Tankar om biologi, medicin och impulsivitet – då och nu

ADHD och impulsivitet har följt mig genom livet – först som frågor om biologi och medicin, senare som förståelse för reglering och trygghet. När jag läser mina ord från 2008 ser jag en människa som försökte förstå sin hjärna. Idag ser jag samma människa – men med mer erfarenhet.

🇬🇧 Read this post in English here →ADHD and Impulsivity – Then and Now

👉 Läs också: Att leva med ADHD som vuxen – ”en släng”

Del 1 – Text från 2008

(Det här avsnittet är skrivet 2008. Stavning och språk är varsamt justerade, men tankarna är desamma.)

Tankar om evolution, gener, biologi och neuropsykologi vid ADHD

En egen tanke väcktes när jag träffade min läkare angående ADHD. Han visade ett exempel.

Carina 2008, reflekterande porträtt om ADHD och impulsivitet.
2008 – jag försökte förstå genom frågor.

Medvetenhet i val – ADHD och impulsivitet

Människor utan ADHD är ofta mer medvetna om följderna av sina val. Om de står inför två alternativ där båda kan få mindre bra konsekvenser, finns det mekanismer i hjärnan som gör att de stannar upp, väger för- och nackdelar och tänker efter innan de bestämmer sig.

En människa med ADHD har ofta samma val – men är mer impulsiv och tänker inte alltid igenom vilken konsekvens det får.

Människor utan ADHD hanterar ofta konsekvenser annorlunda, medan ADHD och impulsivitet kan göra besluten snabbare och mindre genomtänkta.

Enligt min läkare var det intressanta följande:

Människor som får Ritalin, Concerta med flera preparat får samma – eller ibland bättre – förutsättningar att göra genomtänkta val som personer utan ADHD. Han förklarade det med att medicinerna innehåller små doser centralstimulerande medel (metylfenidathydroklorid), som förbättrar uppmärksamheten och minskar impulsivt beteende.

Han menade också att denna lilla tablett kunde minska ungdomars nyfikenhet på droger, och att personer som missbrukat länge – och senare fått ADHD-diagnos – ibland slutade missbruka när de fick rätt hjälp för sin funktionsvariation.


Mina tankar då

Det centralstimulerande medlet (metylfenidathydroklorid) som förbättrar uppmärksamheten och minskar impulsiviteten –
är det en kemisk substans som naturligt finns hos personer utan ADHD?

Ungefär som serotoninreglering?

När jag tar Concerta – får jag då en jämnare nivå av något som andra redan har?

Kan man likna det vid den kamouflerande effekten som kokain har på lustkänslan?

Och varför fungerar Concerta och Ritalin bättre än SSRI-preparat som Zoloft eller Cipramil, som främst används vid depression?

👉 Läs mitt tidiga inlägg: ADHD & Concerta


Fler frågor

Har personer med ADHD en biologisk grund för sin impulsivitet?

Beror det på hjärndominans – höger eller vänster?

Eller är det våra upplevelser av miljön, den sociala omgivningen, som ofta blivit negativ för oss, som påverkar regleringssystemen?

Påverkar det serotonin? Kortisol? Stressnivåer?

Har personer med ADHD biologiskt sett högre kortisolnivåer?
Är aggressivitet en del av ADHD?

Här väcktes massor av frågor för mig.
Massor av reflektioner utifrån mina livserfarenheter och de kunskaper jag fått med mig genom livet – och genom det jag läste i kapitlet.

Det här var det mest intressanta jag läst på länge.

Jag har många tankar i vanliga fall.
Här fick jag ännu fler.

Många hmm.
Men också aha.


Evolutionära tankar

Hur kommer det sig att ADHD fortfarande finns?

Borde vi inte ha gått under tidigt – med vår impulsivitet, nyfikenhet och benägenhet att prova saker andra inte vågar?

Eller var impulsivitet en egenskap som faktiskt utvecklade överlevnaden?

Var det kanske en nödvändighet att vara mer orädd och impulsiv för att hitta mat, utforska nytt och våga ta risker?

Kanske var impulsivitet inte ett problem – utan en tillgång.


Del 2 – 2026: Vad vet jag idag?

Carina 2026, porträtt om reglering, trygghet och ADHD över tid.
2026 – jag förstår genom erfarenhet.

När jag läser detta i dag slås jag av två saker:

Hur mycket jag redan förstod intuitivt.

Hur lite som faktiskt handlade om “fel”.

Neurobiologin – vad forskningen visar idag

ADHD och impulsivitet – från biologi till reglering

Idag vet vi att ADHD inte handlar om brist på en enskild kemisk substans. ADHD och impulsivitet hänger istället samman med hur hjärnan reglerar dopamin och noradrenalin.

Det handlar om reglering och timing i hjärnans system – framför allt kring dopamin och noradrenalin, som styr:

uppmärksamhet
motivation
impulskontroll
belöning

Medicin som metylfenidat tillför inte något främmande, utan hjälper hjärnan att använda sina signaler mer effektivt. Det är därför medicin kan ge en känsla av lugn och klarhet – inte ett rus.

SSRI-preparat påverkar främst serotonin och används vid depression och ångest, men adresserar inte samma regleringssystem som är centrala vid ADHD.


Impulsivitet – från “problem” till blå cirkel

Här kommer den viktiga insikten jag har idag: När man förstår ADHD och impulsivitet genom reglering istället för moral förändras perspektivet.

Impulsivitet är inte avsaknad av eftertanke.
Det är överaktiv drivkraft.

I Trygga cirklar kan impulsivitet förstås som:

🔵 En stark blå cirkel

Hög energi
Snabb respons
Utforskande
Handlingskraft
Nyfikenhet

Problemet uppstår inte i den blå cirkeln i sig –
utan när den gröna cirkeln (trygghet, paus, självreglering) inte är tillräckligt tillgänglig.

Då går blått för fort.
Utan broms.

Med rätt stöd – medicinskt, relationellt och strukturellt – kan den blå cirkeln bli:

Kreativitet
Mod
Förmåga att agera
Livskraft

Inte kaos.

👉 Trygga cirklar i livet – del 1


Evolution – en rimlig tanke, inte en sanning

Idag pratar man inte om ADHD som “evolutionär superkraft”, men om variation.

Egenskaper som:

impulsivitet
nyfikenhet
risktagande

kan ha varit funktionella i miljöer där:

utforskande var nödvändigt
snabba beslut krävdes
stillasittande inte existerade

I dagens samhälle – med krav på stillhet, långsiktighet och självkontroll – blir samma drag svåra.

Det är inte individen som förändrats.
Det är miljön.


Att sluta med medicinen – och hitta mina cirklar

Efter några år valde jag att avsluta medicinen.

Inte för att den var fel.
Inte för att den inte hjälpte.
Utan för att den tog lite för mycket av mig.

Det blev för stilla.
Lite för jämnt.
Lite för dämpat i det som också var jag.

Men under den tiden hade något viktigt hänt.

Jag hade fått uppleva hur det kändes när min blå cirkel inte rusade.

🔵 Den blå – drivkraften, impulsen, energin –
hade fått en broms.

Jag hann tänka.
Hann väga val.
Hann känna in konsekvenser.

Och det gav mig en erfarenhet.

Men det verkliga arbetet hände senare.

När jag slutade med medicinen var jag inte tillbaka på ruta ett.

Jag hade hunnit landa.

Jag hade börjat bygga grön cirkel.

🟢 Den gröna – tryggheten, självregleringen, vänligheten mot sig själv.

Jag slutade slå på mig själv när det blev fel.
Jag började tala vänligare till mig själv.
Jag vågade be om hjälp när saker blev svåra.

Och där hände något avgörande.

👉 Snällare tankar och ADHD – när livet blir enklare


Hjälpjaget

På jobbet fanns det plötsligt ett slags “hjälpjag” i gruppen.

En person som höll tider.
Som visste vad man skulle ha med sig.
Som kunde uppskatta hur lång tid något skulle ta.

Det var inget uttalat.
Ingen överenskommelse.

Men jag lutade mig mot det.

Den personen visste nog inte ens att den var mitt hjälpjag.

Men jag visste.

Och det gjorde att min blå cirkel inte behövde bära allt själv.


Vad jag förstår idag

Impulsivitet är inte fel.

Det är en stark blå cirkel.

Problemet uppstår när blått står ensamt –
utan grön trygghet och utan relationell struktur.

Medicinen hjälpte mig att tillfälligt reglera blått.
Men det som gjorde skillnad på riktigt var att:

bygga grön cirkel inom mig
våga luta mig mot andras gröna
minska röd cirkel (skam och självkritik)

🔴 Den röda – hotet, skammen, självangreppet –
blev svagare när jag slutade slå på mig själv.

Och när rött lugnar sig,
behöver inte blått rusa lika hårt.


Slutord – då och nu

När jag skrev detta 2008 letade jag inte efter ursäkter.
Jag letade efter förståelse.

Idag vet jag mer.
Men jag skäms mindre också.

Impulsivitet är inte moral.
ADHD är inte karaktärsbrist.
Och reglering är något som byggs – inte något man “ska ha”.

ADHD och impulsivitet är inte karaktärsbrist – det är ett sätt som nervsystemet fungerar på.

Och kanske är det just där som compassion börjar.


🔗 Vidare läsning om ADHD-forskning

Vill du läsa mer om aktuell forskning kring ADHD och neurobiologi kan du exempelvis börja här:

Socialstyrelsens kunskapsstöd om ADHD
1177 Vårdguiden – ADHD


🔗 Läs mer på bloggen

Om du är ny här och vill förstå mer om hur jag arbetar med reglering och trygghet kan du läsa

Trygga cirklar i livet – del 1


🌿 Frågor att vila i…

Kanske väcks någon av dessa tankar hos dig:

– Har du någon gång försökt förstå dig själv genom biologi?
– Har du upplevt skillnaden mellan medicinsk reglering och relationell reglering?
– Vad händer i dig när din “blå cirkel” rusar?
– Finns det en grön plats du kan luta dig mot?

Du behöver inte svara.
Men kanske kan du känna.


☕ Vill du stödja mitt skrivande?

Om mina texter ger dig något och du vill stötta mitt arbete kan du göra det här:

PayPal Me

Det är frivilligt.
Men det gör skillnad.


📬 Prenumerera på bloggen

Vill du få nya inlägg direkt i din läsare:

Prenumerera här


Carina Ikonen Nilsson – författare och skribent
Carina Ikonen Nilsson

🌿

Gårdagen har redan lagt sig till ro i historien,
morgondagen väntar längre fram.
Men just nu – det är här livet händer.


Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Upptäck mer från Malix.se

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa