barnpornografi. Mikael har självklart inte fått rätt hjälp, malady inte den omvårdnad som han  behöver.  Självklart borde socialtjänsten varit mera  misstänksamma med tanke på  Mammans problematik.

Men mina tankar är även hos mamman.  Vem hjälpte henne? Depression och mytomani.  Var fanns det hjälpt till Henne?  Depression behöver tas omhand om, var eller vad för hjälp fick hon av psykiatrin, Mytomani om detta var en allmänt känd sak borde väl  utredarna varit mera misstänksamma då de undersökte fallet Mikael.

Vidare i artikeln står det om att barn som hamnar inom socialtjänsten och i LVU sammanhang oftast beror på sociala problem i hemmet. Varför låter man det gå så långt? Lvu är ju inte något som sker med en gång?

Jag har  arbetat i svängen med omhändertagna barn, även då  var min fråga född om varför gör man inte mera innan LVU.  Ett LVU är ett misslyckande, i att hjälpa familjen, LVU är ett innan och då  för långt lidande, för de inblandade.

Jag menar att samhället, vilka det nu är som är inblandade, borde gjort mera på hemma plan.  Mikaels mamma skulle ju redan som liten kanske fått hjälp med den bakomliggande orsaken till sin mytomani, kanske hade Mikaels mamma då sluppit depression. Vilket gjort att Mikael sluppit en arg, trött, ångest fylld mamma, som  lät sitt dåligmående gå ut över  sitt barn, vilket i sin tur gör att mamma mår ännu sämre.  Nej, för mig är varje LVU ett misslyckande, med en  massa Människor i sammanhanget, som lidit För länge, för mycket och helt i onödan.  Jag önskar  att man nu hjälper  Mikael, så att han slipper  leva sitt liv i lidande.  Men jag hoppas även att  mamma och pappa får den hjälp de behöver, för hur det än är så betyder föräldrarna allt för barnen.  Även om de inte kan bo tillsammans vilket jag inte ser att de skulle kunna göra just nu, så är det viktigt för barnet att träffa sina föräldrar.

I goda vänners lag, pilule där var jag igår.  God mat och trevligt sällskap mera begär jag inte. Ändå var det något som bar emot  på dagen igår, stomach på dagen igår såg jag inte  fram emot det.  Men det blev i alla fall jätte trevligt!  Vi skulle varit fyra, men det bidde bara tre. 🙂   Den glada gubben blir till för att det  nu blir en tredje gång vi träffas för att  vi ska vara alla fyra.

På promenad genom stan, diagnosis Det är Gessle som promenerar med mig och min lille Flap. Nu bara i Tanken, help slingan fanns liksom med mig när jag var ut med våra hund.  Vi vandrade i ett sommar regn.  Jag och Flap  ett sånt där mysigt regn som bara regnar på sommaren.  Idag är det mycket på gång, no rx ska hämta en kompis som ska hit, sen ska jag träffa tjejerna från förr nere i stan.   En  begynnande huvudvärk  är på gång känner mig lite stressad.  Herre gud, vad är det som händer?  Jag har jobbat i kök som kock haft en djäkla massa  luncher och annat, haft eget och jobbat vid sidan om det, arbetat med ungdomar…….

Vem har jag blivit? Nu har jag två saker att göra och huvudvärken kommer innan  jag ens börjat pressa tiden?  Pressen är mera i mig av tanken om tiden.

Ibland hoppar det grodor lite här och där fast det är klart det var länge sen

en glad liten flappy

våran lilla vovsing

Föräldrar ska tvingas till skolan om barnen är bråkiga och han är rätt övertygad om att kalle kommer att sluta vara cool om  mamma eller pappa är där.  Jo, sickness Kalle kommer att sluta coola sig, han kommer vara utpekad och de dagar Kalles mamma och pappa inte är i skolan kommer hans trygghet bero på vuxna som redan innan erkänt att de inte orkar  inte kan ta hand om Kalle. Kalles identitet och hans känsla för sig sopas undan till inget värde.

Själv tror jag mera på att  Björklund borde lägga kraften på att utbilda alla lärare i bemötande och acceptans.

Bråkiga barn här borde skolan göra mera se bakom det bråkiga barnet.  Varför är Kalle bråkig, vad är det som gör att han har den bråkiga masken på sig, hur vad skulle jag kunna göra för att hjälpa Kalle? Vad är det jag kan göra som kan göra skillnad?

Nej Björklund, jag tror att du  är ute på fel vatten,du har även fel karta, du borde veta att du istället ska ha sjökort.

Lägg kraften istället på att ge lärarna mera tid för varje elev, sätt in en extra resurs för de barn som kanske inte fixar det riktigt.  Lisa som inte har kommit in i kamratskapen  behöver hjälp på sitt sätt, Kalle kanske behöver bli bekräftad mera i sina bra saker och ignorerad i de mindre bra. Förstärk det i Kalle som är bra och titta på  Kalles bra sidor, de dåliga  är han  fullt medveten om och de gör lika ont i honom som det gör i lärarensmisslyckande att fånga upp Kalle.  Ingen! Ingen vill misslyckas, vi vill alla duga och göra bra i från oss, men vissa av oss har en större sträcka att  ta oss fram  och den sträckan är full av gropar, fällningar.

Nej, Björklund borde lägga kraften på att resurserna hamnar i rätt händer. Kalles fröken har  kanske 32 barn och 4 minuter på varje barn om dagen. Det säger mig att fröken inte hinner se Kalles bra sidor, men de dåliga märker hon för de är i de stunder som Kalle med all säkerhet vet att han får  uppmärksamhet.