Etikett: Psykologi

How jealousy destroys love and creates distance

Svartsjukan som tar död på kärleken

Svartsjukan som tar död på kärleken är en känsla många misstar för omtanke, men som i själva verket springer ur rädsla. När svartsjukan får ta plats i en relation förändras allt: tonen, tilliten, vardagen och till sist själva kärnan av det som skulle vara varmt och fritt.
Här utforskar jag vad svartsjuka är, varför den uppstår, varför vissa aldrig känner den – och hur både du som upplever svartsjuka och du som lever med en svartsjuk partner kan förstå och bryta dess grepp.
Jag väver in personlig reflektion, konkreta exempel, aktuell forskning, strategier som fungerar och frågor som hjälper dig att känna igen dig själv på vägen.

Read this post in English. ->Jealousy That Kills Love


När svartsjukan börjar ta död på kärleken – rädslan som ofta misstas för kärlek

Svartsjuka framställs ofta som något romantiskt. Som om det vore ett kvitto på att man älskar mer när man blir rädd.
Men svartsjukan är aldrig ett uttryck för kärlek.
Den är ett uttryck för rädsla.

Rädsla för att inte räcka.
Rädsla för att bli ersatt.
Rädsla för att inte vara så värdefull som man hoppas att man är i någon annans värld.

Ofta kläs svartsjukan i omtankens språk:
”Jag vill bara veta.”
”Jag vill bara förstå.”
”Jag bryr mig.”

Men under ytan ligger det alltid en sårbarhet – en kropp som larmar, ett nervsystem som försöker skydda.

Det är därför svartsjukan så snabbt letar en yttre plats att landa på.
Det är enklare att bli arg än att bli ärlig.

Det är just därför som svartsjukan som tar död på kärleken ofta börjar som en liten känsla som växer i tysthet.

Symbolisk bild som speglar svartsjukan som tar död på kärleken – två människor som glider ifrån varandra när rädslan tar över.
Reflektion över svartsjukan som tar död på kärleken – när trygghet ersätts av rädsla.

Fråga till dig som läser:
När i ditt liv har en liten oro blivit större än situationen egentligen var? Hur hade någon annan reagerat?

Min viktiga tråd – trygghet i praktiken

Jag tänker på den där kvällen när vi var på väg hem, och en kvinna stannade oss.
Hon pratade med min man på ett sätt som människor kan göra när de fått lite innanför västen – rakt, vant och utan filter.

Plötsligt säger hon till honom att han borde stanna kvar.
Som om jag inte fanns i världen.

Min man svarade lugnt och självklart:
“Jag är gift, och min fru kommer här.”

Kvinnan tittade på mig och säger:
“Man kan strunta i frun.”

Och då svarade han, lika självklart som han andas:
“Det kommer aldrig på fråga.”

Det gick rakt in i mig –
inte som svartsjuka,
inte som oro,
utan som ren trygghet.

Som ett kvitto på något större än ord:
att vi vet vart vi står, även när någon annan testar gränser eller försöker ta plats.

Jag behövde inte bli arg.
Jag behövde inte känna mig hotad.
Det blev bara varmt.
För det där var kärlek i handling.
Trygghet i praktiken.

Och där blev det så tydligt:
När kärleken är trygg behöver man inte bevaka den. Den bär sig själv.

Dessutom blev jag stolt.
Det där är min make — han som älskar mig.
Andra ser, även de, det fina med min make.


När svartsjukan börjar ta död på kärleken. Hur hade någon annan reagerat?

Föreställ dig att någon säger till dig:
“Det där var svartsjuka.”

Vart går känslan då?

Mot den som sa det?
Mot partnern?
Eller inåt – till den där platsen du sällan vill titta på?

Svartsjuka lägger sig gärna utanför en själv.
Det är sällan någon säger:
“Jag är rädd att inte duga.”

Oftare blir det:
“Varför pratade du med honom?”
“Varför skrattade du sådär med henne?”

Men känslan börjar alltid på insidan.

När jag ser hur svartsjukan som tar död på kärleken påverkar människor, blir det så tydligt hur mycket av den som egentligen handlar om rädsla.


Varför svartsjuka uppstår – lager för lager

Otrygghet i självkänslan

När man inte tror att man räcker letar man efter tecken på att man kan bli utbytt. Minsta blick eller kommentar kan kännas som ett hot.

Tidigare svek

Kroppen minns även när huvudet glömt. Har man blivit sviken förr kan rädslan väckas automatiskt, även i en trygg relation.

Normer och inlärt beteende

Har man vuxit upp där kärlek blandats med kontroll blir svartsjukan normaliserad, även när den skadar.

Rädsla för förlust

Ibland handlar svartsjukan inte om relationen man är i – utan om paniken att bli ensam.


Aktuell forskning – invävd och begriplig

✔ Svartsjuka hänger ihop med självkänsla och anknytning

Frontiers in Psychology (2022) beskriver att låg självkänsla, stresskänslighet och otrygg anknytning är tydliga riskfaktorer för svartsjuka.

✔ Trygg anknytning är den största skyddsfaktorn

Forskare vid Karolinska Institutet betonar att tryggt anknutna personer reagerar mindre på potentiella hot.

✔ Svartsjuka triggar kontrollbeteenden

Studier visar att svartsjuka – både emotionell, kognitiv och beteendemässig – ofta leder till bevakning, misstänkliggörande och undvikanden.

✔ Det saknas kliniska metoder

Karolinska skriver att det finns “nästan total brist” på psykologiska behandlingar riktade mot svartsjuka.

Det betyder:
Vi pratar för lite om detta.
För lite om känslorna som ligger under.


Konkreta exempel – hur svartsjuka kan kännas i vardagen

• Någon ger din partner en komplimang. Det hugger till i magen, inte i hjärtat.
• Din partner skrattar tillsammans med någon annan – kroppen hör hot, inte glädje.
• Ett sms plingar till. Du tolkar tonen, tiden och orden samtidigt.

Fråga:
Vad är det första som händer i dig – är det tankarna, kroppen eller oron?


Fallberättelse – när rädslan blir synlig

En kvinna berättade att hon ofta drog sig undan när hennes partner fick uppskattning av andra.
När hon började skriva ner situationerna såg hon mönstret:

Hon var inte rädd att förlora honom.
Hon var rädd att inte vara lika värdefull som hon trodde att han såg henne som.

När hon vågade säga det högt för sig själv förändrades allt.
Svartsjukan försvann inte – men dramat gjorde det.

Hon började fråga sig:
“Vad försöker den här känslan visa mig?”


Varför vissa aldrig känner svartsjuka

Det finns människor som aldrig reagerar med svartsjuka.
Det betyder inte att de är likgiltiga.
Det betyder att de är trygga.

De tänker:
“Om någon väljer bort mig säger det inget om mitt värde.”

Deras nervsystem tolkar inte andras uppskattning som ett hot.

Fråga:
Hur ser trygghet ut för dig i relationer?


När svartsjukan får styra – då kvävs kärleken

När svartsjukan tar död på kärleken i vardagen

Det farliga är inte känslan.
Det farliga är när den får styra.

När frågor blir förhör.
När oro blir kontroll.
När närhet blir bevakning.
När frihet blir misstanke.

Kärleken orkar inte andas där.

När känslor fastnar i kroppen – och hur jag lär mig lyssna

Hur svartsjukan som tar död på kärleken skapar avstånd där närhet borde finnas – två händer som tappar kontakten.
Hur svartsjukan som tar död på kärleken skapar avstånd där närhet borde finnas – två händer som tappar kontakten.

När svartsjukan kommer – vad du kan göra som person

1. Stanna i kroppen (tre andetag-metoden)

– Andas in djupt
– Andas ut långsamt
– Lägg handen på bröstet
Fråga:
“Vad är jag rädd att förlora just nu?”

2. Skriv ner situationen

Du får distans och kan se vad som var verkligt – och vad som var rädsla.

3. Vän-testet

Vad skulle du säga till en vän i samma situation?
Ge dig själv samma värme.

4. Äg känslan – anklaga inte

Inte:
“Du får mig att…”
Utan:
“Jag känner osäkerhet och försöker förstå varför.”

5. Jobba med självvärdet

Det är i självkänslan svartsjukan löser upp sig.


Om du lever med en svartsjuk partner

1. Sätt gränser tidigt

“Jag pratar om känslorna, men jag accepterar inte kontroll.”

2. Bekräfta känslan – inte beteendet

“Jag hör din oro.”
Men inte:
“Jag anpassar mig för att du ska slippa känna så.”

3. Fortsätt vara du

Att krympa dig själv skapar aldrig trygghet.

4. Se skillnaden mellan rädsla och makt

Svartsjuka = rädsla.
Kontroll = makt.
Det ena kan man jobba med.
Det andra behöver man lämna.

5. Sök hjälp tillsammans

Det är mod, inte svaghet.


Frågor till dig som läser

• Har du upplevt svartsjuka i dig själv eller från någon annan?
• Vad tror du svartsjukan egentligen handlade om?
• Vad är det du är rädd att förlora när känslan kommer?
• Vilken situation i ditt liv väcker mest osäkerhet?
• Hur skulle relationer se ut för dig om tillit fick leda mer än oro?
• Var i dig bor tryggheten – och var bor rädslan?


Mellan raderna – min röst

Det här handlar inte om att döma.
Det handlar om det sköra, det mänskliga – där rädslan är stark och längtan större än orden.
Om hur liten man kan känna sig när någon annan ser det fina hos den man älskar.
Men också om den styrka som finns i att våga stanna kvar i sig själv.

Jag skriver för att ingen ska vara ensam i sina känslor


AHA – mellan raderna

Trygghet kommer inte från kontroll.
Den kommer från självvärde.
När man står i sitt eget värde behöver man inte bevaka kärleken.
Man kan dela den.

Tacksamhet fungerar ofta som ett ankare, något jag skrev mer om i Tacksamhet och självläkning – när tacksamheten hittar hem.


Call-to-action – i din ton

Vill du prata mer om det här?
Skriv gärna i kommentarsfältet.
Dina ord kanske hjälper någon annan som sitter och skäms för en känsla de inte vet hur de ska hantera.
Vi är fler som bär det här än vi vågar säga högt.


Avslutning – din signaturton

Gårdagen har lagt sig till ro i historien och morgondagen väntar där borta någonstans.
Men just nu – i det här ögonblicket – finns chansen att förstå både sig själv och den man älskar lite bättre.
Det är här, i nuet, som kärleken får luft igen.

Carina Ikonen Nilsson
Carina Ikonen Nilsson

Det är sorgligt hur ofta det är svartsjukan som tar död på kärleken som får styra, när det som egentligen behövs är trygghet och självvärde.

En tom parkbänk som symboliserar svartsjukan som tar död på kärleken och lämnar efter sig tystnad och ensamhet.

När kärleken tystnar blir bänken tom.


Prenumerera:

Stötta mitt skrivande:


En varm och inbjudande samtalsfåtölj som symboliserar tryggheten i att vi bara är ett samtal bort.

Samtidigt som jag skriver här håller jag på att forma min samtalsterapisida.
Jag tar emot ett litet antal klienter just nu, i lugn takt, så att varje samtal får plats och andrum.
Känner du att du vill prata vidare — då finns jag här.

Vi är ett samtal bort, du och jag.

INFJ Florence Nightingale-typen

– min väg genom empati och samtalets kraft. Jag är INFJ Florence Nightingale-typen och i den här texten berättar jag om min väg genom empati, psykologisk nyfikenhet, morgonbad och utbildningen till samtalsterapeut.

Read this post in English INFJ Florence Nightingale Personality – My Path of Empathy and Therapeutic Counseling


INFJ Florence Nightingale-typen och Carl Gustav Jungs teorier om personlighet
https://www.harleytherapy.co.uk/counselling/wp-content/uploads/freud-and-jung.jpg

Vad är egentligen ett Jungianskt personlighetstest?

När teorin möter verkligheten

När jag och min arbetsgrupp för många år sedan gjorde ett Jungianskt personlighetstest handlade det om att förstå hur våra olikheter kunde bidra till helheten. Vi ville lära oss hur var och en av oss tillförde något i samarbetet.

Testet bygger på idéer från Carl Gustav Jung, som en gång arbetade nära Sigmund Freud.

FreudJung
Förklarar människan bakåtFörklarar människan framåt
Fokus på det förträngdaFokus på potentialen
Livshistorien styrDrömmar, symboler & mening styr

Ur detta formade Jung en teori med fyra psykologiska dimensioner. I testet mäts vad som är mest naturligt för dig:

DimensionAlternativINFJ
EnergiIntroversion / ExtraversionI
InformationsstilIntuition / SensingN
BeslutFeeling / ThinkingF
LivsorganisationJudging / PerceivingJ

Mitt resultat blev INFJ, även kallad Florence Nightingale-typen.

Det var ingen chock och ingen bekräftelse jag gått och väntat på.
Men jag minns att jag tänkte:

Så här kanske andra ser mig.
Och det var något fint i det.


Florence Nightingale-typen INFJ och den empatiska personligheten

En INFJ i verkligheten

Att se människan bakom beteendet

Jag har alltid varit mer nyfiken på människors insida än utsida.
Var bor tankarna?
Vad håller själen uppe?
Vad får någon att fortsätta även när allt gör ont?

Jag har läst psykologiska böcker som andra läser romaner.
Försökt förstå det som formar oss.

Min farmor såg det tidigt.
Hon var den som lärde mig att en människa alltid bär på tillgångar,
även när det ser trasigt ut på ytan.
Hon såg begåvningarna – inte bristerna.
Det har följt mig i varje möte sedan dess.

Morgonbaden jag fortfarande gör är vårt gemensamma arv.
Hon badade i havet, jag badar i sjön.
Olika vatten – men samma känsla av frihet och liv.


Att följa en inre kompass genom livet

Steg för steg – men alltid åt samma håll

Även om arbetsplatserna skiftat har jag alltid arbetat med människor.

Min moster hade tagit hand om många barn under sitt liv.
Jag såg upp till henne.
Hon gjorde skillnad – när skillnaden fortfarande gick att göra.
Där någonstans började min väg.

Jag började på SiS redan som 24-åring.
Där såg jag att samtalet är mitt viktigaste verktyg.
Inte om regler eller felsteg – utan om människan själv.

Vad händer i dig?
Vem får du vara bakom allt detta?

Efter SiS arbetade jag inom LSS.
Där såg jag hur trygghet och respekt gör att människor blommar
och växer inifrån när någon äntligen ser hela dem.

Sedan med ensamkommande ungdomar.
Trauma och hopp i samma hjärtslag.
Ena dagen lättnaden över trygghet.
Nästa dag rädslan för att allt ska ryckas bort igen.

Till slut återvände jag till SiS.
Trasiga själar, formade av utanförskap och hårda ord.
Men alltid – en gnutta hopp om duglighet.
En dag. Kanske.


När livet knackar på – en gång till

Att välja med hjärtat först

När frågan kom om vi kunde ta emot ett barn till
blev hjärtat större än alla praktiska tankar.

En sista inflytt.
En gång till.

Jag sade upp min tjänst som behandlingspedagog
för att kunna vara där jag behövdes mest:
Här hemma.

Inte som ett arbete.
Utan som en livsstil.


Vi gör plats tillsammans

För här får man landa

Det här är inte bara min resa.
Min familj bär, öppnar, anpassar och finns med.
Vi gör plats i både hemmet och hjärtat.

Här får man landa.
Hitta delar av sitt själv.
Växa i trygghet och våga tro igen.


Konsekvenser är inte straff

Livet är en bättre lärare

Här hemma gäller verklighetens logik:

  • Du blir trött om du sover för lite
  • Du blir hungrig om du inte äter
  • Relationer påverkas om du inte tar hand om dig

Straff handlar om makt.
Konsekvenser handlar om livet.
Och livet lär oss bättre än hot någonsin kan.


https://i0.wp.com/whenwomeninspire.com/wp-content/uploads/2023/11/dbt-nonjudgmental-therapy.jpg?fit=1248%2C702&ssl=1
“INFJ personlighet morgonbad samtalskraft”

Ett steg vidare – samtalets kraft som yrke

Från Jung till soffan här hemma

Nu studerar jag till certifierad samtalsterapeut.
Jag sätter ord och metod på det jag redan levt:
att möta människor där de är.

Jag lär mig:

  • KBT
  • MI
  • ART
  • Lågaffektivt bemötande
  • Positiv psykologi & Flow
  • CFT
  • Mindfulness

Allt bottnar i samma sak:
Det mänskliga mötet.

När metoderna bor i kroppen

Lågaffektivt förhållningssätt har alltid varit mitt sätt att möta människor.
Att behålla lugnet när någon annan förlorat sitt.
Att känslor smittar – därför ska min känsla vara trygg.

Jag har haft MI som språk, där jag söker fram viljan och det som faktiskt går.
Jag har arbetat kreativt med ART.
Vad finns bakom ilskan?
Vad ville du egentligen säga – men det kom ut fel?

Vi övar på att uttrycka det på ett sätt som fungerar i världen,
med sociala färdigheter som du redan bär inom dig.
Vi tränar på att hitta moralen, värderingarna, det som är du.

Där är relationen alltid vägen framåt.
Och mindfulness har blivit ett sätt att leva – här och nu.

Allra tydligast känner jag det i vattnet, i morgonbaden.
Där blir kroppen, nuet och närvaron en helhet.
Där finns mitt KASAM – känslan av sammanhang:
att vara här, att klara det, att höra hemma.


Vad gör en samtalsterapeut?

En samtalsterapeut

  • lyssnar utan att döma
  • hjälper någon att hitta sina egna svar
  • ger verktyg som fungerar i vardagen
  • bär hopp när det behövs

Att förstå innan vi förändrar.
Det är där Jung och min kompass möts.


I framtiden

Gratis samtal under min utbildning

Just nu erbjuder jag gratis samtal som del av min utbildning.
Samtal där vi tillsammans undersöker:

Vem styr ditt skepp?
Är kartan fortfarande din?
Pekar kompassen åt rätt håll?

Du är varmt välkommen att höra av dig:
carina@malix.se


Varför just denna väg för en INFJ Florence Nightingale-typ

För att jag alltid följt människan, och för att jag tror på potentialen.
Därför är jag en INFJ Florence Nightingale-typen som följer min kompass.

Det jag alltid varit
får nu bli det jag gör.

Intern länk

Läs gärna också:
Barn gör när de kan – bemötande, smärta, skam och ansvar

Extern länk

https://www.16personalities.com/infj-personality


Reflektion – mellan raderna

Min lampa lyser.
Ibland har lågan fladdrat och varit svagare.
Men nu känner jag att den brinner stilla och ger ljus.
Jag väljer att bära den vidare.


Stöd mitt skrivande

Paypal me

Prenumerera på nya inlägg

https://wordpress.com/reader/site/subscription/72932311


Carina Ikonen Nilsson

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien. Morgondagen väntar längre fram. Men just nu är det här livet händer.

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén